Skrämmande utveckling

På 10 år har psykisk ohälsa bland barn och unga tredubblats. Vi har närmare 5700 barn i åldern 10-14 år som medicineras med antidepressiva läkemedel. Vi är nog rörande överens om att den växande psykiska ohälsan måste få ett slut men vi kan inte släcka bränder utan att utreda brandorsakerna och på så vis kunna förebygga dem. Vi måste hitta orsakerna till varför våra barn och unga mår dåligt, först då kan vi på allvar förebygga psykisk ohälsa. Vi behöver öka tillgången på snabba insatser men det allra viktigaste är att se till att våra barn blir motståndskraftiga.

”Små barn skulle bli mycket mer trygga och utvecklas bättre om de fick 15 minuters odelad uppmärksamhet av sin mamma eller pappa varje dag”

Detta citat var från en utbildning som hölls för personal på en förskola i Karlstad. Vi bör alla ställa oss frågan hur det kan ha gått så här långt Vi pratar om att vissa barn idag får alltför lite tid att anknyta till sina föräldrar. Bilden av vuxna i lekparken dyker genast upp när man ser att deras fokus finns i mobilen samtidigt som barnen söker ögonkontakt och uppmärksamhet Detta väcker sorg då anknytning är så viktig för barnets personlighetsutveckling. Det skapar en viktig relation mellan barn och förälder bland annat genom att välbefinnandehormonet oxytocin utsöndras som i sin tur genererar känsla av trygghet.

Dr Gordon Neufeld är en internationellt erkänd psykolog som arbetar inom området att förebygga psykisk ohälsa bland barn och unga. Han pekar på några viktiga skyddsfaktorer där just anknytningen till vuxna i tidigt stadium är en av dem och att man som barn ska ges utrymme att leka (och då pratar vi inte genom tv-spel, dator, mobil etc.). Barnet måste också få vila från stress och press. Med denna självklara kunskap till grund bör vi fråga oss själva om denna ständiga skärmtid som vi lägger ned tid på verkligen är så viktig? I synnerhet när det är på bekostnad av våra barns inre trygghet.

Barn som inte får med sig Dr Neufelds ”trygghetspaket” från början blir nästa generations unga och vi har redan sett den negativa utvecklingen med psykisk ohälsa med exempelvis självskadebeteende till följd. Ungdomar själva vittnar om att vuxna inte förstår hur utbrett det är att tjejer och killar mår psykiskt dåligt och till följd av det skadar sig själva och hur de skapar en pysventil för att hantera svåra känslor på. Finns det ett utbud av ”quick-fixes” istället för att må dåligt är risken stor att man prövar den, allt från anti-depressiva läkemedel, till olika former av självskadebeteenden .

Det är hög tid att stanna upp och ta en allvarlig funderare på orsakerna till att den psykiska ohälsan ökar. Kan vi själva påverka denna negativa spiral? Vi lever i ett socialt twittersnabbt mediesamhälle där bekräftelsebehovet är högt. Denna värld rullar på dygnet runt och missar vi några timmar knackar abstinensen snabbt på. Vi matas ständigt med perfekta bilder och människors liv från den ljusa sidan som kräver interaktioner och likes. Detta har skapat onåbara ideal som vi alla vill nå så snabbt som möjligt. Detta i jakten på det många gånger ouppnåeliga som det kan vara så att man till slut mår psykiskt dåligt och känner sig stressad. Och självklart märker våra barn av detta.

Barn ska växa upp med närvarande föräldrar som ser till att barnen får utrymme att knyta an till dem. De ska inte bli smittade av vuxenvärldens stress och tillgänglighetskrav på sociala medier. Samhället behöver informera och stärka upp vårdnadshavare om just orsakerna till psykisk ohälsa så att man ges möjlighet att förebygga det. Vi måste ge barnen goda förutsättningar att utvecklas på ett tryggt sätt. Vi måste se till att det finns tillräckligt kompetens i samhället om hur man inom exempelvis skolan, sjukvården, barn- och mödravården förebygger psykisk ohälsa genom att informera vårdnadshavare i tidigt stadium om vilka skyddsfaktorer som är viktiga så att våra barn blir motståndskraftiga.

Ingen 10-åring ska behöva äta antidepressiva läkemedel för att vuxenvärlden misslyckats med att se dem. Det här den absolut viktigaste frågan. Allt annat politiskt arbete faller platt om våra barn mår psykiskt dåligt.

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)