Jag bjöd in honom

 Jag snubblade över ett inlägg som Linnéa Olsén skrivit. Direkt jag började läsa fastnade jag. Att "prata om det" känns som en sak som borde ha tagit plats långt tillbaka i tiden, men nu dyker upp. Hemsidan: http://prataomdet.se 

 

Jag hade tänkt prata om det, det som hände mig. Att skriva ut detta på nätet, på vk så att alla kan läsa och se, vilka ni än är.. Jag skall nu berätta om en negativ sexuell erfarenhet jag varit med om, som jag kommer minnas länge..

 

En kväll ute med lite drinkar, dansande, skratt och trevligt sällskap hade jag tagit bussen hem. En kille ringde mig – han jag pratat med på krogen tidigare om en tjejkompis – och han ringde för att han just kommit hem och jag stod och gjorde mig en nattmacka. Han klagade på att han själv inte hade någon mat hemma.

Snäll som jag är sa jag: "Om du varit här hade jag bjudit dig på en macka." Nu i efterhand ser jag att det kunde tolkats som fler saker än bara en vänlig handling, men naiv är jag också.. Han frågade om jag var seriös och jag blev lite paff. Jo, blev mitt svar ändå…

Allt detta resulterade i att han tog en taxi mitt i natten till mig. Jag hade i stort inget emot sällskapet fastän man var litet trött. Jag visade honom att det fanns mackor och annat att äta, men han tog bara en kaka ur en förpackning och sa att "det här går bra". Redan då var det något i bakhuvudet som kändes lite, konstigt..

 

Sedan tog vi oss in på rummet och vi pratade lite, han åt på sin kaka och sedan när han ätit upp frågade han om jag ville ha massage. Ni ser kanske känner redan här att något händer. Jag är naiv och dum och tänker: Det vore faktiskt skönt att få ryggen masserad. Jag får lägga mig på mage för att få ryggmassage och han börjar massera lite utanpå, men sedan blir det att han tar sig innanför tröjan och sedan förlöper det ganska snabbt.

Jag kommer inte ihåg allt från händelsen, mycket som man förtränger.. Det jag minns är i alla fall att han tog sina händer efter min rygg och sedan tog de sig framsidan på överkroppen.

Plagg efter plagg. Enklare att massera. Det kändes som att detta var påväg någonstans. Först visste jag inte om jag ville eller inte, det kändes fel. Den omkringliggande situationen var komplicerad och obekväm. Jag tror att han fiskade fram en kondom någonstans ifrån, kysste mig på axlar och hals, försökte sig på att kyssa mig men jag vek bort huvudet.

Jag kan inte exakt komma ihåg hur det startade.. Jag vet att jag sa nej, han sa: Kom igen. Jag låg på rygg. Han ovanpå. Höfter mot höfter, han försökte få mina händer att hålla om honom. "Håll om mig." fortfarande när en kille säger det i själva akten eller i en sådan intim situation får jag en olustig känsla. Svart. Jag sa nej, jag vill inte. Blankt. Nej. Återkoppling. Han är i mig. 

Helt apatisk, man blir tyst och gör bara vad man tror skall behaga och få allt överstökat. Vill inte. Jag håller om honom lite, men min arm om honom faller som bort… I min egna trygghet slänger jag bort mig själv, ned i smutsen och gnuggar mig mot gruset. Av någon anledning hamnade jag ovanpå.. Jag lät det bara ske.. Få det överstökat.. Tillslut gick det för honom.. Det var inget mer och jag fick krypa ihop, stänga ögonen och somna..

 

Dagen efter var som vanligt. Frukost. In till stan, möta upp vänner. Fest. Det var som att inget hade hänt, min kropp och mitt minne var som.. .. som att jag hade skrivit ned det på ett papper och lagt det i ett arkivskåp som jag inte tänkt öppna. Däremot på kvällen eller natten därpå var det någon som konfronterade mig om saken.. "Jag hörde att du hade ihop det med honom.".. Jag vart paff. Jag tittade på personen som ställt frågan, vände mig halvt bort och visste inte vad jag skulle säga.. 

Jag tror jag började gråta.. Försökte att inte göra det.. Som den person jag är.. Jag sa att jag inte velat ha sex med honom och att jag sagt nej.. Personen som frågade mig vart nog lika paff som mig själv när jag fick frågan.. Skrattade först lite sådär osäkert och försökte sedan trösta, samtidigt som det sakta byttes ämne till något annat…

Bara någon dag efteråt blir jag sms:ad.. "Tack för att du kallar mig våldtäksman.. / Tack för att du sagt att jag våldtagit dig.." Det stramar åt i kroppen, magen, halsen, lungorna. Jag vet inte vad jag skall svara, förutom med sanningen.. "Jag har inte sagt att du är det. Jag har bara sagt att jag inte ville ha sex med dig..".. Vi träffades senare och vi pratade lite om det. Han sa att han "trodde jag sa nej bara för att skydda våran relation." MY ASS! Jag blir så arg och ledsen när jag tänker på det nu..

Han sa förlåt.. Han var ledsen.. Han grät när han satt där och rökte den där ciggen som han egentligen inte skulle  ha rökt eftersom han slutat..? Fan heller.. Jag sa "okej.".. Jag vill förlåta, men samtidigt känner jag att jag kan inte.. För det han har gjort mot mig, kan jag inte glömma.. Kan man förlåta en person men inte dennes handling?..

Jag har inte anmält något. Problem i frågan har jag fortfarande och klandrar fortfarande mig själv till en viss del, eftersom man själv kunnat göra så mycket för att detta inte skulle skett med mig själv. Våldtäkt? Jag säger ofrivilligt samlag…

Nu när jag ser tillbaka på mitt inlägg, undrar jag hur många som kommer reagera på detta, vilka som försöker ta kontakt med mig och vilka som kommer låtsas som ingenting.. Någonstans hoppas jag att folk kommer börja #prata om det, för det behövs. Sex vill jag ska vara positivt.. 

I dagen läge har jag bra sex, inga konstigheter.. Jag ser till att det är okej för mig, min kropp och min partner att ha sex. Att vi båda är med på det och att ingen förhoppningsvis kommer ta skada av det på något som helst vis. Det är vad man hoppas på. Bra sex. Att bygga sig bra erfarenhet att väga upp det dåliga..

 

Nu har jag pratat om det. Ni kan nu ta till orda. Prata om det.

 

Etiketter: , , ,

12 kommentarer

  1. Noomie

    Det gör himla ont att läsa det här, vissa människor är verkligen svin. Jag tror aldrig jag kan förstå vad det innebär att gå igenom en sån här grej men jag känner verkligen med dig.

    Jag har mer att säga egentligen, jag vill hjälpa dig genom att också berätta min historia. Kanske har jag bara inte bearbetat det färdigt än, kanske kommer jag skriva om det en dag, kanske idag, kanske om ett år.. eller fler.

    Men du är modig, jag vill att du ska veta att jag tycker det!

  2. petra

    Bra att du vågar prata om det, trots att det är hemskt. Jag har aldrig varit med om något sådant men jag mår däremot psykiskt dåligt och det försöker jag prata om. Man ska inte behöva hålla tyst om saker man varit med om, bara för att det är jobbigt att prata om.

  3. Rosemarie

    De jag läste berörde mej. Jag ser saknad av respekt i hela storyn från honom. Jag tycker det var fel av honom totalt att bara tänka med tredje huvudet.Respekt kan man inte få om man inte respekterar ! Förlåtelse kan ske men handlingen finns kvar . Hamnar på karmakontot.Så det är inte längre min oro. Han visste själv att han gjorde fel ! Du är en medkännande människa som inte ska användas fel. Inte vara får bland ulvar. Tack för din ärlighet o viljan att dela den . Kram. Rosemarie

  4. Micke

    Såklart från den av kvinnligt kön.

    Tokfeminismen är tyvär det som just nu förstör vårat samhälle mest av alla moderna påhitt.

    Tänk er omvända roller… då brukar det låta annorlunda!

  5. Emmy Jonsson

    Svar till Micke (2011-03-08 18:03)
    På vilket sätt hade det blivit annorlunda? Förutom att generellt får inte män för sig att alltid ta emot smällar, när kvinnan faktiskt gör det? Nu säger jag inte att inga män gör det, snarare att det är fler kvinnor som gör det..

    Du får ha din åsikt om feminism, men dra inte alla över en kant. Du får ha din åsikt och gärna argumentera om dem. Dra däremot inte alla över en kam och tryck ned dem som kanske faktiskt varit utsatt av/för något hemskt.

    Vet du hur kvinnor/män funkar runt situationerna som uppstår vid sexuellt utnyttjande?

  6. Irrelevant

    Man lever och lär!, Nästa gång *OM(Satan förbjude)* så lär du (förhoppningsvis) agera fysiskt också samt säger ifrån ordentligt, beklagar upplevelsen, måste vara extremt jobbigt att bära det där i sinnet :/

  7. Emmy Jonsson

    Svar till Irrelevant (2011-05-28 09:02)
    Ja, det är inte det roligaste att vara med om och som du säger så är det jobbigt att bära på. I början var det jobbigare, men man blir starkare av att bearbeta och prata om det.. Tack för din kommentar.. =)

  8. Kim

    Jag måste säga att jag blev väldigt berörd.. Jag känner inte dig alls (är bara en som surfar runt och läser lite bloggar osv) Det gjorde ont i mig när jag läste din mening ”Jag ville inte, jag sa nej” Jag förstår.. Trots att jag är kille, jag förstår smärtan… skammen… Jag lever med en tjej som blivit utsatt för grova saker… Både sexuellt och annat våld och psykisk misshandel, Hon bär liksom du på massor.. Ett NEJ är ALLTID ett NEJ!!! Och det blir inte ett ”JA” bara för att en kille ska tjata eller se snäll ut.. Ett ja blir bara till om viljan och lusten finns.. Men om smärtan kommer emellan, om skammen finns där… Då är det inte bra… Jag anser att Tjejer idag får inte alls den respekt som dom ska ha, den respekt som BORDE FANIMEJ vara medfödd i en killes hjärna. Jag har sett så mkt skit, jag har mött så många som har något att bära på.. och det enda jag trots allt jag sett kan säga.. är .. Fasen va ni är tuffa ni tjejer, fasen va ni KAN!! en kille är oftast inte alls så starka som en tjej, många gömmer sig bakom fraser som ”Jamen förlåt då, jag va ju så full” ”Jaha är du sur, men för fan ge upp, jag har ju sagt förlåt” Jävla struntprat! om du någonsin stöter på ett sånt där svin igen… Ge på han ett slag rakt i synen och släng ut honom, behöver du backup så finns det folk som är redo att hjälpa dig! Det kan låta grymt att säga men that´s it, många idioter fattar bara en enda sak och det är näven! tänk på att det är: Din kropp, Din vilja, Ditt NEJ! Stå på dig, att anmäla är oftast (Tyvärr) ingen som helst mening. Förövaren kan alltid skylla på ”hon var med på det” eller ”Hon klädde ju sig så att jag blev upphetsad” Snuten gör ingenting, rättsväsendet blundar, socialtjänsten trakaserar och vänder allting mot den som är offer! Tro mig, jag vet exakt vad jag pratar om… Önskar dig lycka med livet… Man lever bara en gång….och såna svin som han du skrev om borde fanimej avrättas!!! Det finns killar som är intresserade av att Läxa upp sånt där slödder 🙂

  9. Emmy Jonsson

    Svar till Kim (2011-12-12 02:23)
    Tack för din kommentar!
    Jag skall stå på mig! Har träffat på ett eller annat svin sedan dess och en av dem fick sig faktiskt två bitch-slaps. Helt klart värt och det kändes så bra från min sida också efteråt att ha gjort det och tagit avstånd!

    Jag är helt klart starkare idag. Hoppas verkligen det går bra för dig och din tjej också. Önskar er lycka till i livet. =)

    Tack!

  10. Vissnad blomma

    Å vad ska jag skriva… Jag önskar att jag inte visste… men jag vet. Jag var fast i ett sånt förhållande i nio år… Ett nej var inget nej, det var ett hinder på vägen som skulle övervinnas. Ville han ha så tog han. Han brydde sig inte om jag grät. Skrek jag av smärta blev han irriterad. Mina ord var som såpbubblor som sprack och försvann. Jag var ensam, utesluten ur min familj, hade inga vänner. Han såg till att det förblev så. Nu har jag gått i behandling i snart tre år och läkaren säger att jag kanske aldrig kommer att bli återställd igen.
    Mitt i allt som gör ont när jag läser det du beskriver så är jag glad att se att du klarade dig ur det och kom ifrån honom. Han är ett äckligt svin som inte borde få finnas. Det han gjorde var oförsvarbart och hans krokodiltårar efteråt är patetiska. Jag är glad att du vågade skriva om det. Det är så lätt att bli ensam med såna här upplevelser – för ingen vågar berätta och då hittar vi inte igen varandra.
    De killar som gnäller om ”feminism” är svaga ynkryggar som är skiträdda för att förlora makten. Makten att ta för sig när man vill utan att behöva respektera att nån annan inte vill.
    Jag hoppas att allt blir bra för dig. Att du hittar en snäll, fin kille som värderar och respekterar dig.
    Kram

Lämna ett svar till Emmy Jonsson Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.