Framtiden(s) Vilhelmina – valkampanjen torde börjat

I reklambladet Vilhelminaaktuellt, nr 15, kan man läsa att ”Socialdemokraterna i Vilhelmina satsar på en bra förskola, grundskolan och ett gymnasium i toppklass”. Två exempel här nedan ska söka belysa satsningen

Exempel 1. Grundskolan – Flytten av 6:orna från Volgsjö skola till Hembergsskolan

I en insändare i VK/”Ordet fritt” den 13 april, redogör utbildningsnämndens ordförande Viveka Abramsson (s) för beslutsgången i frågan om att flytta årskurs 6 från Volgsjö skola till Hembergskolan.
 
Saken framställs som om Alliansen i Vilhelmina och kommunlistan Politiskt Alternativ (PA) har olika förslag som inte är gemensamma och pekar åt olika håll. Det kan inte vara mer fel. Dessutom framställs saken som vore det enskilda färdiga förslag. Märkligt är också att Viveka Abramsson själv reder ut konsekvenserna av förslagen så de kan avfärdas utan att sättas i det större sammanhanget frågan förtjänar. Självklart blir det då förslag i kölvattnet, i nämnden, när (s)-majoriteten ska avgöra frågan på sammanträdesdagen den 10 april och på så vis förpassar ett enigt återremissyrkande till papperskorgen.
 
Oppositionen var nämligen samlad i frågan och understödde samma återremissyrkande med fördjupad beredning som skulle se över flera möjligheter och alternativ, därtill med fullödiga risk- och konsekvensanalyser. Och till nämnden den 10 april fanns ingen beredning bilagd. Att i (s)-bloggen och debattinlägg framvisa fördyringar, var inget som fanns på pränt eller prissatt på nämnden den 10 april. Detta har tillkommit i efterhand (men inte prissatt heller). Argument som kunde ha konkretiserats och preciserats genom en återremiss.
 
Volgsjö skola byggdes som en treparallelig skola men nyttjas i dagsläget som en tvåparallellig skola. Man kan säga att sex klassrum är omdisponerade. Där nyttjar särskolan två (2) klassrum och fritidsverksamhet två (2) klassrum. Att omdisponera och/eller förtäta lokaler för att frilägga två klassrum är således ingen praktisk omöjlighet alls – om viljan finns, men ska jag vara ärlig så tror jag inte viljan finns, på samma sätt som många vid föräldramötet uppfattat att flyttfrågan redan var avgjord och inget att diskutera. Inkomna skrivelser till nämnden understryker detta.
 
I sammanhanget måste nämnas att det är märkligt att bara 5:ornas föräldrar bjöds in till möte, för det handlar lika mycket om övriga berörda barn, som idag går i årsk 1-4, och deras vårdnadshavare. I sin förlängning undrar nog många skolbarn på Volgsjö när de ska få tycka till. Skollagen och läroplanen lägger idag stor tonvikt på delaktighet och medverkan kring planering av skolverksamheten. Har skolråd, elevråd, och eleverna i stort fått tycka till om flytten av årskurs 6 till Hembergsskolan? Knappast! Flytten är också skolledningens förslag och det vore på sin plats att verksamheten och lärare fick komma till tals i frågan. Och vill Viveka Abramsson göra frågan till ett angrepp på Hembergskolan (se Maria Kristofferssons blogg), på personalen och ungdomarna där, så gör hon det väldigt enkelt för sig. Saken är inte svartvit och måste tåla att nyanseras och diskuteras.
 
Att göra en ”mjuk övergång” för 6:orna kan innebära motsatsen i verkligheten. Skolbarnen kastas in i en miljö som inte är tillåtande för lek och stoj, utan till en tonårsvärld där vuxenlivet ska speglas tidigt och subkulturer knackar på dörren. Innanförskap och utanförskap kan accentueras onödigtvis. Utemiljön är bristfällig för mellanstadieelever och det handlar om upplevd trygghet och att få vara sig själva, få vara barn i ett skede då barnen är på väg in i tonåren.  Genom elevhälsoteamet och enkätundersökningar vet vi att den psykosociala situationen för inte så få barn är betungande och att skolan har fler barn än förr med stöd- och assistentbehov. I gränslandet till högstadiet finns en större utsatthet idag. Det går inte blunda för. Klimatet kan vara hårt och attityderna likaså, synnerligen i högstadiet. Skolsköterskan på Volgsjö avråder tillika från en flytt. I ljuset  av detta bör man definitivt närma sig försiktighetsprincipen. 
 
Givet lokalerna i Volgsjö kan man möjligen få en lösning utan att ens behöva flytta 6:orna. Det finns även alternativa möjligheter som flytt av fritids eller särskolan. Alla dessa alternativ ville en samlad opposition utreda och konsekvensbeskriva. Ej att förglömma, det fanns en splittring i (s), då oppositionen stöddes av en socialdemokratisk ledamot. Nej, det var verkligen inte en enig nämnd som tog beslut. Valmöjligheterna ville dock majoriteten undanröja till varje pris.
 
Ytterligare en viktig aspekt är den nya läroplanens (Lgr11 från år 2011) tydliga markör på en traditionell stadieindelning för mellanstadium med årsk 4-6. Lärarutbildningen är idag återanpassad till denna modell med låg- och mellanstadielärare. Det är därför anmärkningsvärt, efter 1994 års läroplan med uppnåendemål för årsk 5 samt 9, att Vilhelmina kommun tänker återgå till en modell som nyss blivit utrangerad. Kunskapskraven ställs vid årsk 3,6 och 9. Ingenstans finns våra pedagogers, våra lärares syn på flytten av 6:orna till Hembergsskolans högstadium. Varför tillåts inte lärarna redogöra för hur de ser på de sociala och pedagogiska konsekvenserna? Förmodligen för att det inte är önskvärt sett från skolledningen eller den politiska majoriteten. Det är högst beklagligt.
 
Kommunalrådet Åke Nilsson påstår i (s)-bloggen att oppositionen inte har några förslag (i några nämnder eller styrelsen) utan är oinsatta och närmast vill okynnesåterremissa. Begär man en meny av förslag och konsekvensbeskrivningar från förvaltningen, då går däremot beslutfattandet av sig själv. Men vill man se återremiss som hinder för utveckling, är det snarare sinnebilden för hur vissa ledande socialdemokrater ser på sitt eget uppdrag och ansvar. Oppositionen velar, menar Nilsson som verkar föredra att ta beslut på lösan grund hellre än ett väl utrett förslag med valmöjligheter. Barnens bästa i centrum, även kallat BBIC, är dock politikens uppdrag. Och ”velar” oppositionen så hindrar man tydligen utveckling. Om detta flyttförslag är utveckling, eller snarast ett led i en avveckling, tål verkligen att syna och diskutera.
 
För den nya föreslagna grundskoleorganisationen f-5/6-9, klubbades så vitt jag förstått i utbildningsnämnden den 10 april. Vilket underlag och konsekvens-beskrivningar fanns inför detta beslut? Eller kom det precis som årsredovisningen för UBN, nerdimpande vid sittande bord? En ny skolorganisation f-5/6-9 blir med stor sannolikhet ett led i processen i att flytta in 6:orna från byskolorna Nästansjö, Latikberg och Malgovik. Spräcker man mellanstadiet i byskolorna, är avvecklingen av skolorna Nästansjö och Latikberg definitivt en långsiktig följdverkning. Där småbarnsskola årsk 1-3 lätt blir ett led, ett tidsbegränsat kapitel, då barnfamiljer börjar överväga flytt eller välja annan ort för boende och familjebildning. På fem sex år kan lampan vara släckt.
 
Därför är frågan om flytt av 6:or till Hembergsskolan och den märkliga omorganisationen till f-5/6-9 av en betydlig större dignitet, för det kan även handla om byarna och bygdens framtid i Vilhelmina.  Om detta finns föga eller ingen debatt.
Vilket Vilhelmina vill vi ha, en kommun med en levande landsbygd och byar med framtidstro eller en centralort med stordrift som motto, med en skogsöken kring?  Det känns i sammanhanget som om barnen håller på att bli spelpjäser i en logistikövning där kostnadsminimering av lokaler styr över allt.
 
Min uppmaning till alla vilhelminabor, som har tankar och åsikter om en flytt av 6:orna från Volgsjö skola till Hembergskolan, bör förmedla dessa till förvaltningsledningen och ordförande i utbildningsnämnden. Samtidigt är det definitivt läge för en debatt, om byarnas överlevnad och bygdeutveckling i Vilhelmina kommun. Är det inte dags att se till att resterande bya-nodpunkter, som finns kvar i kommunen, ges både stöd och resurser för att kunna utvecklas och minska stagnationen? Eller handlar att ”satsa” endast om tätorten?
 
Exempel 2. Förskoleverksamheten – a) Arbetsmiljöproblem, b) utbildningsnämndens nya ledningsorganisation
 
a) När förskolecheferna under vintern inlämnat en skrivelse, vad de betecknar för orosanmälan, för allvarliga brister i arbetsmiljön i förskolorna i Vilhelmina, kan man notera att saken slutligen diskuteras i Utbildningsnämnden utan åtgärd, även om verksamhetsansvarig för förskolan ansåg att åtgärder bör tillses. I nämnden torde således problemen avpolletterats. Hade man tagit ärendet på allvar hade nämnden vänt sig till kommunstyrelsen/kommunfullmäktige.
     När ärendet senare föredrogs som ett tillsynsärende, i kommunstyrelsen som har ett övergripande ansvar för kommunens verksamheter, dök en uppsjö av förklaringar upp. Men främst ansåg många att det inte förelåg några problem. Det var betydligt lugnare än vad alla tror, det kunde man se genom tidsregistreringssystemet Tempus som vissa politiker har tillgång till (lämpligt eller inte kan diskuteras i sig). Kommunstyrelsens ledamöter i stort, visste minsann bättre än förskole- och verksamhetscheferna. Det här var ett exempel på hur majoriteten arbetar för att satsa på en bra förskola.
 
b) Kritiken har inte varit nådig gällande den nya ledningsorganisationen, från verksamheterna och verksamhetsansvariga, mot dels utredningsprocessen, dels hur den nya föreslagna ledningsorganisationen skall konstitueras. Insyn och delaktighet var initialt minimal (eller snarast obefintlig), trots de lagkrav som existerar. När man väl fått till en risk- och konsekvensanalys för verksamheterna, blir det uppenbart att  både processen och slutresultatet sågas. Kritik riktas både mot den politiskt tillsatta utredningsgruppen och förvaltningschefen. Gör om, gör rätt, var budskapet. Men i massmedia och faktiskt även sociala media har det varit tämligen tyst kring detta.
   
Jag har läst inkomna risk- och konsekvensbeskrivningar och förundrats över den drivande tanken att ta bort så många mellanchefer som möjligt, och förundrats över att besparingsivern gått så oerhört långt. Parallellt har utredningen inte fullt tagit hänsyn till de omfattande krav som idag den nya skollagen och läroplanen (för skola och förskola) ställer på rektorer och verksamhetsansvariga. Det är f.ö. ett lagkrav att man utvärderar tidigare omorganisationer, för förskolans vidkommande sjösattes den 2009, men något utvärdering har ändå inte skett, trots alla påpekanden. Istället väljer man att alla förskolechefer blir direkt underställda förvaltningschefen, utan någon sammanhållande övergripande verksamhetschef.
     Ett tämligen omfattande administrativt ansvar läggs nu över på förskolecheferna som redan har det svårt att hinna med sitt pedagogiska ledarskap i verksamheten. Parallellt får förvaltningschefen utökat ansvarsområde som inte heller konsekvensbedömts. Förskoleverksamheten såg med bekymrade ögon på den föreslagna organisationen, då man redan har en ansträngd situation. Ledarskapet är snarare något som många anser borde stärkas, och istället försvagas det avsevärt.
Den nya ledningsorganisationen är således under all kritik, för förskolans vidkommande. Majoriteten satsar inte utan försvagar i praktiken förskoleledningen. Annonsen med fagra ord, i Vilhelminaaktuellt, betygar att nu har valkampanjen inför 2014 har börjat. För det kan ju inte på allvar handla om satsningar nu, utan om tiden efter den förmodade valsegern hösten 2014.

4 kommentarer

  1. Viveka Abramsson

    Kommentar till exempel 1
    Jag redogjorde inte för beslutsgången, jag förklarade bakgrunden och orsaken till det beslut vi tog.
    Oppositionen var inte samlad, så tillvida att det inte fanns ett gemensamt förslag. Däremot så röstade man på samma vis. Annika Andersson (C) hade ett förslag som övriga i alliansen och Maria Lundqvist (PA) anslöt sig till när det gäller § 32, flytten av åk 6. Maria Lundqvist (PA) hade ett förslag som Annika Andersson (C) anslöt sig till och som alliansgruppen röstade för när det gäller § 39, Fritidshemsplatser hösten -13.
    Oppositionen var inte intresserad av att deras förslag diskuterade. Jag frågade hur man tänkt men fick inget svar och då gjorde jag mina egna tolkningar. Att isolerade verksamheter blir dyrare än de som kan samverka är något som vi ofta belyser i nämnden och något jag trodde att oppositionen var väl införstådd med. Att förhyrning av externa lokaler ökar elevkostnaden och att det kostar att iordningsställa skollokaler för annan verksamhet begriper nog de flesta.
    Volgsjö skola är inte tvåparallellig och lokalbristen ingen ny fråga. Problemet har påtalats tidigare och om det funnits en möjlighet till omfördelning/förtätning så utgår jag från att man gjort så. Andra alternativ fanns, alternativ som vår grupp diskuterat innan vi valde att flytta åk 6.
    Eftersom förslaget gällde kommande åk 6 så valde vi att bjuda in berörda föräldrar. Vid det tillfället visste vi inte om det skulle bli en permanent lösning. Den beskrivning du gör av högstadiet gör mig än mer övertygad om att det är ett bra förslag, nu kan vi kanske bryta den kultur som råder.
    Läroplan och skollag styr oavsett var verksamheten bedrivs och klasslärarna kommer att följa sina elever som fortsättningsvis har sitt hemklassrum.
    Nämnden klubbade ingen ny grundskoleorganisation, den ska utredas, vilket PA motsatte sig. Det kom dessutom inte vid sittande bord utan fanns med som ett förslag från arbetsutskottet den 26 mars. Den frågan bereds inte utifrån någon strategi att genomföra småbarnsskola eller nedläggning av byskolor. Den bereds bl a utifrån de krav som finns centralt och alla elevers rätt till en likvärdig utbildning. Lärarlegitimation och betyg i lägre åldrar kan få konsekvenser för byskolor men där har vi att gilla läget oavsett vilket parti vi tillhör.
    Information från förvaltningen och ekonomiavdelningen ges vid varje sammanträde och även om den slutliga årsredovisningen kom sent i skriftlig form så var det ingen nyhet. Vi utgår från att de som är närvarande informerar i sin tur och har man frågor kan man alltid vända sig till förvaltningen.
    Vi anklagas många gånger för att partipiskan råder, att en ledamot i det här fallet röstade emot oss ses nu som en splittring. Vi har högt i tak och tillåter våra medlemmar att rösta enligt sin övertygelse om vi inte har ett repskapsbeslut.
    För övrigt så är BBIC, vad jag vet, ett verktyg inom socialtjänsten som kräver utbildning och avtal med socialstyrelsen.

  2. Viveka Abramsson

    Kommentar till exempel 2
    Nämnden hanterade orosanmälan utifrån den beredning som gjorts av vår verksamhetschef och de förslag som där lades.
    Tempus har införts för att föräldrar ska kunna betala för den tid de nyttjar och för att ansvariga chefer ska kunna planera personalens arbetstid så att vi bemannar avdelningarna utifrån barnens närvaro. Att politiken som arbetsgivare har tillgång till olika redovisningssystem ser jag som helt naturligt och om fler analyserade materialet skulle vi kunna slippa många diskussioner.
    Att förändringar medför oro och kritik är inget ovanligt, oavsett hur processen varit. Trots att sammansättningen var annorlunda förra gången ledningsorganisationen förändrades så var reaktionerna i stort sett densamma.
    Vi har fått kritik från skolinspektionen och omorganisationen görs bl a för att vi ska få en tydligare ansvarsfördelning och ledningsfunktion. Förändringen innebär dessutom mindre besparingen ”på golvet”.
    Jämfört med andra kommuner lägger vi mycket resurser på våra verksamheter. Vid nästa kommunfullmäktige kommer vi dessutom att bl a behandla utökat antal platser i förskolan, flexibelt öppethållande vid en förskoleavdelning och en samordning av förskola, fritidshem och skola i Nästansjö och Latikberg för att på så vis stärka skolornas fortsatta existens när elevantalet minskar. Förslaget att flytta åk 6 till Hembergsskolan innebär förbättringar för fritidshemsverksamheten.
    Det anser vi är satsningar. Vilka satsningar kan PA presentera?

  3. Tommy Streling

    Svar till Viveka Abramsson (2013-04-18 21:39)
    1. Självklart är inte oppositionen samlad om man som grund har ett återremissyrkande som röstas ner. Då dyker fraktioner och säryrkande upp i kölvattnet.
    2. Att diskutera förslag är kanske inte intressant om man först önskade en fördjupad beredning, vilka tolkningar du gör av tystnaden är din sak. Få politiker snickrar på nya lösningar när man vill att verksamheterna skall få göra ett omtag som utgångspunkt för nytt samlat ställningstagande.
    3. Att isolerade verksamheter kan vara dyrare, kan så vara, men varje enskilt förslag måste bedömas och prissättas, att hänvisa till generella uppfattning är ingen lag. Man kan i det enskilda fallet se många andra vinster än de rent penningmässiga och värdera dem. Men det är du väl införstådd med hoppas jag.
    4. Att kommunen är majoritetsägare i Folkets Hus och betalar dyrt är rent bedrövligt när man skickar in t.o.m. avskrivningsbalanskapital på låt säga 150 tkr utöver uppdragsersättning/hyra på 7 mkr. Det är ju ett skämt att kommunen inte nyttja sina ”egna” lokaler gratis. Skämt åsido, ska vi vara ärliga så är 5-10 elever i en förberedelseklass i behov av ett grupprum så vi talar inte om ett fullstort klassrum. Det är då man funderar över en ny 1:a. Samtidigt som vi vet att befolkningen minskar, födelsetalen minskar, då borde en tvåparallellig skola vara modellen tämligen snart igen. För mig är det obegripligt att man inte kan skaka fram ett klassrum och ett mindre klassrum, utifrån vad jag sett av lokalerna i Volsjö. Men ges ingen uppdraget, så utför ingen heller uppdraget att se över förtätning/omplacering.
    5. Intressant att Volgsjö skola inte är tvåparallellig men byggd för treparallell. Kanske något du kan utveckla så jag och fler med mig begriper. Att lokalbristen inte är en ny fråga är känt, lika känt som det utbredda talet om hur mycket somt brett ut sig. Men det är helt obegripligt att du utgår från att omfördelning/förtätning skett – om så har varit möjligt. Vet du inte om så skett eller inte, är ytterst förvånande

  4. Tommy Streling

    Svar till Viveka Abramsson (2013-04-18 21:39)
    forts 5…Det borde du veta som ansvarig. Vad ni diskuterar i er grupp är intressant. Synd att ni inte efterfrågat konsekvensbeskrivningar som alla fått ta del av. Apropå förtätning, flytt av fritids eller förtätning/flytt särskola. Men som du belyser är den stora fördelen med flytt av 6:or med samordningen av fritids. Att en väl sammanhållen skolverksamhet årsk 1-6 får stå tillbaka för ett sådant argument är för mig obegripligt.
    6. Om ni nu överväger att permanenta lösningen så borde väl ett samråd med alla föräldrar genomförts. Men det är åter obegripligt hur en flytt av 6:orna ska bryta den kultur som råder. Minns själv mitt högstadium på 70-talet med 500 elever och så två stackars årsk6 i ett hörn, nej jag rekommenderar det inte då, inte nu. De hade väldigt tufft. Och de är inte de som förändrar klimatet utan högstadiet självt. Att klasslärarna följer sina elever till hemklassrum är en klen tröst, som jag redan kände till. Men hela Vilhelmina är ett sociologiskt experiment så varför inte köra i vind.
    7. Det var bra att PA motsatte sig en ny utredning av grundskoleorganisation. Dvs utgå från verksamheterna som de är. Omständigheterna har förvaltningen uppgift att anpassa sig till och inte tvärtom.
    8. Helt ointressant om den är en nyhet eller inte. En årsredovisning skall alla ledamöter haft tillgång till och haft möjlighet att granska. Som nämnd- eller styrelseledamot har man ansvaret för verksamheten. Att lämna ifrån sig en årsredovisning utan insikt om dess innehåll, kvalité och brister är oansvarigt och oprofessionellt. Men det verkar vara kutym att acceptera i Vilhelmina kommun överlag.
    9. Vem har anklagat er för partipiska? Mitt inlägg pekade bara på ett (s) inte var eniga i fler frågor än en.
    10. Jag nämnde BBIC som en tankeövning. Och skollagen och läroplaner ger fingervisningar analogt. Ni har således fortfarande inte frågat eleverna, skolråd, elevråd i årskurs 1-6 om eleverna vill flytta till Hemberget redan i 6:an? Ett svar är välkommet!

Lämna ett svar till Viveka Abramsson Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.