”personlig vendetta” eller allvarlig kritik från länsstyrelsen AC – döm själv i öltältsfallet
Turerna kring det snart länsbekanta öltältet på en skolgård i Vilhelmina tätort fortsätter. Länsstyrelsen i Västerbotten (Lst AC) delgav i veckan Vilhelmina kommun sitt tillsynsbeslut i ärendet. Eftersom en kommunstyrelseledamot i Vilhelmina påstått att den överdrivet hårda kritiken från Lst AC kan vara ett utslag av en personlig vendetta/hämnd från en Lst AC-tjänsteman (som tidigare varit anställd i Vilhelmina), därtill förespeglar ledamoten tvivelaktigt myndighetsutövning och att Lst AC bitvis tappat den strikt neutrala hållning som man bör kunna avkräva myndigheten, så finns anledning att gå till botten med tillsynsmyndighetens granskning.
Här följer Länsstyrelsens tillsynsbeslut och ett mejl som kommunalrådet Åke Nilsson (sid 6) skickade till Länsstyrelsen efter ett inslag i SVT Västerbottensnytt den 11 mars, http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vasterbottensnytt/tillat-alkoholservering-pa-skola En TV-intervju där kommunalrådet avfärdar kritiken på alla punkter. I mejlet till länsstyrelsen avfärdar kommunalrådet all kritik, ännu en gång.
Så till Länsstyrelsens tillsynsbeslut, i vilket allvarlig kritik riktas mot Vilhelmina kommun och tillståndshanteringen av ett tillfälligt alkoholtillstånd. Vilket kommunstyrelsen ytterst ansvarar för, men där kommunstyrelsens ordförande använt delegationsrätten för beslut i ärendet i öltältsfallet. Det obefintliga utredningsmaterialet riktar Lst AC kritik mot, material myndigheten begärt kompletteringar av men som kommunen aldrig kunnat framvisa (detta är känt den 11 mars). För det finns inte. I övrigt konstaterar Lst AC tillståndet vara oförenligt med tobakslagen, nationella alkoholpolitiska riktlinjer samt kommunens eget drogpolitiska program. Märk väl, Länsstyrelsens tillsynsbeslut är undertecknat av enhetschef Curt Hörnqvist och tillsynshandläggare Therese Runarsdotter. Vad i texten, som ytterligare någon tjänsteman eventuellt skulle ha delförfattat, är enligt mig närmast omöjligt att avgöra. Apropå den ”bild” av personlig hämnd som påstås framträda från den tjänsteperson som upprättat skrivelsen.
I kommunalrådet Åke Nilssons mejl till landshövding Magdalena Andersson och länsrådet Lars Lustig, riktar Nilsson hård kritik mot hur länsstyrelsen brustit i kommuniceringen av kritiken. Ja, praxis i tillsynsärenden kan alltid diskuteras, jag kan hålla med om att kritiken borde delgivits kommunen med chans till yttrande. Men i sak fanns ingen utredning, inget underlag, som skulle förändra Lst AC bedömning, som jag ser det. Nilsson skriver i mejlet att han känner sig uthängd i massmedia, efter intervjun i Västerbottensnytt. Han säger sig inte fått möjlighet att förklara sig, men nog tycker jag att det är precis vad han gör, Nilsson förklarar sig: kritiken mot honom är obefogad och tillståndet lämpligt i sig. Tvärtemot socialnämndens yttrande i avslagsbeslutet han själv tog en vecka före bifallsbeslutet.
En motivering av kommunens ställningstagande, som kommunalrådet i mejlet säger sig önskar ge, ska alltid finnas med i utredningen och tillståndsbeslutet, inte ges i efterhand. När väl tillsynsbeslutet från Lst AC, ärende 705-1519-2015, hamnar i Vilhelmina kommunstyrelse den 31 mars, sägs en del knorrat över länsstyrelsens skrivelse och kritik. Vad är den underliggande orsaken till detta, då tillsynsbeslutet är så kristallklart som ett byråkratiskt myndighetsbeslut bör vara? Förförståelse bland en eller flera kommunstyrelseledamöter, oaktat sanning eller förtal, kring en av de handläggande tjänstemännen vid Lst AC, bedömer jag som möjligt bidragande.
Politiskt korridorsprat verkar övertygat somliga, den här gången har detta haft räckvidd rakt ut i media. Om det är förtal som sprids vidare, är det rent bedrövligt. Då har verkligen sakfråga övergått till personfråga, vilket kan ge alibi för kommunstyrelsen att skaka av sig kritiken. Vem som sprider vad, och med vilken sanningshalt, är inte min sak att utröna, men är det falsk tillvitelse, då bör man inom både politiken och förvaltningen ta sig en rejäl funderare över vad som sprids och vilka verkningar det får.
Kommunstyrelsen i Vilhelmina tog slutligen beslut att ge förvaltningen uppdrag att revidera drog- och alkoholpolicyn. Så någonstans har väl kritiken slutligen sipprat ner och landat. Inget ont utan något gott, den här gången.
Till sist. Att kommunstyrelsen ändrade delegationsordningen, för tillfälliga alkoholtillstånd, från kommunstyrelsens ordförande till kommunchefen, är ännu en indikation på att beslutsansvaret ska flyttas från förtroendevalda till en tjänsteperson och att kritiken tagit skruv. Politiken kommer i tidspressade nödfall hålla tillfälliga alkoholtillståndsärenden på en armlängds avstånd. Men att varken förtroendemannautredningen, eller ett partiremissförfarande, tagit fram förslag till förändringar i delegationsordningen är lika indikativt som anmärkningsvärt. Tänk att det inte är kommunstyrelsen som utarbetar vilka förändringar i sin egen delegationsordning som ska ändras, läggas till eller tas bort.
Senaste kommentarerna