Vilhelminas byaskoleavvecklingsutredning olaglig – är det verkligen möjligt?

Vilhelmina kommun verkar aldrig formellt beslutat att tillsätta en fullmäktigeberedning kallad ”Skolan i Framtiden”. Kan man verkligen påstå något sådant utan att skända det högst politiskt beslutande organet?

I backspegeln minns nog lokalpolitiker den s.k. förtroendemannautredningen, som reder ut hur den politiska organisationen ska se ut kommande mandatperiod. Den föregicks av partiremiss där dock sittande majoritet i stort lade agendan för direktiv och uppdrag. Ärendet passerade kommunstyrelsen för beredning och sändes till kommunfullmäktige. Enligt kallelse, i dagordningen, som ärende, med bifogade handlingar. Med tydliga förslag till utredningsdirektiv som ingen kunde ta miste på. Som alla partier och fullmäktigeledamöter gavs chans att påverka innehållet i (oavsett hur det i praktiken förhöll sig med den saken). En formellt sett korrekt hantering.

Vid kommunfullmäktige 15 december 2014, fanns inte något ärende på dagordningen om en ny fullmäktigeberedning. Något sådant ärende hade aldrig passerat kommunstyrelsen, inte heller hade partiremiss förelegat. Efter uppropet togs inte heller någon nytt ärende upp till dagordningen, att tillsätta en fullmäktigeberedning. Men presidiet lyfte nu ledamotsfrågan. Nu hänvisade fullmäktiges ordförande till socialdemokraternas budgetremissvar, i vilket lyder som följande ”Vi föreslår att kommunfullmäktige tillsätter en fullmäktigeberedning…”. Utmärkt, ett förslag måste lyftas för beslut – för att äga giltighet. Varför har aldrig förslaget då lyfts formellt, i något beslutsfora?

Det intressanta är att kommunbudgeten, med remissvaret från (s) som grund, inte heller var beslutad i det ögonblicket. Kan ett förslag till fullmäktige, i ett remissvar, ge rättsverkan, utan ett formellt beslut? Detta hade sannerligen varit godis för förvaltningsdomstolen att sätta tänderna i.

Aldrig någonsin har en ”fullmäktigeberedning” arbetat på så lösan grund. Utan formellt beslut, utan en grundlig genomgång av direktiv och uppdrag som skall ges. På det här viset, åsidosattes oppositionspartierna från möjligheten att påverka innehåll och målsättningar. I förslaget från socialdemokraterna, långt ner i sitt remissvar, under budgetrubriken för Utbildningsnämnden, finner man fem rader text bifogade. Men inte ett ord om någon skolöversyn i inledande strategitexten. Det är dimmigt värre.

Om någon funderade på direktiv, så nämndes det inte heller på fullmäktige 15/12, och varför skulle den tanken kläckas? Ärendet var just reducerat till en nominering och inget annat. Det blev en ”ad hoc” föreställning där socialdemokraternas förslag till direktiv redan vunnit ”laga kraft”. Alla gick i fällan, jag med (utschasad av budgetmangling och vindkraft), hur kan fullmäktige tillsätta en beredning utan vare sig formellt beslut eller direktiv?

Följden blev en skolberedning vars ”direktiv” enbart handlade om majoritetens (S/V/BB) förslag till fullmäktige, i ett remissvar. Med ”direktiv” att se över skolstrukturen utanför tätorten. Om det är ett förslag till fullmäktige, då tycker jag sannerligen att fullmäktige själv borde prövat och tagit beslut i ärendet. Hela förfarandet är slarvigt och slafsigt. Hade den formella frågan prövats, och beretts, då hade man förmodligen också avsatt ekonomiska medel till skolberedningen.

Hela det här skådespelet, i att snabbt och effektivt, med renodlad ekonomisk karaktär, granska möjligheterna att spara in, samlokalisera, reducera eller lägga ner skolor, eller flytta högstadier, har bara handlat om att skära i kostnader och inte se till de samhällsbärande och/eller bygdeutvecklande uppdraget man har i kommunen (sett till kommunallag, skollag och kommunens egna målsättningar). En rationaliseringsutredning kunde man gjort exakt på samma sätt i Utbildningsnämnden  – och naturligtvis gavs ändå utbildningsförvaltningen huvudansvar för skolutredningen. I en obskyr fullmäktigerustning. Ingen skugga på förvaltningen dock, de har utrett vad man ålagts.

Allt började med att tidigare förvaltningsledning, i en budgetremiss för några år, sedan satte Latikberg skola under galgen genom att placera den utanför budgetramarna såsom ofinansierad. Målet att få till en byaskoleavvecklingsutredning började, som jag sett det, från min insnöade horisont.

En vacker dag ska jag förklara varför jag använder dessa ord, avvecklingsorden, för somliga politiker vilka irriterar sig över ordvalet. Fortsättning följer… del 2…

PS. För en rekapitulation av fallet Latikberg skola, som jag skrev ett blogg om, ges länken här:

http://blogg.vk.se/entitet/2014/03/02/sakrandet-av-byaavvecklingen-fortskrider-latikberg-nasta/