Fågelholkar i kommunstyrelsen

Av , , 2 kommentarer 34

Härom tisdagen tyckte en socialdemokratisk ledamot att tre tjänstgörande oppositionspolitiker såg ut som fågelholkar. Allt handlade om besluten kring den s.k. förtroendemannaberedningen, vilken ska utföras inför nästa mandatperiod och rekommendera hur den politiska organisationen ska se ut och vilka regler som ska gälla.

Vice ordförande (en post som under decennier tillhört en oppositionsföreträdare) Magnus Johansson (s) skrev en blogg (9/10) om ärendet i ”Den framtida politiska spelplanen” . Moderaterna skrev på VK-bloggen, att de inte lämnat in förslag till direktiv för att processen inte gått rätt till. Johansson (s) i sin tur, tyckte att M och Kd inte verkar bry sig, då de inte ids lämna in förslag till direktiv. Ska vi backa bandet och granska processen?

Decennier tillbaka har Förtroendemannaberedningen (FB) initierats och beslutats av kommunfullmäktige. Det må vara hänt, att initiativet nu kom från kommunstyrelsens arbetsutskott (Ks-au), men det verkar trasslat till sig rejält. För att förstå sammanhangen, nödgas jag dessvärre återberätta detalj för detalj.

1. Arbetsutskottets eget beslut om utredning, samt förekomsten av fågelholkar i Ks

Om Ks-au väcker ett ärende, då ska det beredas och sändas vidare till kommunstyrelsen för beslut. Men det skedde aldrig inledningsvis. Ärendet gick inte vidare, utan utredningen kring direktiv startade med en remissomgång där gruppledarna i fullmäktige skulle inkomma med synpunkter och förslag till direktiv som skulle skickas till kommunstyrelsens ordförande (KSO).
Fyra saker avvek radikalt, Ks-au inledde utredningen utan Ks-beslut. Ingen ny remissutgåva utarbetades eller skickades med (utan den tidigare ”gamla” från 2016), inte heller bifogades slutrapporten från 2018 (FB). Förfarandet (partiremiss) gick inte genom kommunkansliet och partierna ombads skicka sina förslag till KSO och inte kansliet. Många har reagerat kritiskt på tågordningen och hanteringen.

Att processa denna viktiga fråga för partierna, synnerligen i coronatider, är inget hastverk [tiden var satt till 18 dagar och flera ledamöter, bl.a undertecknad, kom inte in det nya mejlsystemet, det blev därför 11 dagars frist för Politiskt Alternativ (PA yttrande PDF).

Eftersom ärendet inte passerade kommunstyrelsen för godkännande, blev inte processtarten tydlig eller formellt riktig, därtill utan vettiga underlag. Ks-au är ett beredningsorgan och har inte mandat att besluta om en fullmäktigeberedning, men kan initiera den. Ändå passerade den inte kommunstyrelsen först, vilket jag är kritisk till. Yttranden togs in av Ks-au som också skulle också vidarebereda ärendet. Endast fyra partier sände in (PA, SD, C, S). Beredning verkar inte skett, på ett fördjupat plan, då Ks-au lämnade ärendet utan eget yttrande/förslag.

När Ks-au satt ett stoppdatum, förmodar man att partierna följer den tidsgränsen och att en sammanställning sker antingen i beredningsorganet Ks-au eller att allt material skickas vidare till kommunfullmäktiges presidium för beredning (genom kommunstyrelsen).

När undertecknad läste igenom underlagen inför kommunstyrelsen sammanträde (6/10) på söndagskvällen (4/10) fanns fortfarande bara fyra partiyttranden och naturligtvis frånvarade ett samlat förslag från Ks-au. Ingen meddelade senare att några nya yttranden tillkommit eller skulle stå som grund för beslut.

Själv förmodade jag att stopptiden gällde och att vi skulle diskutera FB och formellt besluta om uppstarten, då ärendet aldrig varit i kommunstyrelsen. Ingen aviserade att nya bilagor tillkommit, inte heller KSO när föredragningslistan fastställdes tisdag morgon. På grund av sekretess, fick vi ett omfattande ärende som sedan upptog all tid av våra grupptimmar, innan kommunstyrelsen startade.

När ärendet om förtroendemannaberedningen slutligen dök upp, blev jag överraskad. Jag förvånades, ett nytt förslag fanns nu i de digitala rullorna. Korthugget föredrogs att Socialdemokraterna och Centern nu formulerat ett eget nytt gemensamt förslag. Det hade tydligen lämnats in till kommunkansliet, sent måndag eftermiddag. Alltså dagen innan kommunstyrelsens sammanträde. I en så viktig fråga, borde alla ledamöter meddelats och varför inte alla gruppledare informerats? Hur skull överhuvudtaget något parti kunna göra ett samlat och interndemokratiskt ställningstagande i en så viktig fråga? Omöjligt, är svaret.

För att en förtroendemannaberedning ska kunna arbeta med verklig vidd och djup, kräver det ett särskilt hänsynstagande till oppositionspartierna med inriktningen att direktiven skall vara något som alla partier kan ställa sig bakom (konsensus måste vara målsättningen). Tidsmarginalerna var för snäva, många hade problem med uppstarten av det nya mejlplattformen Office365 och processen blev forcerad. S+C lade fram sitt förslag utan en detaljerad genomgång och yrkandena slog i bordet innan en djuplodande diskussion hållits.

Jag påtalade bristerna kring underlaget, att det är fullmäktiges presidium som borde initierat beredningen. F!:s ledamot var också väldigt tydlig med detta. Jag påpekade till kommunstyrelsen, att alla partier borde ges chansen att inkomma med yttranden och att ett sammanvägt förslag borde beredas, med målsättningen att alla partier sedan kan ställa sig bakom direktiven. Jag uttalade att ärendet borde återremitteras. Det var första gången ärendet var uppe i kommunstyrelsen, men, det skulle bara manglas igenom.

Ärendet och beslutsförloppet skedde så hastigt att jag faktiskt undrade, vad är det som hänt? Det fanns en betydande mängd förslag till direktiv, som inte nämndes eller föreslogs. Jag tror många kände sig överkörda. Processen var forcerad och polariserad och att inte att alla partier fullt ut fått chansen till delaktighet och medverkan. Att förpassas till åskådare, i ett så viktigt ärende, blev fel.

Jag borde begärt en ajournering. Men magkänslan sa att det var meningslöst. Kanske såg vi ut som fågelholkar. Dock, av mycket förklarliga skäl. Men ingen hade behövt uttala ”omdömet” efter att klubban slagits och ärendet var avslutat. Förhoppningsvis kan medborgaren, få ett hum, genom min redogörelse, om hur saker och ting (och politiker), hanteras i politiken.

Till sist. Ingen ska heller behöva bemötas av svordomar i kommunstyrelsen, bara för att man talar aningen lågt. Den s.k. uppförandekoden, borde även inrymmas i förtroendemannaberedningen.

2. Att sparka ut oppositionen, när det passar

I PA:s eget yttrande. kring förslag till direktiv, reste vi ett stort frågetecken, varför ska vi ens genomföra en förtroendemannaberedning, när nuvarande majoritet S+C helt sonika struntat i vad som beslutats i tidigare förtroendemannaberedning, vilken fastslogs i både fullmäktige och valfullmäktige? Äger inte alla eniga beslut giltighet? Förutsägbarhet och förtroende, är nyckelord i allt politiskt beslutsfattande.

S+C har stulit alla vice ordförandeposter, inte ens gett oppositionen 2:e vice ordförandeposter, och därtill stulit alla arvoden som var och är vigda och dimensionerade för oppositionen. Insynen (och medverkan) i arbetsutskottens arbete i Utbildningsnämnden och Socialnämnden är numera noll. Vice ordförandeposterna kostar årligen i runda tal 350-400 tkr och borde antingen tas bort eller överflyttas till stöd för oppositionens arbete (en motion är inlämnad i ärendet). Med ett uns självrannsakan borde man åtminstone tilldela oppositionen 2:e vice ordförandeposterna. Men icke!

Det är på sin plats att backa bandet exakt två år, när debatten gick högt kring ett delat ledarskap, där både ordförande och vice i Ks, tänktes tillfalla Centerpartiet. Magnus Johansson (s) skrev en blogg 13 okt 2018. Så här lät det:…
”Vi sossar flög i taket under högljudda protester. Det ses som en ren och skär krigsförklaring och ett tillbakasteg till en politisk tid som jag tror ingen i Vilhelmina vill tillbaka till… I Vilhelminapolitiken har det rådigt en princip sedan decennier att oppositionen och ledande oppositionsledare har tilldelats vice kommunstyrelseordförandeposten, v.kso. Annika A (C) har innehaft denna post de senaste åtta åren och arvoderats för den… Det är mycket att jobba med även i opposition. God insyn och goda arbetsmöjligheter är A och O och för att man ska ha en rimlig chans att hinna med detta jobb så har posten arvoderats med 11 000 kr/månaden för att göra det möjligt att kunna ta tjänstledigt från sitt jobb för att kunna jobba politiskt. Man kan kort och gott säga att man inte ska bestraffas ekonomiskt för att man väljer att jobba politiskt och som ledande oppositionspolitiker… Att säga att jag är besviken på hur man beter sig från den ”nya majoriteten” är att uttrycka det milt och jag ser det som ett övergrepp på demokratin att komma med ett sådant här förslag tre dagar i förväg och driva igenom det, och vilka motiven som ligger bakom kan jag bara spekulera i.” 

Att även beslagta 2:a vice ordförandeposterna och alla vice ordförandearvoden (som nu gjorts) borde därmed ses som en dubbel krigsförklaring (analogt med Johanssons synsätt). Övergrepp på demokratin (Johanssons benämning), har satts i system av S+C med förslag som kommer vid ”sittande bord”, dagsfärska och överrumplande. Man kan nog inte bara tala om maktfullkomlighet utan maktmissbruk, när man vid sittande bord i kommunstyrelsen, för snart ett år sedan, presenterade ”lösningen” där oppositionen sparkades ut från alla presidier och fråntogs alla arvoderingar som var grunden för att kunna utföra ett ansvarsfullt oppositionsarbete. Vice ordf. Magnus Johansson (s), är inte konsekvent, inte heller förtroendeskapande, i sin politiska praktik, som uppenbarligen går helt emot hans egen etiska kompass.

Ingen i S eller C har kunnat förklara brottet, att bryta alla överenskommelser och beslut i tidigare Förtroendemannaberedningen och valfullmäktige. En kriskommission, i kristider, består av alla partier, inte två. Nu står vi där, med förslag till direktiv, som bara kommer från S+C. Är det ödmjukt, konsensusinriktat, i god samförståndsanda och demokratiskt? Näppeligen! Förtroendet ökar inte för ”nya majoriteten”.

Ärligt talat, jag tror flera partier blivit djupt besvikna och uppgivna, så pass att många i dagens situation tiger still. P.g.a av hur den nya majoriteten behandlat minoriteten, i kombination med hur S+C svikit nodbyarna där tillväxt funnits, genom skolnedläggningarna. Istället för att kommunen enigt ställer regering och riksdag mot väggen och kräva rättvisa i det kommunala utjämningssystemet. Landsbygd har ställts mot tätorten och hela kommunen är nu förlorare. Tystnaden kan vara ett tecken, men inte på lathet eller ointresse, utan på att majoriteten gör precis som man vill. Utan insyn och medverkan i presidiearbetet, därtill vettiga förutsättningar, marginaliseras oppositionspartierna på ett för demokratin skadligt sätt.

3. Den sista utposten och möjligheten till oppositionellt arbete nu raderad?

Det har funnits en insyns- och arbetsfunktion genom s.k. ordförandegenomgångar. Där ordförande eller vice ordförande i kommunstyrelsen, kan sammankalla till genomgångar 8 gånger om året. Detta regleras i kommunens arvodesreglemente och de partier som inte har en ordförande (eller vice) har rätt att deltaga i genomgångarna med en namngiven ledamot. Men ska då oppositionspartierna ha genomgång med vice ordförandena (som kommer från majoriteten; S eller C) eller är det då likväl bättre att sitta med ordförande (också från majoriteten) istället som har bäst kunskap i ärendehanteringen?

Genomgångarna har aldrig haft för avsikt att vara en blandning av majoritet och opposition, för arbetsdagar gemensamt. Å ena sidan, ska ju vice ordförande i kommunstyrelsen försvarligt informera oppositionen (arvodet är dimensionerat efter det uppdraget). Kanske ska Johansson (s) ha arbetsdagar med oppositionen. Å andra sidan, är det istället kommunalrådet, som har störst kunskap om kommunpolitikens inriktning, som ska göra det? Vill majoriteten det? Vad vill oppositionspartierna? Det borde definitivt diskuteras och reglementet revideras om så krävs.

När majoriteten (S+C) tog alla vice ordförandeposter, ger det ringar på vattnet överallt i det politiska arbetet och anpassningar i reglementen borde man gjort per omgående, om man velat mildra konsekvenserna. När ett sådant ärende kom på bordet i kommunstyrelsen (6/10), där arvodesreglementet föreslogs ändras, så att oppositionen kan sammankalla till egna genomgångar, då tog det tvärstopp. Trots att nuvarande reglemente inte tillåter oppositionsföreträdare att själva sammankalla till genomgångar eller uppbära ersättning (arvode) för detta. Ärendet ”anmälan av gruppledare” spårade ur totalt.

Det fanns två egentliga val, att välja synen att gruppledarträffar är tillåtligt trots reglementet, eller att oppositionen ges formella möjligheter till egna oppositionsträffar (revidering av reglemente). Trots detta, drev socialdemokraterna plötsligt en helt ny improviserad tredje linje, att nu skulle allt detta regleras i kommande förtroendemannaberedning. När väl oppositionen ville ändra arvodesreglementet, för en anpassning p.g.a. av majoritetens maktövertagande, då stängde socialdemokraterna möjligheten helt. Det fanns fler än de i S, som stöttade det inkastade tredje förslaget.

Jag hade återtagit mina yrkanden (yttrande arvoden PA) och jag godtog en återremiss, men PA hade uppenbarligen gått för långt i kritik och krav på anpassningar. Som jag ser det, var det en bestraffning oppositionen utsattes för. Våga kritisera och kräva anpassning, så stängs ytterligare en dörr för det oppositionella arbetet. Det kändes som spiken i kistan. Kanske såg jag ut som en fågelholk en andra gång. Men det fanns åter skäl, då maktfullkomligheten, var och är bedrövligt övertydlig i Vilhelminapolitiken.

Min rekommendation och uppmaning, till alla oppositionspartier i Vilhelmina, är att de så snart de bara kan, till kommunfullmäktige insänder förslag till direktiv för Förtroendemannaberedningen. Det är av största vikt, att alla partier ger sin mening och lämnar förslag som bäddar för att brett och djuplodande inriktningsdokument för beredningen.

Likaså, för de oppositionspartier som inte gjort så, att anmäla en namngiven ledamot (meddelas till kommunstyrelsen) till ordförandeträffar, många i oppositionen ser säkert fram emot att bli grundligt informerade från ordförandena eller viceordförandena med arbetsdagar 8 gånger om året.