I små portioner.

En sak jag kom att fundera över idag är om jag vid ett och samma tillfälle lyckats häva ur mig mitt livs historia för nån? Och hur vanligt är det egentligen att man gör någonting sådant?

Jag tror inte att jag någon gång lyckats få med alla punkter i ett och samma samtal. Jag misstänker att det kan vara undermedvetet medvetet. Att jag portionerar ut det i små portioner.

Samtidigt undrar jag varför man skulle berätta hela sin historia i ett svep och varför man inte skulle göra det.

Har jag egentligen någonting att skämmas för som gör att jag måste skydda mig på det sättet?

För så är det väl? Att största anledningen att inte berätta allt om sig själv är för att skydda sig?

Åh, jag är inte helt på det klara med varför jag började tänka på det här. Ja, förutom att jag gillar att fundera på varför människor gör som dom gör. Det är alltid intressant.