Från litteraturen, mina kvinnliga förebilder.

Nu har det blivit dags att uppmärksamma några av mina kvinnliga förebilder. Jag valde att följa uppmaningen från bloggstafetten . Mer om den och hur jag tänkte här.

Det finns två typer av olika litterära förebilder för min del. Den första typen är författare som inspirerat mig till att skriva. Den andra typen är författare som stärkt mig i min identitet, och då framför allt i min sexuella identitet. Kvinnor som lyfter fram minoritetsgrupper. Som skriver om tjejer och kvinnor som inte riktigt är som alla andra men som jag har kunnat känna igen mig i.

Det var när jag läste Högsta kasten av Carina Rydberg som mina författardrömmar började formas. Det var språket som jag tyckte var vackert. Det var även det faktum att hon skrev så självutlämnande. Jag beundrade hennes mod och gör det fortfarande.

Sen går det inte att skriva detta inlägg utan att nämna Virginia Woolf. Böcker med ett språk som får mig att stanna i läsningen för att jag tappar andan över att det är så vackert inspirerar mig till att försöka utveckla mitt eget skrivande. "To the lighthouse" hade den effekten på mig. Dessutom skrev hon den feministiska essäsamlingen "Ett eget rum" som behandlar en kvinnas förutsättningar för att skriva och lyckas som författare. Inte helt oaktuell idag, en si så där ca 80 år senare.

Det första jag gjorde när jag insett att jag var minst bisexuell var att börja leta efter musik, film och böcker med, om, av lesbiska eller bisexuella kvinnor. På bokfronten kändes det först en aning torftigt trots att jag letade efter listor på böcker med lesbisk litteratur och lånade alla böcker som gick att få tag på.  Det kändes torftigt, och kan fortfarande göra det ibland för att jag dessvärre inte alltid kan påstå att det är bra litteratur enligt vad jag tycker om men det handlade ju lesbisk kärlek. Det räckte. Det räcker fortfarande ibland för så starkt är ibland behovet att i livet, och i kulturen hitta någon att identifiera sig själv med.

Några som fastnade var. Jeantte Winterson "Vintergatan går genom magen.". Vigdís Grímsdóttir – framför allt "Z – en kärlekshistoria". Sarah Waters. Annika Ruth Persson. Radclyffe Hall – Ensamhetens brunn. Marika Kolterjahn – I väntan på liv.

På senare tid har jag upptäckt Lotta Lundberg som jag redan skrivit om här.

Och så har vi Mian Lodalen. Jag har läst hennes böcker. Och så var jag på Bokmässan i Örebro när hon satt i en intervjusoffa och pratade om, har jag för mig Dårens dotter, kan även ha varit uppföljaren Tiger. Jag kommer inte ihåg om det var Mian själv utnämnde sig till riksflata eller om det hon som intervjuade henne som gjorde det. Hur som helst så kommer jag ihåg att jag tänkte. En vacker dag ska jag också bli riksflata! Vet inte om det fortfarande är planen men det är inspirerande att

Så tack alla ni som vågar vara öppna med vilka ni är!

* ~ *  ~ * ~ * ~ *  ~ * ~ * ~ *  ~ * ~ * ~ *  ~ * ~ * ~ *  ~ * ~ * ~ *  ~ * ~ * ~ *  ~ * ~ * ~ *  ~ * ~

Inlägget är en del av en bloggstafett för att uppmärksamma Internationella Kvinnodagen där följande bloggare deltar:

enligt O, Marias stickning och läsning , Böcker x 3, Hanneles Bokparadis , Nina Ruthström, Sofies Bokblogg , Mind the Book, Calle Brunell, Andra intryck, Ord och inga visor, Boktjuven, Mimmimariesböcker, What you readin?,  Pantalaimone, Matildas Läshörna, Peter Andersson, *malins bokblogg*, A room of my own, Madeleines bokhörna, thecuriouscaseofthebooks,  Erica – en dröm i rosa, Tvärtemot, …och dagarna går, Fix Me Up,  TinaO, Bokodyssé,  Med näsan i en bok, alice bröms, Beroende av böcker,  Den var bra, Olika sidor, Dantes Bibliotek, Lyrans Noblesser, Livet mellan två evigheter,  Den läsande kaninen, Breakfast Bookclub, Lottens bokblogg,  Kill your darlings, Sandra Gustafsson,  Desirée Fredlund,  …and then there was Beatrix, Lingonhjärta, Gunillas Blogg, Stänk och flikar, Fiktiviteter, Bokmilaskogen, Saris blogg, Böcker emellan