Innan jag flyttade till Skellefteå undersökte jag vilka träningsmöjligheter som fanns här. Möjligheterna är ganska många. De flesta alternativen var dock antingen för dyra eller/och för begränsade för min ekonomi och smak. Friskis & Svettis framstod som det enda alternativet trots att passen är utspridda på 4 olika lokaler. Jag måste erkänna att jag till en början var lite skeptisk. Aldrig att det kunde vara ens i närheten så bra som Örebru Universitets Idrottsförening.

Jag hade lite fel. Visst, i början kändes det lite besvärligt att ta sig hemifrån till de olika lokalerna men jag vande mig snabbt. Efter de två gratisveckorna som Friskis hade i början av januari hade jag hittat ett par riktiga favoritpass. Två danspass av lite olika karaktär och ett inspirerande corepass. Jag som annars mest gick på corepass för att det känns som nyttig träning vilket alltid resulterade i att jag valde bort det till förmån för andra, roligare pass. Nu är corepasset det pass som jag Absolut inte vill missa. Vem hade kunnat tro det?

Har även blivit förälskad i ett medelpulspass och i intervall flex. Och så finns det ett inte superroligt men tillräckligt och nyttigt skivstångspass. Dessutom är alla pass jag går på bara spridda på två ställen. Campushallen och Kanalskolan. Och en ny lokal håller på att byggas. Ska vara klar till sommaren och då tillkommer även möjligheten att styrketräna på ett gym. Och det är ju bra. Visserligen tycker jag egenltigen att det är tråkigt men det är ju bra eftersom man då kan träna när man har tid.

Detta inlägg låter väldigt mycket som en hyllningskör och det är det nog också på sätt och vis också men framförallt vill jag mest få fram att träning har för mig blivit en livsstil. Det var bara inte instruktörerna och passen på ÖUIF som fick mig att träna så mycket som jag gjorde. Träning är kul, det är en fritidssysselsättning som tar upp en hel del tid för att jag vill ha det så. Jag har upptäckt att det inte är alla som förstår det och jag har slutat bry mig om det. Jag har blivit så pass målinriktad och träningsintresserad att alla pass som är tillräckligt utmanande är tillräckligt för att jag ska i alla fall testa och förhoppningsvis fastna för dem. Om jag någon gång i framtiden flyttar från Skellefteå kommer jag inte att vara lika orolig över att byta tränignsanläggning som jag var när jag flyttade från Örebro. 

Och jag pratar med instruktörer och andra passdeltagare. Det är ingen jättesocial fritid men den är inte heller helt osocial. Och vem vet vad det kan leda till.

Och till sist finns det en aktiv Facebooksida. Det uppskattas. Även fast jag ibland önskar att de även kunde gå ut med information om insturktörsbyten. För även om det är samma typ av pass är det sällan samma känsla på dem. Musik och instruktör spelar faktiskt roll ibland. Speciellt om man som jag lätt kan få för sig att träna 6 av veckans 7 dagar bara för att varje träningsdag har ett bra pass.som jag inte vill missa.

Läs även andra bloggares åsikter om träning, gruppträning, friskis & svettis, skellefteå, core,