…här i södra Sverige …

Av , , Bli först att kommentera 1

 …kan man bedriva folklivsforskning hej vilt. De vänligt sinnade sörlänningarna låter sig villigt och aningslöst utforskas, de illvilligt inställda har jag inte mött. 

Det är synd jag har kameran på lagning, annars kunde ni fått se ett och annat. Sommartid använder sig den typiska sörlänningen av lättare och kortare plagg som shorts och kjol, de låter håret växa och hänga löst och doppar sig i insjöar var de går och var de står. Sjöarna är många, och även de röda små torpen, med snickarglädje och en veranda där de gärna sitta och sakta sippa sina iskylda drycker. 

Turister från andra länder i EU beblandar sig sorglöst med den fredliga ortsbefolkningen och den lokala lanthandeln (Coop nära i Katrineholm) kan man höra tyska och holländska. Allt är idylliskt, utom när den stora havsörnen slår sina jaktlovar över ängarna, bålgetingen surrar argt i fönstret, åskan mullrar på liten ö, en orimligt stor vårtbitare hoppar fram eller taggtråden gömmer sig i gräset. 

Sörlänningen hyr ofta ut sitt hus till turister om sommarens ljuvliga månader. Då måste det passas upp på hyresgästerna, som inte sällan väntar sig fullservice med skyhöga krav. Sörlänningen dignar under sina arbetsbördor med att hålla orm- och myggfritt, köpa alkohol och tobak, leta reda på trevliga utflyktsmål, hålla hallonbuskarna ogräsfria, fixa vita servetter, hämta lammkotletter, få fram stearinljus, jaga bort oönskade unga män, få dit lämpliga unga män, tala om öppettider för alla Östergötlands muséer och bära in osprättande lövved till mysbrasan.

Ändå visar sörlänningen en tapper inställning till livet och bjuder gärna på en sillunch och vinkar glatt när vi far!

Jag skulle vilja

Av , , Bli först att kommentera 1

ha betalt för följande briljanta slutsatser som jag genom 5 decenniers ihärdigt forskande kommit fram till. Det är viktiga utredningar med häpnadsväckande resultat som inte vemsomhelst kan lista ut. I varje fall inte beslutsfattare.

* Operaföreställningar i större städer besöks påfallande sällan av deltidsanställda, lågutbildade och ensamstående förädrar. Det kan ha traditionella eller ekonomiska orsaker, men mest troligt är att dessa har särskilt bra gehör och mår illa vid ev. falska toner. Samma sak gäller skogsarbetare i de norrländska länans inland. Lösningen kanske ligger i en hårdare marknadsföring åt dessa så kulturellt avsigkomna grupper.

*  Människor som gått arbetslösa länge har svårare att få jobb ju längre de går arbetslösa!!

* Människor som inte går regelbundet till tandläkaren har sämre tänder när de blir äldre. 

* Människor som är jättesjuka och har blivit utförsäkrade mår dåligt och känner en hög stress och oro för framtiden. Ingen har lyckats lista ut varför, men försök har gjorts att pressa dem ytterligare- och det verkar inte innebära att de att de blir fogligare eller lyckligare. Det enda raka är att utförsäkra dem medan de är såpass friska att de kan ta något jobb.

* Människor som lever i en relation har svårt att förstå varandra och leva i frid trots en oerhört strid ström av Må Bra eller självhjälps-böcker och färgglada veckotidningar. Det verkar inte heller som att relationsexperter, livscoacher, healare, yogalärare, meditationsexperter, sexrådgivare, optimistkonsulter, psykologer  eller livskrislösare har någon större effekt. Så det borde fixa saken att samhället ger en massa fler bidrag till dessa seriösa yrkesgrupper. Eller om inte det hjälper, sätta in det tunga artelleriet och få fram fler hårfrisörskor, nagelfixare, personliga tränare och fotmasserare. I alla fall i de fetaste stödområdena i Västerbottens inland.

* Människor i allmänhet och lågutbildade offentliganställda i synnerhet verkar inte välvilligt inställda till beslutsfattares studieresor utomlands eller kostsamma utredningar med självklara slutsatser. Ingen har någonsin kunnat gissa varför, men en utredning är tillsatt.

Högskoleprovet

Av , , Bli först att kommentera 2

 Lantisversionen:

Provtid: Mellan mjölkningarna.

1. Hur många kalvar har 113 Hålla haft?

Tillräcklig information fås genom:

A. Fråga semin

B. Fråga kon sjölv

C. Använd din livlina

D. Hon har haft 3 färre kalvar än sin mamma

E. Om hon hade haft 14 kalvar hade hon haft 13 fler än sin dotterdotterdotter

2. Vilket mineral kan förrådsgödslas?

A. Guld

B. Selen

C. Kalium

D. Arsenik

E. Bly

3. Varför ska man ensilera i balar?

A. Man är för höjdrädd att gå upp i tornsilon

B. Man är för rädd att man ska trilla ner från tornsilon och bryta av urinröret

C. Man tror att det spökar i tornsilon

D. Man tycker det är sexigt med rundbalar

E. Man kan inte få igång silotömmaren i tornsilon

4. Hur går skvallret i byn?

A. Från Roland till Anna-Märta

B. Från Agata till Siv

C. Från Seth till Sem

D. Från Anna- Britta till Märta-Stina

E. Från Evert till Skatteverket

Fyll i alla svar du kan. Gissa inte- det kommer dina barn i byaskolan att bli retade för.

Om tid finns över- skvallra med Evert.

Varför har vi så tråkiga

Av , , Bli först att kommentera 1

 broar här i Västerbotten? Tänk snickarglädjen i Södra Sverige eller de pampiga och färgglada broarna i Hälsingland!

Det är fina hus här, men så erbarmeligt fantasilösa broar.
Typ:
Och det är ju trevligt, men det går ju inte överstyr i vild glädje direkt…
Annat är det med de här:
Eller, från Hälsingland;
 
Är vi så försiktiga här? Vi kaklar om badrum helt vilt och byter kök- men bron den är inte föremål för arkitekters omsorger. Inte färgsättares heller. Kanske gör vi bara som alla andra runtomkring.

Folklivsforskning

Av , , Bli först att kommentera 1

 …kan med fördel utövas under taxikörning. På fredag och lördagkvällar i den stora staden Umeå. 

Innan jag körde hem från jobbet ikväll fick jag ett meddelande från en av mina söta kollegor "Åhhh! Skjut mig!" Jag trodde det var Red Alert, men han var bara less. Hur man nu kan bli less på kunder som drar i sig ett helrör whiskey för att sedan åka till akuten för att de ska fixa till att man har ont i hela kroppen eller 8 drängfulla studenter som inte vet vart dom ska eller folk som bara drygar.

Det är bara de lagom fulla och snälla kunderna som säger: Det måste vara jättejobbigt att lyssna på alla fulla kunder.

De hemska kunderna har ingen jävla suck om att de är jobbiga. Dom som:

* Säger: stäng av taxametern

* Berättar alla sina magproblem

* Berättar om hur bra dom är

ja.. ni fattar. Taxiåkning på helgkvällar skulle vara obligatoriskt på högstadiet som avskräckande exempel för barnen att inte supa. Men risken är väl att de stackarna mera skulle bli avskräckta ifrån att överhuvudtaget bli vuxna. 

Kanske kunde man spela in kunderna och använda som undervisningsmaterial på psykiatrikerutbilningen?

Folk är knäppa.

TIPS för byamöten

Av , , 1 kommentar 1

 i Västerbotten har jag några stycken. Ni som är infödda kan hoppa över det här. He går som automatiskt för er!

* Börja med att helst vara född i Västerbotten med 3-4 oförvitliga generationer bakom er som alla bybor känner till, minst 50 ha åker och 200 ha skog. Ha inget besynnerligt yrke i familjen. Ha lagom: stort hus, dyr bil, många barn, dyra kläder, och anlita aldrig en trädgårdsarkitekt annat än i lönndom. Om inte dessa enkla baskrav på accepterande på landsbygden kan uppfyllas kan man på bara några decennier eventuellt upparbeta om inte full acceptans, så åtminstone ett slags godkännande och välvilligt skrockande från byålderman om man

* Går på alla möten i byn- dock bara ett partipolitiskt.

* Inte andas om att man skulle vilja jaga.

* Inte dräller bilvrak på gården.

* Har rätt stuk på kepsen- och rätt text. Att på första byamötet komma in med "Skogsägarna" -keps- och inte vara Hemmansägare anses som alltför inställsamt. Börja om från ruta ett!

* Har en fru som kan varpa och sätta upp 14 olika slags vävar och gärna gör det.

* Bakar och kokar palt och bjuder på detta- ständigt.

* Inte har en mer välskött trädgård än grannarna, men inte heller slarvigare!

* Har några lämpliga arbetslösa syskon som bor i närheten och är billackerare, reparatörer, elektriker eller målare.

* Har barn som gärna sitter barnvakt.

Det är ett stenhårt jobb att komma in i en byagemenskap. Vissa pallar inte trycket, vissa slås ut i konkurrensen. Men för de som lyckas ligger vägen öppen in i en sagolik solidaritet som vara i generationer!

Det bästa av allt

Av , , Bli först att kommentera 0

…är när barnen eller barnbarnen fyller 4 år och änteligen kan sitta i en framåtvänd bilbarnstol. Nä, det bästa av allt är när man varit ute hela dagen och frusit och får ställa sig mot en varm kakelugn. Eller när man är vrålhungrig och  jättetrött, och någon ringer och bjuder en på middag sådär vardagsavslappnat.

 Eller när man har en chef som 2 dagar före jul frågar om man kanske behöver få ut januarilönen lite tidigare.

Det finns så mycket att bli glad åt, ändå går man runt och letar fel och gnäller jämt.

Att vara positiv är så ansträngande, det går så geschwint att vara elak…

Skolor som inte…

Av , , Bli först att kommentera 0

 …klarar ens de elementäraste kraven har synts i media på sistone. Det är brist på lokaler, dåliga studieresultat p.g.a. mängd med lärarbyten, m.m.

Fria eller kommunala, det hemska är att barn blir lidande. De känner enorm stress för betygen i 9:an, ständiga lärarbyten gör att de inte känner förtroende för betygssättningen, eller får dålig undervisning på gymnasiet. Hur kan det vara att det går så förbannat långsamt att kolla och åtgärda???

Hur svårt kan det vara???

De här barnen/ungdomarna har jättebråttom- att gå om ett eller fler år bara för att skolan har klantat sig är svårt och det finns faktiskt föräldrar som inte har råd att ha en ungdom hemma ett år extra. Studiebidraget täcker inte behoven- så att säga.

Jag förstår också att det finns "snyftreportage" där enstaka grinollar ondgör sig- men detta verkar vara alldeles för många fejkade grinollar för att man ska kunna slå sig till ro. 

Det kändes som att man som vanlig människa i sin jävla enfald trodde att tjänstemän eller politiker hade något slags system för att garantera att skolor funkar. På en gång. Inte att utbildningsministern lite vagt pratar om att skolor som inte är bra kan komma att stängas. De här ungdomarna kan inte vänta.

Det är ett hårt och snabbt sätt att sortera ut folk på. Darwinistiskt skulle jag kalla det och inte särskilt rättvist. 

Vill vi ha ett samhälle där turen styr vilka skolor våra barn hamnar i och hur bra ungdomar får det?

Det var precis likadant förr…

Av , , Bli först att kommentera 0

 Man brukar ju säga att det var bättre förr, men en del saker är som de varit. Denna tanke slog mig inte det minsta oförhappandes när jag var på LRF avdelningens årsmöte. Precis som för 27 år sen. Jajamensen, massa gubbar, massa prat, väldigt trevligt, omval och nyval, alla känner alla, jag och Sybil med våra +50 år sänkte medelåldern rejält. Nä måste vi ta krafttag och få bättre lönsamhet och möta marknaden, hur ska vi göra. 

Arbetsförmedlingen är också precis lika, kanske lite ineffektivare och okunnigare. Men så är det också ett fantastiskt myller av regler som gäller olika personer olika tider, omstart, nystart, stöd, bidrag, jobbgaranti, utvecklingsgaranti, aktivitetsstöd och flyttkrav.

Begravningar är sig lika, lika sorgliga, men dödsannonserna har blommat upp från de vanliga korsen. Först kom liljorna och rosorna tassande, och innan vi visste ordet av svämmade familjesidan över av de märkligaste och fantasifullaste symboler- rullande bowlingklot, jägare och jakthundar i full fart, sovande och lekande katter, lastbilar, hundar, travhästar i full karreta, målarpenslar och murarslevar. En gång hittade jag en räv som kikade fram bakom ett träd i en dödsannons. Vad menas? 

Dagisfröknar, lapplisor, korvgubbar och mattanter är sig lika.

Sen finns det saker som varit borta och kommit tillbaka (dock inte de fasanfulla hemvirkade runda plastmattorna i hysteriska färger- inte än): Palestinaschalar, tvågreppskranar i badrummet, badkar- men nu med bubbel, tights, 60-talsmöbler m.m.

Kommer vi att hinna få se t.ex. ett LRF årsmöte med 80% ungdomar? Att dödsannonserna blir tråkiga igen- eller ännu vildare? Att arbetsförmedlingen säger: Bidrag? Utbildning? Det vet vi inget om- vi fixar bara jobb här- vad trodde du? Att du skulle få en svetskurs? Hahaha

Folkhögskolelivet är hårt

Av , , Bli först att kommentera 0

 låt er inte luras av någon som tycker det är mesigt och lättgått. Vårt schema är: Måndag 9.45-15.30, tisdag 8.30-15.30, onsdag 8.30-13.45, torsdag 8.30-15.30, fredag 8.30-12.30. 

Vi börjar alltså veckan med fika. Inte nog med det, det är en halvtimmes fika fm. och em. och en timmes lunch. Sen är det en hel del jobbiga studiebesök, då man måste åka i en erbarmelig Toyotabuss och trava runt och glo på gamla hus. Vi brukar även ta med oss moraknivar och peta sakkunnigt på grunden och de nedre stockarna. Sånt tar på krafterna! Ofta får man lunch, då man måste sitta och vara trevlig. 

Det är föreläsningar då vi inte behöver föra anteckningar för det blir inga prov. Då kan man ju passa på och vila lite, så man orkar med pausgympan som är 6 minuters stenhård träning (2 ggr/vecka!!) av de obönhörliga hälsocoacharna, som även ger underbar massage till reducerat pris. Läxor har vi haft 2 st hittills, den ena var en jättebunt lösa papper- säkert 14 st, den andra ett häfte. Den som haft Ulla Forsling på Forslundagymnasiet tycker kanske att det är lite. Kanske…

Vi måste prompt lära oss skilja på hemsmidd spik och klippt spik, stockar och plank, tall och gran och lövträd, yxa och bila, täljyxa och huggyxa, linoljefärg och fulfärg, hugget och bilat, kluvet och klyvsågat och takås och takstol. Vi måste lära oss att det heter tupp, gåt, navare, dymling, dragjärn, syllstock, kasthake, islagskrok, spanjolett, stjärthake, stifthammare, lockpanel och locklistpanel.

Alla är snälla och hänsynsfulla, man får vara själv utan att bli utdömd- ja på det hela taget är det en svår tillvaro.