En sanlös kväll

Micke Lustig är kung!

Han, och den snabbtänkte bollpojken, låg bakom Sveriges segermål med ett snabbt inkast till Johan Elmander-

Sedan gjorde Lustig det mest spektakulära firandet, han sprang runt, hoppade och viftade så att vi som är lite äldre kom att tänka på Roland Sandberg, ni vet snubblaren som gjorde en hel del mål för Sverige i början av 70-talet när han var radapartner åt Ralf Edström. Sandberg var så oteknisk att han inte ens kunde hoppa riktigt. Hans måljubel såg oftast ut som när en vuxen försöker härma ett barn.

Men strunt i det nu gäller det Kung Lustig och hans glädje. En glädje som han delade med alla vi drygt 33000 på Råsunda och säkert någon miljon framför tv-apareterna.

Micke Lustig gjorde enligt mitt tycke sin bästa landskamp. Det mot det bästa motstånd han ställts mot i karriären. Det kan inte bli mycket bättre.

Andreas Isaksson, Lustig och hela backlinjen, mittfältet och Johan Elmander var kungliga. Toivonen och Elm lite sämre men Toivonens mål förlåter ju ändå en hel del.

Visst Holland hade mer boll, var det lag som förde spelet och skapade tillräckligt för att i alla fall kunna kvittera.

Men än en gång kom gammal hederlig svensk försvarsfotboll att fira triumfer.

Det var inte vackert alla gånger men i nuläget är det ingen som bryr sig. Vi vann, vi tog oss till EM och alla jobbade tillsammans.

Ingen saknade Zlatan trots att han individuellt är vår i särklass bästa spelare.

När han är med räknar för många att Zlatan ska fixa det åt laget. Nu fixade laget det åt sig själva.

Tack till Kung Lustig och de andra, nu har vi ett EM att se fram mot.