Bara jag som tänker på 2011?

Jag vet inte hur många gånger jag och många med mig räknade bort Umeå FC från Superettan 2011. Det var måstematcher, ödesmatcher, sex-poängsmatcher och så vidare, och så vidare. Samma gäller i år och många har nog räknat bort laget från Superettan även denna gång.
Men för er som trotsade kylan och tog er till T3 visade denna upplaga av UFC att det finns något extra i detta lagbygge. Trelleborg vek ned sig fullständigt på ett sätt som UFC mycket väl kunde ha gjort långt tidigare under säsongen, men det känns som att spelarna på något sätt vägrar inse annat än att man hör hemma i Superettan. Att man just hör hemma i serien har man spelmässigt visat tidigare under säsongen, men nu visar man det också resultatmässigt.
Första tio minuterna var inte mycket att skriva hem om, men sedan förtjänade faktiskt UFC att vinna med minst fyra bollar. Laget kunde mycket väl ha gjort ännu fler mål, men vad spelade det för roll en kväll som denna.

Hoppet om fortsatt spel i Superettan lever mer än någonsin tidigare och med tanke på att de blåklädda aldrig tycks vika ned sig så är det svårt att inte vara hoppfull. Det lag som klarar av att hålla fokus och presterar under en hel höst brukar alltid belönas!

Spelarbetygen kommer – och de blir inte låga.