dagens sanning

alltså. Vi har just gjort Chili con Carne. Chili con Carne! Vuxenpoäng nanting. Jag är så stolt över mig själv som lärt mig laga mat, och inte vilken mat som helst, både nyttig och vegetarisk! ( Vi hade sojafärs i chili con carnen, funkar exakt hur bra som helst och kostar runt 45 kr för ett helt paket som sedan räcker för typ 10 middagar). Det är ju tack vare Björn som jag lärt att man faktiskt kan laga annat än bacon/makaroner eller spaghetti/köttbullar. Plus att jag lärt mig äta broccoli och sparris.

Men en annan grej som jag nog aldrig kommer växa in i är träningsvärlden. Fan alltså, träning, kräääk. Jag var ganska duktig på att träna förr när jag var singel och hade träningskort, då hade jag ju tid över. hehe. Men nu, det går inte. Jag kan börja springa typ varannan dag i 2 veckor, sedan kanske jag blir sjuk eller får problem med knäna eller bara en sån grej att jag jobbar en hel vecka. Då bryts mitt löpschema och det är omöjligt att ta upp igen. Så går det 2 månader innan jag får ett 2 veckors-ryck och sedan samma visa igen. Jag är arg på det som bestämde vad jag skulle gilla/inte gilla, va tusan kunde inte jag ha fått den genen som gillar att träna. Man får så mycket gratis. typ ett långt liv. Nu kommer jag istället få mer kolesterol, mer celluliter, slappare hud, större lår, dåligare humör, större mage, mindre syra i hjärnan, mindre motståndskraftig kropp och ett kortare liv. Bara för att träning är kräk