Mullenuttsamtal…

Det är inte mycket action i min säng men denna natt har jag i alla fall haft ett mullenuttsamtal med min son så jag började skratta när jag kvicknat till…

Sonen är som sagt förkyld och klockan 04:02 väcktes jag av ett tydligt ”-Mamma, jag är tät i näsan och rethostan är tillbaks! Han kom stolpandes och kröp ner bredvid mig i sängen och förkunnade att han inte kunde sova. Själv var jag mer död än levande i den vargtimman.

Jag var så sjukt halvsovandes och han petade på mig konstant.

Sedan blev det krig.

”-Men HUR andas du egentligen?” frågade han mig mycket irriterad

”-Va?!” frågade jag så där groggyborta som man är när man halvsover

”-Kan du inte andas på nått annat sätt?! DU stör!!!!!!!” klagade han

”-Men herregud, jag kan väl inte rå för hur jag ANDAS” morrade jag och började känna mig såväl störd som ytterst irriterad i gosömnen

”-Men SLUTA låt!!”kommenderade han

”-Men gå och lägg dig i DIN säng annars går JAG!” gnölade jag från kudden

Sedan följde en spänd tystnad. Sonen låg på helspänn och lyssnade på hur JAG lät och jag låg på helspänn för att inte somna och börja puffa!

”-NU låter du igen!!” påpekade sonen

”-Men sluta jag vill sova!!!” stönade jag

”-Men jag KAN inte sova när du låter…” förkunnade han

”-Men DU låter exakt likadant som jag har jag minsan hört när du börjar somna” kontrade jag och det var väl här någonstans vi hamnade i mullenuttdialogen…

”-Gör jag då inte alls det!!” pep han

”-Gör du visst det….” vidhöll jag

Någon gång i detta gnabbande och munhuggande somnade vi i allafall båda.

I vaket tillstånd förstår jag EXAKT vad det är han stör sig så förtvivlat på, jag PUFFAR precis som Tarzan och jag har själv som barn stört mig sönder och samman på det där oljudet. Snarkningar är mera konkreta än det där puffandet på utandningen.

Att bukandas djupt gör i alla fall att jag får en väldigt tydlig utandning och för det är jag tacksam, det betyder att jag är djupt avslappnad!

Idag har vi varit till doktorn och fått konstaterat att det inte är någon öroninflammation och inte någon gammal som spökar. Klassiskt höstvirus. Så vi tog oss ett besök på apoteket och bunkrade upp sådant som kan behövas.

Sonen fick det han ville ha och jag hittade den ultimata hostmedicinen utan konstigheter när man lider av torr rethosta -TheraHoney! Den där glycerin hinnan i halsen gör susen i stället för skumma ämnen som slår ut hostreflexen!

På så sätt kanske vi slipper fler mullenuttsamtal om hur jag andas och inte!

//a