Handen på hjärtat…

20140221-142556.jpg
Förmiddagen avlöstes utav huvudvärk, kanske är det så att spänningen när man har ont ger spänningshuvudvärk! Vad vet jag…

Tog i alla fall och gick UT! För frisk luft ville jag ha. Gick och köpte blommor för att muntra upp denna fredag! Det uteblivna fredagsfikat kunde jag således kompensera genom vackra blomster! Jag ÄLSKAR färg och jag inser hur mycket jag tycker om just snittblommor!

Det slog mig när jag var ute och pustade i snön hur värdefull min blogg är för mig -Ja just exakt den här värdelösa bloggen!

Några personer som fått diagnosen PSC har, precis som jag, gått raka spåret hem från läkaren och börjat googla! Det är smått fasansfull läsning -Been there done that!

På alla dom där frågorna som man brottas med finns inga svar, däremot prognoser på 10-18 år och levertransplantations information! Klart som fan man blir rädd och gråtmild!

Vissa personer har hittat min blogg och mina inlägg om PSC och valt att kontakta mig. På så sätt har jag fått dela med mig av mina erfarenheter som är långt ifrån googlings-svaren! På så sätt känns det som att jag gör något värdefullt även en dag som denna!

Det gör, att även en dag som idag, så känner jag hur roligt det är att skriva -ÄVEN om det vissa dagar handlar om något så fasansfullt som att byta handväska i all hast men iNTE tömma över allt livsnödvändigt som bör finnas i varje kvinnas handväska!

Jag är, trots allt, så jädra GLAD då detta är första vår/vintern på fyra år då jag iNTE står i kö för att genomgå operation för att än en gång vidga den där dumma choledochus!

Sedan konstaterar jag att jag verkligen borde ha tagit ton i går på Ica Mariehems parkering och hedrat solen eftersom den fortsatt att gömma sig med all önskvärd tydlighet!

//a

Etiketter: , ,

8 kommentarer

  1. Evelina

    Jag är jätteglad att jag hittade din blogg för jag gjorde ju precis som du skrev här ovanför…… Egentligen ganska dumt och nu har jag lovat min man att inte googla mer just för att det gör mig väldigt gråtmild, rädd och nedstämd. Jag tänker att 10-18 år är ett snitt så endel tar det alltså mycket längre tid för! Jag hoppas innerligt att jag tillhör dem och du med!

    Kram till dig!

    • Anna H (inläggsförfattare)

      Tack Evelina! Det betyder mycket för mig att få din kommentar! Google är toppen men ”worst case senario” är inte vad man behöver! Man behöver veta att man inte är ensam å att livet är möjligt trots allt! STOR KRAM (å så hörs vi! Jag gör årlig MR till veckan) //a

  2. Anders

    Tycker att det är djupt tragiskt att man som patient får så dålig information från vården om den sjukdom man har fått besked om att man har drabbats av att man ska behöva googla fram svaren på de frågor man har. Särskilt när man får så ledsamma svar som man får när man googlar ”PSC”. Det är säkerligen nog skrämmande att ha fått det tråkiga beskedet om att man har en allvarlig sjukdom och dessutom behöva bli än mer bedrövad av det man får läsa på internet hemma utan stöd av någon sakkunnig.

    Men det är i alla fall tur att det ibland finns de som drabbats av samma sak som en själv och som kanske kan ge en mer nyanserad och hoppfull bild av den aktuella sjukdomen än den som man får via internet.

    Himlen såg så ljus ut en stund under fredagen att jag nästan trodde att solen skulle titta fram, men det blev bara mer snö. Efter så lång tid utan någon längre stund med sol så börjar man känna sig grå på både ut och insidan kroppen. Så nu håller vi tummarna för att solen visar sig ordentligt snart!

    • Anna H (inläggsförfattare)

      Jag överväger som sagt att sätta mig i garaget framför Enterprise iform av ljusterapi snart!

      En diagnos är dramatiskt å hur lugn å saklig läkarna än är blir många rädd å googlar ”i lugn och ro” å där är informationen inte uppdaterad -Där står ju enbart eländet tycker jag!

      Nu skall här ses på OS!
      Kram //a

  3. Anna

    Jag tycker inte alls att din blogg är värdelös – tvärtom berikar det min vardag att läsa om din vardag, oavsett om det handlar om byte av handväska eller om något ”större” som inträffar. Dessutom skriver du om vardagens ”dramatik” på ett mycket roligt sätt och lyckas skapa en hög igenkänningsfaktor i allt det dråpliga som kan inträffa i ens (ofta) inte allt för spännande liv. Din positiva attityd och uppskattningen av en vardag som ”flyter på” sympatiserar jag också med. Själv uppskattar jag när livet inte är alltför spännande – då det visat sig att när något ”stort” händer är det oftast av det negativa slaget. Därför gillar jag också en vardag som mest ”puttrar på”. Att dessutom förgylla den med humor och glimten i ögat, precis som du gör – det gillar jag skarpt!

    Sedan är det ju rent fördj…ligt hur besvärligt och jobbigt det verkar vara med din sjukdom. Jag önskar du slapp detta elände och fick må bra istället. Men då det nu är som det är så tror jag också att bloggen är mycket värdefull för andra med samma diagnos, eller andra liknande problem. Så tusen tack för en trevlig och värdefull blogg! Keep up the good work! (Så länge du känner för det) Hoppas nu gallgångarna lugnar sig så du får en trevlig helg!

    • Anna H (inläggsförfattare)

      Tack Anna!!! (snyggt namn har du också!)
      Ja jag älskar som sagt vardagen som så många bara surar över och jag tycker det finns så jäkla mycket att vara glad över! Kan man faktiskt ha lite humor i tillvaron blir det hela mycket enklare!
      Det är trots allt vardagen som ÄR livet -inte dom där sjukt ovanliga tillfällena när man får resa utomlands eller annat!

      jag kommer fortsätta blogga precis som jag gör!

      Å idag är jag så jäkla glad eftersom det åter är helt lugnt i dom darrande gallgångarna! (Jag sa till på skarpen igår!)
      KRAM och än en gång tack för dina ord!
      //a

  4. Susanne

    ”Vissa” – det är jag det! En av dom som hittat hit och hittat dig. Din livsbejakande inställning och generositet med dina erfarenheter är ovärderligt i en otroligt tuff period av livet. Kan inte tacka dig nog! Så otroligt skönt att se att den första ”förlamningen” går över och livet går vidare, trots allt.

    • Anna H (inläggsförfattare)

      Men DU är ju min utnämnda hjälte!!!! Tack för dina ord. Det var ett stort steg för mig att börja skriva om PSC och att börja tagga och göra bloggen sökbar för andra! Minns bara hur ensam jag kände mig när allt hände mig å hur tacksam jag är att googles sk ”svar”,som jag fann för flera år sedan, långt ifrån är min verklighet idag!! Kram //a

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.