Julskinkan…

Efter att ha levt på julskinka till frukost, lunch och middag sedan torsdag kände jag att det var läge att HANDLA (post-kylskåps-apokalypsen).

När sonen återvänder måste hela kostcirkeln involveras och variation är ett absolut måste.

Att handla var en splittrad upplevelse, å ena sidan tänka härochnu och vardag. Å andra sidan se kilometer med röda julostar, kalvsylta, julmust, nötter å fikon och på något sätt känna att ”bäst att börja handla till dagen D”! 

Jag fastnade framför en jättekyl med enbart kalvsylta till fyndpris -Asså, jag äter det inte ens, å inte sonen heller ändå kändes det nästan som läge att köpa den där grå/rosa gelatinaktiga köttmassan!

Kändes som att kastas mellan vilken dag som helst till en känsla att hålla på missa självaste julhelgen -Ytters bisarr!

Blev inte bättre av att ha glömt handlingslistan i bilen…

Tror katten drabbades av något liknande i helgen när jag mitt i virkandet vek upp granen. Hon låg och sov och började alltså flyga runt som en flipperkula som tagit amfetamin! Hon flög från olika rum, ner i julpåsen, höll på ramla ner i julkartongen, gick å lade sig till att åter flyga runt och börja terrorisera tejpbitar som höll ihop sladdarna.

Juletid, en tid där hjärnan liksom jobbar parallellt nonstop!

Imorgon kommer Lucia med ljuset -11 nätter före jul, så håll ut gott folk snart får vi alla varva ner en smula! (Ja, du också katten!)

//a