Fruktigt värre…

Av , , Bli först att kommentera 13

Vid lunchen idag skulle jag sätta tänderna i en nektarin -Jag valde dock att börja göra klyftor när jag sedan skulle dra i sär delarna ramlade hela nektarinen i två delar. I mitten låg en möglig kärna och på den ena sidan gick det liksom ut ett mögligt utskott i fruktköttet

”-Den där kan du ju inte äta!” utbrast sonen

Nix, jag tappade aptiten,

Jag har känt mig som en osalig ande idag och har väntat på min frys, men nu blir det så att den kommer imorgon. Samtidigt har jag gått runt och önskat mig den där förmågan som en X-men har, den där personen som kan frysa tiden för alla runtomkring, Så att dom står stilla!

Jag har liksom stundtals känt för att frysa sonen och kattens framfart för att hinna få liiite ordning, men jag släppte liksom allt och bara insåg att det gäller att gilla läget, hur mycket jag än ogillar röra.

Ikväll har jag i allafall fått testa VR-spel för första gången, jag har vägrat tidigare! Men nu fick JAG bestämma spel och jag valde Fruit Ninja, så jag har blivit både hånad och filmad för mina anfall och utfall mot flygande frukter. Jag har duckat när bomber smällt rakt runt huvet och jag har banne mig gått in 100% i VR-världen,

Jag är faktiskt imponerad, Det var riktigt roligt, och stilen (eller mera korrekt -bristen på detsamma) bjuder jag på! Har hackat frukt med långa svärd så jag blev helt svettig,

Fick dock ge mig efter ett antal omgångar eftersom mina muskler (eller rättare sagt bristen av dito) gjorde sig påminda efter torsdagens monsterpass av tyngdlyftning!

Imorgon blir det ingen sockdag, utan imorgon har vi lite på agendan som skall fixas!

// a

PS: fixade jordgubbar eftersom nektarinerna åkte i sophinken! Än är det ”sommar” även om det slår mig att det börjar mörkna om kvällen!

När ÄR det dags?

Av , , 4 kommentarer 16

Den 13 juli 1954 startades Sveriges första kärnreaktor R1, den 13 juli 2017 genomförde jag och Tarzan en heldag tillsammans som i alla fall jag sent kommer att glömma.

När aftonen kom orkade varken jag eller min far sitta riktigt upprätt, vi liksom hängde med såväl huven som armar, som axlar som rygg. Jag orkade inte ens åka HEM till det kaos vi lyckats skapa under dagen. Jag somnade på en av dera sängar efter att ha fått äta en delikat middag som Ugglan serverade oss ledbrutna.

I över en månad har jag planerat, organiserat och förberett för att kunna göra lite omplanering av mitt hem -Hela kottens rum behöver liksom anpassas och göras om efter tiden. Det har liksom blivit mer och mera påtagligt att garderoben inte räcker, som inte gått hela vägen upp till taket! Hans hemmagjorda skrivbord har varit lite för långt, och hans byrå har helt enkelt mest samlat damm och massa studsbollar.

Å så var det köket, där jag svurit över att inte ha en riktig frys utan en kombinerad kyl/frys där frysdelen är minimal -I alla fall om man gillar att baka bröd, laga storkok, och älskar att ha massor av bär tillhands året om! Så en frys har jag verkligen planerat för. Frågan har bara varit hur. Jag började med en elektriker som var här och förberedde EL i början av juni. Sedan har jag funderat vidare.

Kapitel ETT i att få in en frys har varit att skaffa nytt köksbord eftersom det andra varit GiGANTiSKT i förhållande till ytan. Så jag fixade ett nytt köksbord för några veckor sedan och fick astmaanfall på kuppen. När allt var på plats konstaterade jag att det blev jättefint med mitt gamla matbord i vardagsrummet (där jag ställt det i väntan på att sälja det). Men OM jag skulle skapa en matplats i vardagsrummet… Ja då innebar det att min hörnsoffa var för stor…

13 juli var datumet som Tarzan meddelade mig, DÅ skulle han och jag ta tag i alla möbler som inte längre skulle vara kvar. Vi hittade andra ställen där dom passade bättre. Vi övervägde budfirma för att sköta allt det där jobbet men konstaterade att SÅÅÅ mycket var det ju faktiskt inte. Ugglan funderade om vi inte skulle höra med min grymt schyssta kusin F om han ville hjälpa till och bära men jag envisades med att vi inte behövde involvera allt och alla.

07:00 åkte jag med min katt till Ugglan och Tarzan, då hade hon kissat i min säng i protest över röran och oredan och det faktum att inget längre var som det skulle hemma. Jag fick äta frukost samtidigt som jag och Tarzan gick igenom planen för dagen.

08:30 hade vi hyrt släp, lastat min hörnsoffa och en hylla och åkte till stugan. Väl framme lastade vi ur, och lastade in en gammal vidrig snortung bäddsoffa med värsta metallstativet samt två gamla tältsängar, fikade och så åkte vi tillbaka till stan. Vi anlände strax efter 12 och fick lunch serverat av Ugglan, därefter blev det en tur till återvinningen för att lasta ur släpet och all metallskrot.

Fas 2 bestod i att tömma lyan. En 50 cm garderob och en byrå fick åka till ny adress och där plockades ett grått skåp upp som fördes tillbaka till lyan. Sedan åkte den andra 50 cm garderoben ut och iväg.

Inte nog med det, när allt var flyttat och roddat var det dags att åka på Ikea för att köpa ett nytt skrivbord till sonen -Tarzan undrade om jag ville byta kläder innan?! Det blev ett snabbt klädbyte och iväg, bära lite till, lossa lite till och sedan blev det äntligen middag.

Vi bar så att tavlor, gardiner och gummistövlar flög den där dagen, jag har aldrig ens av styrketräning kommit i närheten av den totala muskeltrötthet jag upplevde den där kvällen när jag bara somnade på en säng.

Fredag 14 juli, när bussarna var pimpade med svenska flaggan startade vi i ottan. Ikea signalerade att soffan som iNTE fanns tillgänglig dagen före nu fanns på plats -Så jag och Tarzan hängde på låset, Ugglan styrde vi in i lyan. Hon organiserade i det katastrofala kaos av saker, lådor, kartonger och grejer som funnits i garderober, byråer och på skrivbord medan jag och Tarzan jagade ny soffa.

IMG_9242

Tarzan drog iväg och fixade släp och jag beställde hemleverans av en garderobsvägg och därefter roddade jag den 71 kg tunga soffan på en vagn i ”tag-själv-lagret”. Vi baxade upp allt på släp och åkte hem. Att få upp den där elefantkartongen är ingen erfarenhet jag önskar någon -Jag tänker inte ens berätta om hur vi valde att göra det hela. Låt mig bara säga som så… Att där jag stod (utan sikt) hörde jag hur buntband släppte, en Tarzan som flög som en vante, Ugglans tjut och en duns, jag fokuserade på att inte tappa greppet där jag stod och började oroa mig för att bli överkörd av en Ikea soffa. Det gick slutligen bra. Och den där fredagen drack både jag och Tarzan Coca-Cola för att återhämta oss efter sofftraumat.

Lunch -Sedan åkte jag och Tarzan och återlämnade släp, Tarzan sladdade in på en butik så jag fick beställa min frys, han försökte pruta och om inte annat få en termometer på köpet. Själv var jag så trött att jag bara ville stoppa honom i bagageluckan. Därefter lämnades jag hemma där Ugglan skapat någon form av ordning i kaoset och Tarzan åkte och sorterade skräpet som skulle till återvinningen. Vår uppgift var att få bort allt kartong på sakerna så att det kunde åka med på återvinningen med lasset som skulle iväg. Jag monterade soffa och skrivbord i ett rasande tempo och Ugglan städade och torkade och vek kartong som en manisk.

IMG_9245

Det var en smärre urskog som skeppades iväg. När Ugglan och jag var ”färdiga” med det vi tänkt oss lade vi oss sida vid sida på min stora fluffiga säng för att vila innan middagen som Tarzan levererade.

Vi åt pizza (som min galla blev galen av) och sedan orkade vi inte mera. Tarzan och Ugglan raglade iväg trötta och bleka och jag låg kataton och stirrade i taket, orkade inte ens titta på tv eller lyssna på ljudbok och jag filosoferade hur i fridens dagar normala människor orkar med sånt här?! Runt 21-tiden slog det mig att det var hög tid att veckohandla eftersom min son skulle återvända.

22:00 hade jag stoppat kylvaror i kylskåpet och resten fick stå på diskbänken. Orkade inte ett knop till. Sedan stöp jag i säng utan att ens orka borsta tänderna. Det är banne mig unikt!

Lördag – 09:30 hämtade jag Ugglan för att för miljonte gången åka på Ikea. Det var väl inte döviktigt men det var några saker som behövdes för att i alla fall kunna göra sonens rum lite mera tilltalande än det där totala kaoset.

Hem, lossa, vika kartong, skjutsa hem Ugglan, äta lunch, montera, sonen kom hem, hämta Ugglan och katten och sedan skulle jag på 40-års kalas. Med gallkramp. Av ren tjurighet åkte jag. Och hade en oerhört trevlig och rolig kväll. Kom sedan hem rätt tidigt till en lugn lya där Ugglan snyggat till och städat upp. Igen! Hon hade plockat och ordnat.

Så nu har i alla fall jag gjort mitt på väldigt länge kan jag säga. Eller tills garderobsväggen dyker upp, men jag bär inte en pryl till! Tre dagar där jag kört på precis som ”alla andra” -Ikväll har jag feber och känner mig tämligen klen men jag är skitnöjd över att ha lyckats hålla planen! Jag skrattar gott åt bilden av den där gummistövel som låg sparkad i vredesmod på päronens bro och Tarzans übernöjda min när han kom spankulerandes med två varmkorvar på Ikea!

Nu skall vi ha semester!

//a

PS: Ursäkta långt inlägg… Det har varit lite traumatiska dagar 🙂

 

Semestertid i internetfabriken…

Av , , Bli först att kommentera 13

Mellan 02 och 08 tog mitt internet semester. Läsare som följt mina vedermödor vet att inget triggar mig och mina ilskna ögonryckningar mer än trilskande internet.

Så iNNAN kaffet, hade jag ryckt och slitit i kablar! Jag hade tjafsat med min AirPort jag hade startat om och om igen och dragit sladdar hit och dit.

Så kollade jag driftstatus tackvare mobilsurf för att sedan ringa Riksnet -Som inte öppnade förrän 11! Okej, det är lördag.

Men undertiden jag väntade började alla MÅNADER med samtal till supporten, uteblivna ordrar på tekniker spela upp sig i mitt huvud och plötsligt kände jag hur all vänlighet försvann ur min själ.

Väntade 30 minuter i telefonkö.

Sedan började jag om, med åhörare! Starta om, flytta sladdar, dra fram ny ethersladd och koppla in, kånka in annan dator för att testa och NÄÄÄÄ vi får ingen IP-adress.

Ingen IP inget internet!

Sedan fick jag ju då veta att secondline jobbar måndag till fredag… så då skulle dom kolla. Å så kommer dom avgöra om tekniker behövs skickas ut.

Jag frågade, med halssenor som fiolsträngar om ”teknikerna” har semester? En rätt relevant fråga i juli.

Fick då veta att det omöjligt kunde vara så, förklarade då vänligt (med sjukligt passivt aggressiv röst) att teknikerna minsann hade julstängt… till efter trettondagen…. å att det tog en MÅNAD att få igång det hela sist.

Ojdå… 

Ja, så kan man säga! Å medan jag rivit fram den nya ethersladden hade katten hoppat in i garderoben och börjat tugga häftmassa!

Det känns som att jag skulle behöva komma sjukt långt bort just NU!

//a

Det är detaljerna….

Av , , 4 kommentarer 10

Det är sanna mina ord dom små detaljerna här i livet som gör skillnad.

För något år sedan hittade jag och Ugglan det bästa universalskurmedlet ever! Det luktade gott, var i lite gelé:ig form och fungerade typ till alla tvättbara ytor. Vi var och bunkrade detta medel lite nu och då -Så plötsligt, helt utan förvarning, bara försvann det från alla hyllor!

Det var liksom inget okänt eller suspekt märke på produkten utan tämligen välkänt för alla skulle jag vilja drista mig att säga!

I alla fall, vi har inte gett upp, vi har spanat, sökt och ”hållit ögonen öppna” på allehanda butiker som kan tänkas ha vanligt rengöringsmedel för hushåll. Vi har fått kapitulera och testat allehanda sprayer och annat tjafs men inget har varit i klass med DET medlet.

Vi snackade om det så sent som förra veckan, när vi besökte Rusta! Då trodde Ugglan att hon hade siktat det men det visade sig vara diskmedel av samma märke. Vi var ytterst besvikna (ja ni förstår, besvikna= inte den egentliga meningen utan mer ”jaha”-bemärkelsen!).

Så igår, när jag sladdade runt på Ica och skulle söka en rotborste så såg jag MEDLET! Det är tillbaka i hyllorna, med ny förpackning! Jag kände spontant för att hamstra flera flaskor (ja SÅ bra är det!) men sansade mig och insåg att det nog är tillbaka för att stanna, det har bara fått ny kostym.

Jag var så supernöjd i mitt taskiga vädersinne att jag skickade en bild till Ugglan som blev minst lika exalterad som jag blivit -Så nu har jag torkat hela köket så det doftar gott, dvs diskbänken (ska inte överdriva min städiver för den är verkligen sjukt usel!).

Idag har det varit sol och jag är nöjd! Allt är bra om solen lyser, då kokar jag dillkokt färskpotatis och serverar kallskuret och melon -För då känns det som sommar och inte som höst!

Jag försöker lirka med den febriga tonåringen att dra till stugan men han är mer inne på linjen att jag skall rodda klart hans rum som jag förvandlat till ett smärre kaos! Kanske lite universalmedel skulle göra susen?

//a

PS: Eftersom vissa läser bloggar med samma nit som da devil läser den heliga skriften så har jag skippat att skriva namnet på produkten (somliga går ju i taket och tror att man har värsta sponsoravtalen!). Nu är ju jag bara en hobbybloggare som är långt ifrån populär så några avtal har jag inte -Jag skriver som privatperson som gillar att retas…. Så här är en bild på min lilla darling som åter checkat in i mitt liv!

IMG_9168

Taskigt vädersinne…

Av , , 4 kommentarer 12

Katten ligger med uppspärrade ögon tuggar kattmynta -Hon ser galen ut där hon ligger och håller fast den lilla kudden med växtdelar. Lite som hon ser ut -Så känner jag mig!

Har varit trött hela dagen, tror det varit alla avbrott i mina Ernst:iga projekt som gjort att jag känt mig lite less. Så rätt tidigt kände jag mig jättetrött. Kom bara på att jag borde gå ut till bilen och mäta lastutrymmet.

Den lilla korta turen till bilen gjorde mig pigg. Lite syre i den friska aftonen.

IMG_9167

 

Jag konstaterar att vissa människor har dåligt ölsinne, dom blir läskiga, passivtaggressiva, pangpåaggressiv etc. Jag har dåligt vädersinne.

Det är kylan i juli jag tycker är jobbig. 10,5 grad runt 17-tiden. Jag ville då inte ens kolla vad tempen låg på sent om kvällen när jag viftade runt med tumstocken i bagageutrymmet.

Jag undrar om mina örter och blommor verkligen mår bra av den här temperaturen? Jag blir så sur att jag vill riva fram täckjackan.

Å nu kan jag inte sova eftersom jag blev vaken -Får bli lite ljudbok och sedan vill jag drömma om jordgubbar, mynta och bad i sjön!

//a

Nu gör vi så här…

Av , , Bli först att kommentera 13

Ja det var ju inspektion av diskbänksskåpet igår… Å jag kan bara erkänna att jag ogillade tanken på att dyka in där. Det tog emot. Men efter att ha eldat upp mig över korkad logik så körde jag igång utan vidare eftertanke.

Så när jag försiktigt lyft ut allt ur skåpet och det liksom var dags att börja inspektera då tog det stopp… Jag hade inte lust att stöta på Nutella-råttodjur eller mister mus!

Så ja, jag gjorde så här helt enkelt….

IMG_9158

 

Jag hämtade katten och lät henne, för första gången få fria ”tassar” där inne….

IMG_9159

Hon inspekterade grundligt åt alla håll och kanter och kravlade iväg UNDER pellesnuskbrädorna!

IMG_9161

Hon var också på väg att försvinna åt ett annat håll men kom upp efter en lång okulärbesiktning.

IMG_9162

 

Eftersom hon iNTE började klappra tänder eller fick sitt jaktläte drog jag slutsatsen (högst ovetenskapligt) att det inte finns något levande på fyra ben där under… Så katten fiskades upp och lyftes ut och skåpet skurades med javex.

Det hjälps inte men jag tycker detta kök från 70-talet är mer än lovligt läskigt, med fläckar och grejs som inte går att skura bort. Så jag var rätt nöjd att få ställa in sakerna, sophinken och min lilla bruk med ättika och smacka igen dörren.

Fick inspiration att använda katten som besiktningsman via kommentarer här i tidigare inlägg -För det är jag evigt tacksam!

//a

Spela nu och sluta gnäll…

Av , , Bli först att kommentera 14

Det här är inget debattinlägg om barn-och ungdomsidrottsverksamhet. Detta är bara något jag måste skriva eftersom jag varit lätt upprörd ett tag nu kring en händelse… Eller incident som min goda vän rapporterat om för mig, live från sjukhus.

Någonstans i Sverige har det spelats fotbollscup och från en annan ort har ett fotbollslag rest till cupen för att delta. Ganska många mil hemifrån. Som jag förstått saken så är ”cuper” da shit när man lirar fotboll! Det är roligt och det är liksom där alla som lirar boll vill vara… På cup!

En förälder hade i allafall skickat iväg sitt barn med sitt fotbollslag för att lira i flera dagar. Barnet ringde hem och påtalade att hen hade skadat sin arm och hade ont. Tränarna hade inte tagit barnet till sjukvårdarna som fanns på plats utan hade lindat handen man tog inte heller barnet till sjukvården efter spelen för kontroll utan ungen fick lira vidare… i fem dagar!

Föräldern blev ändå oroad eftersom barnet ringde och påtalade smärta och barnet (som aldrig klagar) var uppenbart oroad att det var något fel, så föräldern valde att rodda om i jobb för att sätta sig i bilen och åka iväg till orten där cupen hölls. Vid ankomst bad föräldern (som arbetar inom vården och är tämligen högutbildad och kompetent) att barnet skulle ta bort lindan runt handen. Handen som pekade fel… Som var svullen. Som tränarna bett barnet ”lägga ner” att noja över -Eftersom barnet vid flera tillfällen påtalat att hen hade ont i men som ändå lirat matcherna för laget.

Föräldern nappade in sitt barn i sin bil och drog iväg till närmsta akutmottagning där personalen var fullkomligt upprörda över hur VUXNA människor kunnat undlåta att barnets arm/hand undersökts. Det var absolut fraktur. Det hade börjat läka fel. Så det krävdes operation med narkos för att få benen på plats. För att sedan inte kunna garantera att allt blivit rätt eftersom det dröjt innan barnet fick adekvat vård. Uppföljningar på hemsjukhus, försäkringsärende -Hela baletten!

Föräldern till barnet är en god vän till mig -Så detta är ingen hörsägen a´la råttan i pizzan utan högst verklighet mitt i sommaren 2017!

Jag vet inte om detta är exceptionellt ovanligt, jag tycker i alla fall det är ett exceptionellt exempel på skitdåligt ledarskap. På okunnighet, ignorans, tidsbrist och dövhet för barnets röst. Att bli tillsagd vid flera tillfällen att sluta upp att tjata om handen (vet inte exakta ordval från tränaren då jag inte varit på plats själv!) i stället för att bli tagen på allvar och få en kontroll av utbildad personal. Man up! Bit ihop!

Det stör mig och jag kan liksom inte greppa att man inte ens orkat be sjukvårdarna på plats kolla upp det hela! Galet!

Kanske rör det mig då det finns någon fördom, någon förlegad idiotisk bild att barn som bryter armar och ben måste gråta och vara hysteriska -Och att om barn iNTE gråter och är hysterisk är det ingen fara. Vad är det för skitdålig logik?

Det är samma absurda logik som min egen gympalärare hade när jag gick i mellanstadiet och bröt handleden (rakt av, båda benen) under en lektion. Han frågade inte mig ett ord utan jag klev upp. Bytte om. Gick hem. La mig i soffan. Sa inte ett ord. Det fick min morsa att direkt fatta att det var något riktigt allvarligt fel! När hon ringde gympaläraren för att meddela att jag helt plötsligt var hemma konstaterade han att det omöjligt kunde vara någon fraktur eller någon som helst fara med min arm eftersom jag inte ens hade grinat. Då lackade Ugglan ur, på precis samma sätt som jag, föräldern och alla andra som fått höra det där vidriga argumentet!

Nä, jag har sett flera barn som faktiskt inte gråter utan som blir tysta och sammanbitna precis som jag blir, än i dag när jag har smärta. Kanske behövs lyftas fram?!

Via läkarkretsar har jag hört talas om att så länge patienter gapar och skriker i väntrum är det ingen större fara, dom som är mer kritiska att fokusera på är dom som är tysta -Där smärtorna faktiskt är så pass allvarliga/stora att personen inte har kraft eller ork att gorma och rya runt?!

Nu känner jag att jag är lite upprörd, så nu passar det fint att riva ut diskbänkskåpet och konfrontera vad som än må gömma sig där!

//a

 

Råttan i pizzan…

Av , , 6 kommentarer 11

Jag börjar vara seriöst orolig för att jag har något väldigt läskigt bakom/under min diskmaskin.

Min katt har länge hyst ett snudd på fixerat intresse för just den köksapparaten.

Det hela blev inte bättre när päronens katt var hemma hos mig på visit, ty då låg båda katterna prydligt framför diskmaskinen och spanade. Väntade. Kikade. Petade lite med tassen. Ställde sig upp för att kika ur annan vinkel.

Vad ÄR det?! Jag spanar efter vatten som inte skall vara där men hittar inget. Diskmaskinen står prydligt på ett sådant där plastskydd som man skall ha på golvet -Inget ger en ledtråd till vad det är som är så fruktansvärt spännande.

Detta har pågått ett tag, så jag har skämtat och sagt att jag kanske har en råtta där -Nu känns det inte alls lika roligt längre. Diskmaskinen är och förblir högintressant för katten, i synnerhet när den iNTE är igång…

Därför bör jag göra en insats i diskbänksskåpet, så att det går att krypa sig in bakvägen för att börja kolla om det är något litet nutella-djur som stör. Pannlampa?

Jag är måttligt road!

//a