Vrålåket…

Jag kommer ihåg när jag var liten och man började dra i cykeln- Man inspekterade vägarna, kollade om det var bar mark eller om det var snö/is kvar. Sedan slets cykeln fram. Kedjan skulle smörjas och däcken pumpas, det hände att hinkar och svampar flög fram och så fick cykeln lite puts. Jag minns känslan som liten, att cykla, det var frihet! Hopprep knöts runt styret och så kunde man dra i hopprepet i stället för styret och leka att man hade en helt egen häst!!! Eller fästa spelkort med klädnypor så det smattrade när man rullade fram!

För många år sedan köpte jag en ny cykel! Jag hade då harvat mig fram med en svart Kronan cykel i flera år och jag var vansinnigt less. Den var skön att sitta på men den var vråltung, stor och jobbig! Så när jag köpte min cykel var jag galet nöjd.

Den är supersmidig att cykla med, lätt och den har inte hundra växlar som kan tjorva. Den har dessutom fotbroms och framlyset lyser jämt, med ett riktigt bra sken, inga dumma löstagbara lysen som man glömmer/inte har batterier till etc.

Nu har dock min fina cykel sett lite deppig ut, någon hade ryckt bort hela framlyset, där hängde bara en sladd, kedjeskyddet hade övergått från vitt till plastigt gult samt gått sönder, någon har kört sönder framdäcket med tillhörande punktering och det har givetvis inte lagats. Dessutom saknas nyckeln.

För vem tänker på en cykelnyckel mitt i vintern när man blixtevakueras? Någon cykelnyckel har inte dykt upp med posten så jag tog med mig cykeln till en verkstad och bad om hjälp. De behövde kvitto på cykeln för att kunna fixa låset åt mig -Vilket jag respekterar!

MEN om jag nu inte fått med min cykelnyckel, vad är då oddsen att jag har kvar ett snart tio år gammalt kvitto?

Jag vände mig till butiken där jag köpt cykeln och trots att det snart gått 10 år sedan jag inhandlade mitt vrålåk kunde de ta upp mitt köp i deras system och därmed kunde jag få bevis på att cykeln faktiskt är min!

Så idag har jag fått hem min cykel, den är så himla fin! Går som en racer och den har fått lite ny färgsättning!

Jag hoppas på samma känsla när jag skall till frisören nästa vecka, i synnerhet att börja gå som en racer!

//a