Det där samtalet…

När ens läkare ringer och säger att ”det inte ser bra ut” då går i alla fall en jordbävning genom mig. Det skapar vågor utåt. För det är så läskigt att jag vägrar hantera det ensam.

Epicentrum 

Inlägg om dagens samtal när marken rister till och man får välja hur man hanterar saker och ting.

//a

Etiketter: , , ,

4 kommentarer

  1. grandmother

    Jag vet hur det känns att få ett sådant samtal. Hur det stormar i huvudet, i kroppen, hur man bara vill gråta, skrika, förneka. Men hur man sedan samlar ihop alla småbitar av sig själv, ruskar på sig och ser att jag lever idag. Precis lika bra som jag gjorde före telefonsamtalet. Nu tar vi det som det kommer. Du är en kämpe och jag tror utifrån egen erfarenhet att du gör helt rätt som är öppen för omgivningen. Ta emot det stöd du förtjänar. Du skriver så fint i ditt inlägg. Stor kram till Dig.

    • Anna Holgersson (inläggsförfattare)

      Ja jag behövde ventilera, vända och vrida på saken TILLSAMMANS med familjen och vänner. Det blir mera konkret. Sedan kan jag inte påverka något här och nu mer än dagen framför mig och min egen attityd. Jag lever idag, så fin sammanfattning av ”torktumlarens” alla känslor! Kram //a

  2. Anders

    Ett väldigt tråkigt besked, men vi måste ändå hoppas att det ordnar sig till det bästa. Önskar dig allt gott och lycka till!

    • Anna Holgersson (inläggsförfattare)

      Så säger vi! Är det cancer är det en av de vanligaste cancerformerna, är det bara dysplasier utgår jag från att de har en plan även för det. Nu kör vi tisdag! Kram //a

Lämna ett svar till Anders Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.