Jag sjunger förskräckligt mycket just nu -Ni vet så där som man kan passa på att göra när man kör bil! Grejen är bara den att jag gör det hemma. Måste försöka få ur mig alla toner innan sonen återvänder för det här kommer inte att gillas. Det är väl något som måste ut tänker jag. Sång kan liksom förmedla saker utan att man tänker på det!

När jag satte mig för att skriva dagens inlägg så noterade jag att jag hade fått en kommentar på ett inlägg som jag skrev för FEM (5!!!!) år sedan -Häftigt att ett inlägg fortfarande engagerar och i det här fallet handlade det helt enkelt om den heta potatisen om vänskap mellan en man och en kvinna UTAN sexuella förtecken! Går det? Finns det? Är det möjligt? Omöjligt?

Totalt möjligt säger jag och sänder en tanke till mina manliga vänner som funnit vid min sida år ut och år in! Ni är guld värda i mitt annorlunda liv.

På tal om guld -Fick nytt kontrakt i veckan och med det ny lön -Jag brukar alltid försöka använda inköp av en sportbil som argument vid löneförhandling men jag börjar känna att jag kanske skall skippa Bugattin och istället spana på en billigare bil för att kanske kunna resa med min son istället (typ gärna innan han hunnit flytta hem ifrån!!) -Man skall aldrig sluta drömma!

Sedan har jag hunnit göra en rätt intressant reflektion idag -Min ”lillasyster” fyller år idag, så när jag satt vid Facebook tänkte jag skicka en grattishälsning till henne. Då slog det mig att det faktiskt GÅR att RiNGA från den där telefonenheten jag hade i handen… Sagt och gjort jag RiNGDE och sa Grattis och så pratade vi ganska länge.

Vi diskuterade det där, att vi sällan använder telefon för att faktiskt ringa numera, man bara messar eller kommunicerar via sociala medier, lite som den här bloggen. (Inte för att jag tror att någon okänd önskar ett samtal från mig med planlöst trevande surrande men ni fattar…) Otroligt många upplever nästan telefonsamtal som läskigt, invasivt och framför allt STÖRANDE! När blev det så?

Nu ska jag ta och kolla blommorna som står i badkaret, här skall tvättas sängkläder och dammsugas, kan snart inte ta en ton utan att börja hosta, det blir så när två lyckliga katter löper amok samtidigt som dom byter päls…

För alla som gillar informativa och intressanta roddar vill jag rekommendera MOD-podden! Har faktiskt just lyssnat färdigt och är väldigt spänd på nästa säsong. OM någon vill engagera sig i denna livsviktiga fråga om organdonation kan ni kontakta mig på mail: [email protected]

På tal om att löpa… en borde nog ta och ge sig iväg till gymmet också!

//a

Denna helg blir det ingen studie av naturen, inga bilder på vackra snöflingor , inget rykande kaffe i den krispiga snön..

Denna helg blir det nöjen på en annan level -Jag skall jobba! Sedan när jag avslutat mitt arbetspass skall jag ut och käka med min goda vän! Det är ett underskattat nöje att gå ut och äta, så man slipper stå och laga middag efter arbetsdagen!

Förra veckan när sonen var hos sin far var jag faktiskt också ute och åt middag -Då med ”tjejorna” (som Gulletussan säger!). Rekommenderar er att ta en titt på Mia & Klara som nu går att se på SVT Play.

Men idag fredag är jag ledig, jag laddar genom att planera min lilla gaddning.

Jag har också hittat en genialisk funktion på min iPhone. Den har förmodligen funnits på alla mina iPhones men det blev lite aktuellt nu – Nämligen funktionen ”Stör Ej, jag kör bil” !!! Va? Hur smart är inte det?!? Telefonen känner av när man förmodligen är på rull och släpper således inte fram notiser eller samtal som kan störa när man kör!

Jag har ju inget bluetooth i mitt vrålåk till bil, så jag brukar alltid stänga av telefonen på ljudlös när jag kör, men då glömmer jag oftast att slå på ljudet igen (till allas stora förtret!).

Supersmart tycker i alla fall jag med tanke på den nya lagen, tycker för övrigt det är sjukt uppkäftigt när busschaufförer eller andra människor i företagsbilar sitter helt öppet och fipplar med sina telefoner samtidigt som dom kör som dom var jagade i rondeller!

//a

Area 51….

Jag tänker att fler än jag måste ha ytor, gömmor och skrymslen i sina hem dit det inte är tänkt att någon utomstående skall vara och krafsa i -En slags area 51 som man bara vill förneka kännedom om.

Sotaren är på gång och för det är jag grymt tacksam. Grejen är bara den att dom 1) skall ha access till köksfläkten (självklart!) och 2) ventilen i badrummet (mmm okej…) men 3) ventilen i ”skrubben” det känns snudd på för mycket.

Jag har frilagt ytor och min plan är att avvika innan dom dyker upp. Tänker inte bli bedömd utifrån skrubben -Tack.

Idiocracy 2.0…

Någon i lyan ställer en fråga (nämner inga namn!)

Jag svarar.

Någon ställer samma fråga igen lite högre.

Jag svarar igen

Någon upprepar frågan en tredje gång…

Jag fräser svaret som en fräsande falukorv i stekpannan…

Förklara logiken i att sitta och ställa frågor och samtidigt ha hörlurar (med musik) på sig så att svaret är omöjligt att höra?!?!

Jag känner mig smått nöjd att helgen kommer även till oss….

//a

Umeågalan 2017 -Jag var där! Jag kände mig som apan i buren, eller som en antropolog på besök i en exotisk kultur. Jag är otroligt tacksam att jag fick gå, för det har varit ett stort frågetecken i min värld VAD det där egentligen är, så nu fick jag möjligheten och tog den. Jag är inte imponerad av tillställningen! Jag är fascinerad över vilka företag och vilken innovation som finns i Umeå.

Jag var otroligt taggad för maten eftersom det var kocken Paul Svensson som skapat menyn -MEN jag tror inte den maten var representativ för hur det kanske egentligen skulle smaka eftersom allt jag åt var genomgående kallt. När dom allra flesta ätit färdigt var det väldigt många bord som inte fått sin mat ännu. Jag fick snudd på lust att gå upp och hjälpa till med serveringen eftersom det inte alls rullade på så som jag tänkte att det skulle. Vissa vid mitt bord blev utan efterrätt…

Att sitta och tugga renkött med en krater i munhålan/käkbenet var kanske inte optimalt men jag smakade i allafall och köttet var perfekt -Spetskålen gick bättre att få i sig som var mjukt.

Och kanske är det så att jag var så himla förstörd efter dom sju dagar innan att jag var helt avtrubbad men det var en upplevelse, jag beundrade många kläder, jag hade trevligt bordssällskap och tyckte det var skönt att sladda in i en taxi och åka hem…

Ty då hade jag de senaste två dygnen haft nattjour, katten spydde 12 ggr på en natt så det blev akut iväg till veterinär (onsdag), sedan tillbaka till veterinären på torsdag vid två tillfällen för röntgen av min lurviga familjemedlem. Å så galan då på kvällen.

Och före dom två kattjours dygnen hade jag bollat min käke med infektion och smärta som strålade upp mot öron, tinning -Som sagt det har varit lite rörigt.

Ibland frågar jag mig om det verkligen är helt normalt att allt händer exakt samtidigt? Min katt har aldrig varit sjuk och jag har aldrig opererat käken så vad är oddsen att just det skulle sammanfalla?! Å så gala på det!

NU är det en ny vecka, jag skall få lära mig att koka äkta köttsoppa och jag skall begripa mig på en Samsung telefon samt ett form av säkerhetsprogram för dator, surfplattor och telefoner -Utlovar inga större mirakel men nog skall jag få det att fungera.

Jag har hunnit vaccinera mig mot influensan så min arm värker redan men detta år är jag med och parerar med antihistamin det får ju liksom vara någon hejd på alla turer kan jag tycka.

Det är nya tider och jag vill framåt! …och jag vill gärna bli av med alla trådar som hänger i käken för det är faktiskt sjukt äckligt -Tycker jag!

//a

Jag har inte kört i diket, trillat av pinnen eller något annat otäckt. Jag har bara funderat väldigt mycket den här sista veckan. Det har hänt så mycket saker och då måste jag alltid processa informationen. Det har varit gigantiska, livsomvälvande besked och beslut som fattats och då stänger jag ner kommunikationen utåt -Trots att jag är den där gula personligheten (som med lätthet börjar diskutera med folk i hissen!).

Sedan har det varit optikerbesök, föräldramöte, pass hos polisen och annat sånt där som legat och pockat på uppmärksamhet.

Å så var det ju det här med kläder -Jag har alltså beställt kläder från Danmark! Å det har varit smärre ångest i väntan på att leveransen skulle dyka upp. Trevligt nog så passade allt riktigt bra, jag är helnöjd över att mitt mörka hår och mitt poisonläppstift  får sällskap av dito byxor i skinnimitation -Yey!

Vad har mer hänt? Tja, har hunnit få ett utlåtande (för det var ingen fråga) om min blogg, om vem som i överhuvud taget läser nått sånt här?! Å hur man i allsin dagar någon ens orkar skriva som jag gör?! Ptja… Vad skall jag säga? Jag vet faktiskt inte vem som läser, men jag tänker att det kanske finns något i att läsa om andras enkla liv? Där allt inte är instagram-perfekt. Där det är lite mera fetärligt och där någon de facto äter tunnpannkaka mellan varven och inte bara mager trendig sushi? Jag har ingen aning om jag skall vara uppriktig.

Det enda jag vet är att jag skriver för att det är min grej. Min passion i livet. Och jag kan också berätta att mänsklighet i all sin enkelhet är det bästa jag vet. Det är där glädjen, sorgen, ljuset, mörkret och alla nyanser finns. Inte i en polerad yta. Det är i fettsprätt vid spisen på nya tröjan man känner igen sig -Tycker jag!

Det är fredag och jag har ägnat stor del åt att måla sista dagarna, nu blir det lite möte och så får vi se vad helgen tänkte komma med!

//a

Fick glädjen att testa vita vinbär denna afton -Jag är helt såld! Tänkte nästan slå nån form av läger vid busken.

Fick även dessa morötter – Så sjukt goda! När man jämför torra träiga vintermorötter med helt nyplockade då är det snudd på obegripligt att det är samma rotsak vi talar om!

Det har varit en lång dag, avslutar med Skäringer & Mannheimer, det är det bästa med måndagar numera! Skrattar gott åt färgglada halsdukar (män, fotboll, huliganer, köttpinnar) och politikers tråkiga gråa framtoning…

Lyssna gott folk…

//a

Jag kände för att anstränga mig i köket -Så jag hackade charlottenlök, jag rostade riset, jag kokade bort chardonnay och OMG vad jag har öst buljong -Väldigt lång tid senare hade jag en risotto!

Det var väl ungefär då jag insåg att jag inte alls tyckte att det var särskilt gott denna söndag. Så jag ställde mig och lagade middag.

Söndagen har alltså varit väldigt huslig. Sängkläder är tvättade, tandborstar kastade, tvätt undanstuvad i garderoberna och den där sköna söndagen kan få fortsätta några timmar till innan vardagen knackar på dörren.

Jag löser sudoku en stund till innan jag tar mig an att bädda sängen….

//a

Så stod vardagen för dörren -Det var så mycket vardag i går att jag fick hasta in på en bokaffär för att hitta blad till min Filofax som slutade vara aktuell någon gång mitt i sommaren.

Att vardagen stod för dörren innebar också att det var dags att konfrontera stadskärnan i den här staden. Avspärrningarna kring Vasaplan hade utökats och det var rätt trångt runt hörnet vid Buketten där cyklister vinglade runt bland alla fotgängare.

Hade tänkt gå in en annan väg till jobbet men där var det avspärrat av andra orsaker så jag fick pröva tre ingångar innan jag slutligen var på plats. Det var givetvis riktigt roligt att lägga upp lite planer för den kommande tiden och det kändes härligt att vara på plats -TROTS att jag hade diskuterat ”ruccola -överreklamerat eller ej?!” mitt i natten.

Då Tarzan arbetar nere i city fick jag mess runt 16-snåret om att få lifta hem -Ett erbjudande jag nappade på direkt -Att ens hitta till en buss, via stängsel kändes som ett projekt för ”en annan dag”.

På väg mot bilen slank jag in hos Eevas -Behövde ett par mörka jeans! Med den toppenservicen som erbjuds där kunde jag gå raka spåret in i ett provrum, testa byxor, betala och vara ute på under 10 minuter! Jodå, två par byxor som dessutom var på superrea.

Så jag var riktigt on fire när jag nästan var framme vid Enterprise och då siktade jag en kvinna som jag beundrar oerhört mycket -Det var lite konstigt för hon bor inte längre i Umeå. Men där stod hon med en väninna och resväskor! Så jag skrek givetvis. Jag är lite spontan när det gäller människor kan man väl konstatera!

De två kvinnorna skulle bo på hotell och kolla in staden -Så vi kunde ge tips få hur de skulle gå för att nå hotellet, bortom avspärrningar och stängsel.

Vardagens rivstart fick ännu bättre avslut då Ugglan kokat ljuvlig älggryta som vi fick äta innan vi rullade hemåt. När jag kom hem var jag så trött att jag i stort sett kunde välja mellan att gråta eller sova -Det blev fotölj och lite podd istället.

Om någon råkat missat Mia Skäringer & Anna Manheimers podd så säger jag bara: Lyssna! Jag skrattar ibland så att sängen hoppar och jag älskar deras mänsklighet!

Eftersom det var måndag kände jag att det ändå inte var okej att knoppa av 18:30 så jag och sonen åkte ut och gjorde lite ärenden och åkte bil. DET var jättekul, däremot var det mindre roligt att spela Othello med honom runt 21-snåret… Jag är en urusel förlorare och det kändes som helt fel kväll att försöka öva på att ta en förlust med värdighet.

Idag får vardagen lite balans! Agendan är ju på plats så då är det bara att försöka hoppa in i hjulspåren!

//a