Kategori: Hälsa/Motion/Morötter

Breaking Up?!

Av , , 2 kommentarer 27

Efter nio timmar med det där armbandet börjar jag överväga att göra slut…

Vi har redan tagit en paus från varann… Två gånger om jag ska vara helt ärlig!

Vet inte om jag uppskattar exakta tidsangivelser i minuter hur mycket jag legat, suttit, stått, gått, sprungit! 

Plötsligt undrar jag om inte det där rådet att iNTE ge sånna här saker till barn ÄVEN gäller vuxna!? 

MEN det skall bli awesome att testa det en dag i tjänst! Då kan vi ha en dejt igen… Så får det bli!

Jag säger Nej till 24 timmar övervakning! På datorn kan man faktiskt se exakt var jag rört mig… 

Jag är nog ändå lite imponerad!

//a

2 kommentarer

Kränkt av ett plastband….

Av , , 2 kommentarer 25

Det är ju väldigt trendigt att känna sig kränkt -Jag förstår!

Enligt plastarmbandet SPRANG jag enbart 2 minuter…. Å gick 25!!!!

Jag känner mig kränkt! Å lurad av mig själv… Faktiskt!

//a

2 kommentarer

Pellefant?!

Av , , Bli först att kommentera 21

  

Vem är klockor, klockarmband avsedda för?!? Jag bara undrar!!

Det där aktivitetsarmbandet var lättare att få igång rent tekniskt på datorn än att få funktionellt IRL.

//a

Storebror ser mig… Tydligen!

Av , , Bli först att kommentera 22

Långt före jul kom jag på en rolig julklapp till sonen -Ett supercoolt, jättesnyggt blinkande aktivitets armband! Jag var helnöjd då det var en teknisk pryl som jag tänkte att han skulle uppskatta. Den skulle DESSUTOM vara kompatibel med den nya telefonen som han skulle få av sin pappa… Så det var lite tanke där! Även utmärkt när man gillar att bada och simma! Perfecto!

Sedan kom snacket om att det skulle bli årets julklapp då kändes det aningen mainstreem och mindre roligt. Så lagom till självaste julafton hann jag läsa någon klok person som uttalade sig om att aktivitets armband var en dålig idé för barn… Då det kunde skapa stress och press!

Så på självaste julafton -Trodde han att det var en wicked klocka… Som jag lite diskret gömde! Jag kände mig superusel!

Jag vet inte exakt hur turerna har gått här i hemmet, men han har nu min min högtalar/laddare och jag har den där grejen på mitt bord!

Den har således legat orörd sedan jul. Gäckat mig eftersom det ”tydligen” är värsta prylen! Och som alla moderna saker följde det inte med någon bruksanvisning… I afton fick jag nog -Jag pluggade in den i datorn… Jag laddade ner det jag skulle… Och jag säger bara… h.j.ä.l.p!

Längd, vikt, kön, ålder, arm… GPS-kartor, dagbok, noteringar, chat, följare, vänner… WHAT?!?! Att den ”ska” vara bra hade jag förstått när jag köpte den… Som en rolig grej till sonen… Men med facit på hand är jag oerhört tacksam att han aldrig fått använda den!

Skall bli en intressant resa att undersöka denna sak närmare och se vad den faktiskt kan göra. Min tanke är att den skall piska mig upp ur soffan, med tanke på alla finesser och blinkande lampor är jag väldigt optimistisk att den kommer lyckas med det!

Jag skall ge den ett försök… För att mäta om min ”löprunda” är 400 eller hela 600 meter.. Typ! 😀

//a

PS: Jo, tankarna fick mig osökt att tänka på George Orwells 1984 när jag såg hur exakt den kommer koordineras… Jag är snudd på rädd!

 

Bli först att kommentera

Aj…aj….Aj!

Av , , 2 kommentarer 22

…är inte helt säker men jag tror det är ytterst oroväckande när man har träningsvärk…

…innan det ens gått 12 timmar! 

Tydligen kan man inte ens få det förrän tidigast efter ett dygn! (Hoppas Google kan berätta det för mina kalkonlår som sprungit som små trumtrumpinnar!!!) Men kalkonlåren är stela och ömmande nu… Ready or not liksom!

Anyway…. Jag går i säng! Vilken ynnest att få gå i säng tidigt, trött och bara få sova! 

Det är verkligen LYX i en mammas liv… Med eller utan träningsvärk faktiskt!

//a

2 kommentarer
Etiketter:

Springa och springa…

Av , , Bli först att kommentera 20

Denna förmiddag har jag varit ute och sprungit -Så skulle jag kunna säga! Å så skulle jag låta väldigt frisk och hurtig! Sportig och igång. En piffig facebookstatus att slänga upp och låta frikking fabulous!

Eller så skulle jag kunna säga att jag varit ute och joggat, eller mera ärligt gått/lunkat… Ja… jag har i alla fall RÖRT på mig! Ute! Illröd i ansiktet och med en toppluva som satt på skaft som en smurfluva! En lite mera diskbänksanpassad nyans av verkligheten.

Det slog mig när jag skumpade fram hur ORD kan ge helt olika bilder av sanningen.

Ärligt talat….

Det tog mig en och en halv timme att TA MIG UT! Dvs jag snurrade, plockade och drog ut på det hela i en oändlighet. Det kändes v.ä.l.d.i.g.t jobbigt det där med att ”motionera” -MEN det är en del av min hälsa och i nuläget är jag desperat efter förbättringar så… Tillslut vräkte jag mig bokstavligen in i garderoben och hoppade ur pjamaströjan och ner i träningskläderna. Det var liksom överjaget som riktigt drog mig i nackskinnet dit. Därefter drog jag på mig skorna, direkt uppe vid garderoben.

Så på med färglada jackan. En titt i spegeln och jag konstaterade att jag såg ut som ett färgglatt påskägg… På ben!

Sedan stormade jag ut från området. När jag nådde cykelbanan konstaterade jag att det var DÄR det var dags att öka tempot. Så jag drog igång och efter cirka tre lyktstolpar kändes det som att hjärtat fattade galoppen. Sedan höll jag på så där… Skuffade fram en-tre stolpar… Gick en… gick två… gick tre… Ojdå.. Sprang en…

Sedan kan man ju tänka att OM man väl tar sig ut så kör man på… Inte jag… Det blev århundradets kortaste sväng. För eftersom jag hade dragit på det hela så länge så kände jag mig inte alls laddad. Hade inte ens druckit vatten. Ingen frukost… För tanken var ju att jag skulle ut i ottan.

Jag är den förste att erkänna att det är svårt med motivationen när tillvaron hackar som en hackspett MEN jag är optimistisk. Jag är otroligt nöjd över den korta svängen. För det är ett steg.

Ett steg i rätt i riktning kan ibland vara allt som behövs…. Faktiskt! Mera märkvärdigt än så måste det inte vara.

//a

 

 

Bli först att kommentera
Etiketter:

Guess what…

Av , , Bli först att kommentera 20

Jag hade en tuff helg… Jag har sanna mina ord känt mig vissen som en slokande tulpan och jag har vilat mycket. Återhämtat mig och slickat mina sår kan man säga!

Men när man ligger där och stirrar på lampan i taket…

Då tänker jag framåt. Jag tänker på vad jag vill. Mina mål som jag satt upp. På vad som är möjligt. Idag blev jag rent av tvungen att vräka mig upp från täcken och kuddar för att känna att jag fortfarande är mina mål på spåren.

IMG_5008

Varken tarmsköljningar, gallkramper, miljarder biopsier eller annat jidder skall stoppa mig!

Punkt.

Färg är en bra kick i sådana lägen… Tycker jag!

//a

Bli först att kommentera

Friday: Miss Bean…

Av , , Bli först att kommentera 27

Helg känns toppen! Det skulle firas genom bad, simning och allehanda tjohej på badet. Jag var naiv och optimistisk och hoppades att sonen glömt bort det när jag kom hemåt efter jobbet.

Det hade han då inte alls glömt.

Fram med baddräkt, simglasögon, handdukar, lås och iväg.

Jag är inte bara blek. Jag är även en stubbe. Att sladda runt i baddräkt är iNTE min favorit syssla -Det erkänner jag direkt! 

Jag är mer typen som slinker ut ur omklädningsrummet och rakt ner i bassängen för att sedan (under vattenytan) förflytta mig dit jag ska! Det känns okej. 

Jag skiter fullständigt i om det ser ut som Mr.Beans morsa som via linor, kanter, trappor försöker parkoura sig fram -I don’t care!

Jag tog dock en mera mogen approach till det hela idag och spankulerade så fort jag kunde (gnisslade nästan under fötterna) längst bassängerna och sedan vips ner -Ingen tid att reflektera över temperaturen där inte.

Jag avstod helt frivilligt trampolinhopp och dykning från bryggan. 

Jag upplevde ett sjukt ögonblick då jag plötsligt var instängd i mitten av ett gigantiskt gummidäck i djupa bassängen -Jag dyker liksom inte utan att hålla för näsan. Lyckades kravla mig tillbaks till trapporna så jag kom ut ur gummifängelset.

Sonen är ett vattendjur och jag är en ökenblomma men vi hade himla roligt tillsammans.

Nu skall maten roddas och därefter tänker i allafall jag göra saxhopp ner i soffan. Kan faktiskt tänka mig att spela pokémon med sonen -Allt med varma mjukisbyxor och fleece känns okej efter tiden i speedo baddräkt!

Välkommen ljuva helg!

//a

PS: Jag nyttjade alltså iNTE rätten att bada i enbart badbyxor OM någon nu undrade. Den kampen var helt förgäves för stubbar som mig!

Bli först att kommentera
Etiketter: ,

Paradigmskifte…

Av , , Bli först att kommentera 20

Det har hänt saker! Exceptionellt BRA saker. Plötsligt är träning roligt? Det är tillochmed så skönt att jag blir lite gnölig om jag inte kommer iväg!!

Det är ju galet. Moi -Tränar med glädje! Nice i alla fall.

Därför vill jag tacka den snorusla servicen från ansvariga för mitt havererade internet…. Som jag felanmälde 17 januari… Som ännu är totalt useless!

Ty utan netflix har jag återfått mitt liv och det är positivt!

Helgen har varit en lysande prövning i flexibilitet, ändrade planer, nya planer, och faktiskt några meter JOGGANDES på löpband!

Jomantackar!

Jag är således tämligen redo för måndag!

//a

Bli först att kommentera

Så gott…

Av , , Bli först att kommentera 20

Jag ÄLSKAR knäckebröd! Härligt krispigt havreknäcke i stora runda skivor. Alltså knäckebröd och te är sanna mina ord rena delikatessen efter somliga dagar det skall ni ha klart för er!

Vi har överlevt och vätskar åter upp oss. Jag gör allt i min makt att minimera konsekvenserna av helgens otroligt ovälkomna besök.

Så jag bidar tiden med feber, dricker vätskeersättning och njuter för fullt fras av knäckebröd. Parallellt med detta lossnar mina fötter… Eller rättare sagt död hud ty jag körde sånna där fotpåsar förra veckan och idag har effekten onekligen kickat in.

Jag är grymt optimistisk efter knäckemackan -Jag kommer banne mig kunna jobba innan veckan är slut!!! Hurra!!!!!

//a

Bli först att kommentera
Etiketter: