Svar på gåtan:

Foto: a.h

Det är en luftfuktare… Som låter, kluckar och har sig. Ljudet påminde mig om tarmrörelser, så till den milda grad att jag började fundera på om det var MiN mage som lät… Det var det inte utan det var mojängen som spred mystical dimma runt sig i mörkret.

Det är för övrigt inte MiN men min son erbjöd att jag fick testa att ha den i mitt sovrum en natt för att ”känna skillnaden” -Vilket jag inte gjorde. Möjligtvis har huden kliat lite mindre men det kan lika gärna bero på massiv insmörjning för att ligga ”steget före” nu inför hösten, kylan och torrheten som följer!.

Ett annat svar på en helt annan gåta var ju mysteriet med dom tre apple-tv kontrollerna som jag plötsligt fyndat i soffan!

Foto: anna.holgersson

Sonens pappa trodde mycket riktigt att det var HANS kontroll och plockade med sig den hem till sig. Några dagar senare hördes en förtvivlad Uggla ho-ho:a att det var så konstigt att deras ENDA apple-tv kontroll var spårlöst försvunnen?!?! Tro mig. Att en kontroll försvinner hemma hos MiG tillhör vardagen. Det är liksom del av rutinen att söka ihjäl sig efter allehanda kontroller. MEN hemma hos dom?! Något osade skumt.

Det visade sig att sonens pappa plötsligt hade TRE kontroller, och att den han hade plockat med sig från MiG var Ugglans. Ty den hade råkat åka med våran iPad någon kväll när sonen var där 🙂

Skönt när saker hamnar på RÄTT ställe även om det kan ta lite tid!

Igår hade vi en rolig eftermiddag nere på stan, med viktiga saker att genomföra. När dom viktiga sakerna var avklarade gick vi in på Lekia för sonen tyckte det var dags att uppdatera spel-menyn hemma. Dvs på riktiga brädspel som vi kan spela tillsammans. Kan känna att han har väldigt rätt då många spel är på tok för enkla.

Foto: anna holgersson

Detta spel var riktigt roligt. Klurigt och med två olika nivåer. Sonen erbjöd MiG att få spela på den LÄTTA nivån (för barn) medan HAN kunde spela på den SVÅRARE (för vuxna). Jag kan dock inte klandra honom, han har den intelligensen som krävs för just sånna här spel! MEN jag var tydligen imponerande vass också!

Ett annat spel han köpte var RushHour. Såg galet plastigt och eländigt ut. Jag var så skeptisk att jag ville kräkas. Det är ett spel man sitter med själv. Plastiga bilar ställs upp enligt ett kort och sedan gäller det att få ut glassbilen ur ”labyrinten”. Sonen har klarat varje bana/kort på mindre än två minuter… Jag gav UPP efter 10 minuter på en ”expertbana”. Han peppade mig och tog sedan över och på 1min37sek hade han löst det hela… DÄR får jag hålla mig på ”nybörjarnivå” för att klara av det, medan han redan trasslat ut alla 40 olika banor utan problem.

”-Åhhhh detta är lite föööör enkelt” har jag hört honom sucka! Själv håller jag mig undan för jag vet att jag kör fast och blir skogstokig när jag inte ser lösningen så där glasklart och lätt som han gör. Jag är grymt fascinerad av att se hur olika hjärnor jobbar. Det intresserar mig till MAX.

Nu skall jag inte sitta här och hänga tandkött utan ge mig i kast med att koka saft… Idag är det en ”lugn dag” hemma eftersom det skall vara LAN hemma hos oss ikväll… Jag har fortfarande inte förstått vart det är tänkt att JAG skall vara men jag tänker att köket kan vara lämpligt, för jag gissar att det behövs drivmedel när det skall spelas på ”allvar”.

Kanske jag skall ta och damma av mitt pussel som jag lade undan för ett år sedan?!

//a