Jag hade länge en överpresterares ambitioner inför advent! Skura varje vinkel och vrå, putsa fönster, byta gardiner, julpynta, göra stora dekorerade pepparkakor att hänga i fönstren…

Advent -Skulle vara en förväntan, en känsla av glitter och magi med dofter som slog an i sinnet.

Numera har jag snarare en dröm eller vision av hur jag tänker mig att det skall se ut…

…så igår löste jag det hela genom att dra ner persiennerna!

Sedan har jag funderat på vart jag skall börja, å kom på att det är nya tider, jag fixar advent a’la Morran!

För hur skulle Morran göra?

Jag tänker att hon skulle gräva fram kartongen med julsaker bland alla andra kartonger, röka sin cigg och smacka upp det hon kände för. Hon skulle bara styra allt annat (som var ivägen) åt sidan -Inte börja med några städförberedelser utan bara göra det hon ville. Punkt.

Jag har inte gått all in Morranstyle men med den karaktären i bakhuvet får man rätt schyssta perspektiv!

Jag försöker även tänka ut kattperspektiv -Så inga hyacinter, amaryllis eller levande julstjärnor. ALOT of LEDljus och det mesta förankrat med häftmassa.

Persiennerna är uppdragna, ljuset är inte tänt, inget är skurat, putsat, gnussat -Men jag är glad, på benen (med feber) och jag har istället varit ute och gått!

Perspektiv! Morran! Andas!

Önskar alla en skön första advent utan högt blodtryck och prestationsångest.

//a