Står uppe i köket. Utanför står sonen och hans polare. Jag knackar på fönsterrutan och båda tittar upp!

”-Kan jag ta internet?!” ropar jag
”-Öh VA?!” svarar sonen
”-Kan. Jag. Ta. Inter-Net” ropar jag tydligare
Polaren pekar på sonens kick som sonen frågande lyfter upp och tittar på mig med glad men frågande min.
”-NEJ! I.N.T.E.R.N.E.T” gapar jag

Sonen börjar skratta och nicka
”-JaAdå det kan du ta” ropar han. Jag gör tummen upp!

Jag går munter och kickar igång routern och plötsligt är äntligen hela hemmet online!

Det känns som ett ypperligt och talande exempel på tiden vi lever i här och nu!

//a