Etikett: Nikolaj Berdjajev

Homeland…

Av , , 4 kommentarer 19

För länge sedan blev jag rekommenderad att ta mig en titt på den ryske filosofen Nikolaj Berdjajev -Jag hittade hans bok ”Vägar till självkännedom” och fann många kloka tankar. Särskilt en tanke kändes väldigt bekant för mig -Nämligen tanken om ”ensamheten som ett hemland”. För mig är det briljant formulerat för jag f.ö.r.s.t.å.r.

Efter fredagens konsert med Brolle har jag spenderat resten av helgen med mig själv. Punkt. Jag har varit ute och gått, njutit av naturen, solen och luften. Jag har sett ”Modern Family” och skrattat så att tårarna runnit. Jag har skrivit. Tänkt. Lagat god mat. Löst korsord. Sorterat plastlådor och plastlock (WHAT is that?!?! Hur kommer det sig att man har en miljon burkar, 1000-tals lock men NADA som passar ihop?!?!). Jag har helt enkelt laddat mina batterier.

För sådan ÄR jag.

I mitt jobb träffar jag människor nonstop, därför är jag tacksam när jag kommer hem och får stänga dörren. Jag är social men behöver alltid en dos av ensamheten. Behöver liksom få doppa foten i mig själv för att ladda mina batterier. Detta låter väldigt konstigt, udda för människor som laddar sina batterier genom andra människor och det är väl just det som är så härlig.

Vi är alla olika.

Då kör solo blir det extra viktigt för mig att få ”släcka ner” och hinna ikapp mig själv när sonen spenderar en helg med sin far. Att faktiskt få ”släppa ner håret” och bara göra vad JAG vill, är för mig, en förutsättning för att hålla vardagen rullande.

Att trivas i ensamheten tycks ibland vara lika udda och tabu som att dricka alkoholfritt ute på krogen.

Med denna helg i ryggen tar jag sats för att lösa ut slaskhinksfiltermojängen som landat samt gör mig redo för möte på banken! Nya glas skulle också vara ytterst roligt att fixa! Ett nytt köksbord har jag även kommit fram till att jag behöver, det runda fungerar inte -Drives me crazy!

Se där… Att spendera lite tid för sig själv gör att man plötsligt hittar dom där i-lands skavsåren (förvirrande balanspunkt på bordet) som får hela middagar att hamna på golvet trots att man är spiknykter!

//a

I’ve loved…

Av , , 4 kommentarer 19

OMG vad jag har älskat!! Jag har älskat olika män, vissa passionerat, vissa djupt innerligt och själsligt så in i märgen!

Igår 19 november var det tydligen internationella MANSDAGEN och det passerade mig tämligen obemärkt förbi! Igår på självaste MANSDAGEN fick jag faktiskt två riktigt intressanta sms som innehöll allt annat än romantiska undertoner när det gäller män. Temat handlade om ”Vad ska man HA män till?” och ”Allvarligt vad SKA man HA män till?” Den som sms:ade konstaterade att till sex var det då inte alls nödvändigt då det finns rabbitar att ta till som alltid är redo och aldrig är trötta!

Sedan kom svaret på vad man tydligen skulle ha män till: ”Att dom skall lätta på lädret” -Alltså att män skall strö pengar över en… Ja den inställningen kan man ju ha om man vill leva UNDER en man.

Slutligen kom återigen frågan till MiG om vad JAG ansåg att vi skulle ha en man till… Svaret kom till mig när jag körde hem sent om kvällen från mitt jobb. Vad ska man ha en man till –För kärleken så klart!

Reaktionen på mitt svar: ”Va’då kärleken? Det finns ingen kärlek!”

Spontant kändes det som en dialog mellan en romantisk dåre och en bitterfitta. Men jag står för mitt ord. För kärleken och inget annat. Allt annat blir trams och lögner! Å personligen har jag ju fyllt 40 så jag orkar inte med några andra alternativ!

Jag är så innerligt tacksam att jag upplevt kärleken på så många olika sätt i relation till olika män. Min son, min far, min bror, min vackra vän och männen jag haft en nära relation till. KÄRLEKEN är den gemensamma tråden men i olika former.

Fy fan vad man kan känna sig stark och oslagbar när man älskar och är älskad! Å samtidigt så naken och sårbar. Att uppleva den starka, brinnande känslan som får en att kunna flytta berg och den avgrundsdjupa smärtan när man inser att kärleken inte alls är besvarad!

Jag kan enbart, så här dagen efter såväl internationella mansdagen som sms-dialogen, tacka dom män som jag fått komma nära! Oavsett vad har dom gett mig en bit av livet och en bit av att förstår kärleken.

 

”Kärleken är en rar liten blomma” -Nikolaj Berdjajev

 

//a

 

 

Ensamheten ett hemland…

Av , , Bli först att kommentera 4

 

"…Men ingenting förmår övervinna min ensamhet och den är mycket plågsam för mig. Ibland har ensamheten gjort mig glad, som en hemkomst från en främmande värld till hemlandet. Detta hemland var inte jag själv, men det fanns inom mig…"

Nikolaj Berdjajev, "Vägar till självkännedom"

UR: Kap:Ensamhet. Längtan. Frihet. Upproriskhet. s.51 (Artos bokförlag)