Vaknar yrt denna förmiddag och känner mig helt desorienterad. Min ena axel värker och jag undrar vad i friden jag pysslat med för något. Minnesbilderna kommer krypande. Jag har haft en katt som har trampat runt och rakt över mig.

Han har dessutom krävt att få ligga i min ”armhåla” (frivilligt!!). Detta innebär att jag har legat med min högra arm i en extremt onaturlig vinkel, tror jag hunnit utveckla artros på en natt i flera leder…. Varm och go var han i allafall.

Idag när jag var ute och körde såg jag en övningskörare. Mitt hjärta går ut till alla som övningskör. Minns själv med fasa när jag skulle ut i trafiken första gången.

Min far satt likblek på passagerarsätet, han höll KRAMPAKTIGT fast sig i lilla handtaget i taket, stundtals höll han i med båda händerna i dörren. Hans ben gjorde bromsrörelser så jag trodde karl’n skulle trampa benen genom golvet och bromsa manuellt på marken!

Detta är vad jag kommer ihåg av vad han sa…. Bromsa… BromsA….brOoooMsa…. Bromsabromsabromsa….. Ojojojojoj….bromsaaaaaaaaa…. Det slutade med att jag stod nitad vid någon kant med diket svindlande nära. Där klev jag ut och vägrade köra en meter till med Gummitarzan! Han var upprörd över att jag försökte ta kurvor i 50km/h å jag var upprörd över att han var så fåordig men plötsligt väldigt övertydlig med sitt kroppsspråk.

Testade även att köra med min storebror… Det slutade med att han kastade sig över ratten i en kurva då jag tydligen var för långt ute på andra sidan… Det var första och enda gången jag övningskörde med honom. Vägrade ha hysteriskt rädda karlar som skulle panika bredvid… Det gjorde mig inte lugn om man säger så!

Sedan blev det trafikskola för min del. Å körkortet fick jag på första uppkörningen.

Nu skall här avnjutas rostbiff och grönsaker! Önskar alla en fin eftermiddag!

//a