Etikett: trött

Osminkad…

Av , , Bli först att kommentera 14

Igår tyckte jag det var läge för en ny uppdaterad profilbild på facebook!

Jag hade en tindrande bild från Nyårsafton som jag hade planerat att slänga upp. Glittriga sjalen runt halsen, finfina nya skjortan och välsminkad med tillochmed eyeliner! Upptäckte även att om jag körde ”100% brusreducering” på någon av bilderna så hade jag inte en enda rynka kvar! Persikohy och såg helt overklig ut! Scary… Men jag gillade ordet…

Brusreducering… Kanske är det så att det är just livets brus som gör att vi får våra rynkor och linjer genom tiden?!

När jag sedan skulle byta bild tänkte jag: Men varför? just en festbild?! Hur rimligt och realistiskt är det?!?

Så istället för ”kalasbilden” tog jag en bild (ja selfie) där jag låg, trött och osminkad i soffan! Det kändes mera ärligt C’est Moi liksom.

Jag låg som sagt och lästa i soffan igårkväll och boken är svår att lägga ifrån sig, jag blev tvungen då jag somnade så gosigt i värmen från lampan som lyste rakt ovanför pannan. Vaknade och gjorde mig klar för sänggång för att sedan inse att en tupplur på kvällskvisten inte underlättar insomningen!

Så mitt i natten gjorde jag slag i saken och bytte bild, till den trötta jag under den sköna värmande lampan… En talande bild -Jag saknar solen och ljuset!

Med detta konstaterat gör jag mig redo att sladda iväg i mörkret till mitt jobb, utan brusreducering!

//a

Dvala?!

Av , , Bli först att kommentera 10

Just nu… Måste jag säga att jag skulle kunna tänka mig någon form av dvala!
Min säng känns som ett bra första alternativ för att gå i ide. Jag är trött.

Jag känner mig som Sid (Sengångaren) i Ice Age när jag kliver upp. Det känns som jag drar knogarna i golvet och med hålögd blick fantiserar jag om mina fluffiga kuddar och ett stort varmt gosigt täcke!

Jag kan gäspa käkarna ur led…. Undrar om kaffe intravenöst är möjligt?!

Det är bara att konstatera att detta höstväder, detta kompakta mörker utan snö gör att jag skulle kunna sova en bra tid framåt!

Vi går mot ljusare tider… Och vi kommer väl ha snöstorm i midsommarnatten! Den som lever får se om en bara orkar vakna!

Mot gruvan!

//a

PS: undra hur invigningen av kulturhuvudstadsåret skall gå?! På isen på älven?! Kanske i kanoter?! Det kan ju bli högintressant – Nu blev jag genast piggare!

Banan -Ja tack!

Av , , Bli först att kommentera 9

Igår var jag så seg när jag tittade ner i min kaffekopp på morgonen att det kändes som att jag skulle kunna ha drunknat i den. Sedan blev det smärre panik både det ena och det andra hände som man inte vill skall inträffa på morgonen.

Vidare insåg jag att jag inte skulle komma i tid till en viktig provtagning. Så i panik började jag ringa och samtidigt klä på mig. Ut på busshållplatsen för att konstatera att "sommarturlista" onekligen innebär längre väntetider.  Väl på plats i det vita huset var det bara att skena iväg till avdelningen för att sedan styra kosan mot jobbet. 

Sedan fortsatte liksom hela dagen i det spåret. Jagandes efter bussen… metaforsikt talat alltså. Humöret höll jag uppe tills besöket på Coop för då surnade jag till över människor och somligas beteenden. Glad blev jag när jag och kiddo hann läsa en stund på eftermiddagen. 

Så drog jagandet igång igen.. Försöka laga mat samtidigt som det knackade och ringde på dörren, försöka göra klart några uppgifter samtidigt som telefonen ringde och när jag slutligen lade mig ner i soffan för att andas ut kom jag på att jag GLÖMT bort dom små kurrmaskinerna -katterna som jag lovat att titta till. Så sent på kvällen åkte jag iväg men blev så väl mottagen av dom två kurrande djuren att jag bara blev happy!

Denna dag skall inte gå i det där hjulspåret. Idag är jag glad för jag vet att jag har ett dreamteam på jobbet som väntar. Skall bli riktigt skoj! 

Kanske jag rent av skulle vara lite wild n’ crazy och testa RedBull idag… En hel burk liksom?! Näe…. jag håller mig till min banan, det är garanterat naturlig energi!

//a

 

Ris, värme & sällskap…

Av , , Bli först att kommentera 6

Denna kväll har jag varit ohyggligt trött! Znark-trött och jag gissar att det hänger ihop med levern som bökar en aning.

Min mor kunde erbjuda det jag behövde denna kväll men saknade hemma. En skål ris! Vidare hade hon en film som hon undrade om jag ville se med henne. 

Tillsammans såg vi Blondie med bla. Carolina Gynning i en av huvudrollerna. Filmen handlade om tre vuxna kvinnor (systrar) och deras relation till sin mor. Filmen var inget actioninjection. Men jag tyckte om den. 

Nu hägrar sängen… Dammsugaren får stå bredvid redo att användas till dom fnasiga Footner-fötterna..

//a

Who Cares?

Av , , 8 kommentarer 7

Ta dig gärna tid att läsa mitt hypotetiska exempel… Å kom gärna med åsikter! 

Rent hypotetiskt… Ponera att du har värk i dina fotleder. Tänk dig värk som du inte begriper vart det kommer ifrån. Det värker dygnet runt, bara mer eller mindre. På nätterna ligger du och sparkar och sparkar för det ger någon form av lindring.

Varje morgon vaknar du av att du är stel och du går som en pinne. Att gå ner för en trapp innebär att du får gå sidledes, och halvt hänga i räcket då fötterna värker. Å så har du haft det i flera år. Läkaren har tagit prover som visar att du inte har reumatism! Så skönt. Men vad är det då? Fotlederna är röntgade, så det är inga extra ben som spökar. Skönt men vad är det då?! Du har ont. Du är stel. Du ÄR påverkad. Läkarna vill avvakta. Du får fortsätta halta på.

Värken gör att du är konstant trött. På jobbet biter du ihop och hänger på allt du orkar, för att sedan komma hem. Lägga dig i soffan med benen i högläge och inte orka något mer. Inget socialt liv. Nada. För att dina fotleder värker. På jobbet upplever dina kollegor att du vissa dagar är kort och sur. Lite "fräsig". Dom ser inte din värk eller din trötthet då du biter ihop. Dom ser dock att du haltar… Varje dag!

Du köper dyra skor och inneskor som är bra för foten och fotlederna, som ger stöd och avlastning som någon form av "självhjälp". Det hjälper föga. Du är hemma en vecka från jobbet för att vila. Du mår bättre då du i allafall inte är lika trött. Värken blir mildare av vilan. Sedan har veckan gått och du måste tillbaks till jobbet eller få tag i en läkare som kanske kan sjukskriva dig på deltid.

Du ringer, läkaren skall ringa upp. Du testar på eget initiativ en kur med antiinflammatoriskt, för att försöka se om det hjälper. Det hjälper föga. Du ringer vården igen då läkaren aldrig ringt tillbaks. Då du påbörjat egenmedicinering ringer äntligen läkaren som konstaterar att hen måste konsultera en annan läkare kring din märkliga situation. Hen skall ringa upp dagen efter för ett upplägg av det hela. 

Du blir lättad och lycklig. Dagen efter sitter du limmad vid telefonen. Väntar och väntar. Hen ringer inte tillbaks. Men då måste ju doktorn ringa NÄSTA dag tänker du och väntar och väntar. Doktorn ringer inte. Du ringer därför sekreteraren varje dag och får lämna meddelanden. 

På jobbet dyker det upp uppgifter som varje vecka börjar bli omöjliga för dig att genomföra på grund av värken. Du ringer om och om igen allt mera desperat i jakten på din doktor. När det gått fyra veckor av denna cirkus… Vad gör du då? 

Å vad gör du om exemplet ovan gällde en 8-åring och arbetet var skolan? Rent hypotetiskt…

//a

 

Len som ett bananskal…

Av , , 2 kommentarer 12

Denna helg har varit precis som man kan förvänta efter besök på NUS. Har varit trött, tröttare, Anna för att komparera ordet. Då jag igår var mer grön än något annat har jag och kiddo stannat kvar hos mina päron och planerar migrering hemåt imorgon. För detta är sonen helnöjd. Då har han busnära till skolan och kan således sova nästan en hel KVART längre 🙂

Väcktes denna morgon av att min son ville att jag skulle titta på honom. ”-Jag har något snällt att säga” sade han med len röst. Hmm detta skall bli intressant tänkte jag. ”-Nu mamma är inte dina ben stickiga som kaktusar, nej, nu är som snarare lena som…. som… som… som…. bananskal” Happ… då vet jag.. ben lena som bananskal!

Tog oss ut i det helt underbara vädret och ljuset efter lunch. Kiddo och hans kompis åkte skrana, själv hängde jag över en spark och var tacksam över frisk luft.

Därefter har legat och sovit med padden vid min kudde egentligen var tanken att jag  skulle följa Björklövens match mot Sundsvall. När jag lade mig stod det 0-0, när jag kvicknade till stod det 4-1 till Sundsvall. Suckade och insåg att sonens nästan orakelmässiga resultats gissning 5-2 kunde bli ett faktum (vilket det blev). Då ville sonen ha padden för att digga musik via YouTube -Vilket han fick utan protester från min sida!

Så grön och trött men med ben lena som bananskal skall jag ta mig en kopp te, invänta alla expertutlåtanden kring matchen och sedan hoppas jag att jag imorgon själv är med i matchen igen!

//a