Polisstaten USA

Det här är en nyhet som man nästan tror kommer från skämtsidan The Onion News. Tyvärr är det på riktigt. En 19-årig kvinna i Utah, USA riskerar upp till ett år i fängelse för att ha knycklat ihop ett ”Back the Blue”-märke. Det är en slogan som uttrycker solidaritet och stöd för poliskåren. Kvinnan och hennes vän hade blivit stoppade av polisen och hon tyckte att polisen var onödigt aggressiv mot hennes vän och som en gest knycklade hon ihop ett sådant märke som hon hade i bilen och enligt polisen flinade hon sedan hotfullt mot polisen. Hon anklagas nu för hatbrott och riskerar alltså upp till ett år i fängelse.

Nyhetskanalen och podden The Rational National rapporterar om detta och frågar sig hur tunnhudade polisen verkligen är. Ska inte en polis tåla att se detta? Ska en polis dessutom inte ens nöja sig med att bli irriterad utan kunna få detta till ett hatbrott. Hur kan en polis känna sig hotad av detta? Snacka om att vattna ur begreppet hatbrott. Personligen tror jag inte ens att det ens har med att vara tunnhudad eller inte att göra utan detta är en absolut medveten strategi från en poliskår som har spårat ur totalt. En strategi som går ut på att kväsa all kritik mot polisen. En militariserad poliskår som blivit en stat i staten. Att skrämma befolkningen till tystnad. Som David Doel på The Rational National säger så är det här något som vi förknippar med ickedemokratiska, auktoritära länder och regimer. Tyvärr så bör vi nog börja räkna USA dit nu.

Stanna till och fundera på hur detta hade rapporterats i våra tendentiösa och ensidiga medier om det hade hänt i Ryssland. Allt det övervåld som polisen i USA använt i decennier och som blev så tydligt att det inte gick att dölja under Occupy Wall Street-protesterna 2011 eller Black Lives Matter-protesterna 2020 verkar vara som bortblåst i våra medier nu. Hade det hänt i Ryssland eller Venezuela så hade de skrivit braskande artiklar om det varje dag och vi hade aldrig tillåtits glömma hur hemska de är.

Övergrepp mot mänskliga rättigheter och pressfrihet som sker i väst sopas ständigt under mattan och kläs i vilseledande och lömskt språk- och bildbruk medan liknande övergrepp i de länder som utsetts som våra samhällens fiender ses som något typiskt, nästan som en naturlag. Vi ser det i fall som Navalnyj och Assange och hur olika vi bedömer övergrepp utförda av respektive polisiära och militära myndigheter. Vi ser det i hur olika länder som Iran, Israel och Saudiarabien porträtteras i våra medier. USA som inte ens är medlem i Internationella brottsmålsdomstolen (ICC) har mage att moralisera över och peka finger åt andra länder för brott och övergrepp samtidigt som de själva gör sig skyldiga till dessa brott i mycket större skala. Ingen kommer i närheten av den förstörelse och det lidande som de åsamkar och sprider i världen och våra medier lyder beredvilligt och rapporterar förskönande om dessa brott.

Detta är en farlig utveckling och tyvärr har den redan gått på tok för långt. Jag känner mig en aning naiv när jag säger det men jag tycker att vi alla har rätt att kräva en rättvis nyhetsrapportering utan dubbla standarder. Ett folkrättsbrott är ett folkrättsbrott oavsett vem som utför det. Detsamma gäller brott mot pressfrihet eller miljöbrott och ekocid. Jag har sagt det förut och jag säger det igen – Ryssland och USA, Iran och UK, Kina och Frankrike, Kuba och Sverige o.s.v. de kan alla utföra både goda och onda gärningar och de kan både berömmas och kritiseras samtidigt. Ingen av dem utesluter någon annan.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.