Göran Jarmar, Umeå

detour three or five steps….

Av , , Bli först att kommentera 0

jagdetour ska väl närmast betyda omväg/ ta en omväg??

Här ser vi ännu ett exempel på kinesernas okonventionella och radikala sätt att behandla engelska språket. Nog kan man förstå vad som avses och det är helt klart trevligare sätt att förmedla budskapet än ’förbjudet att beträda gräsmattan’ som det brukar stå i Sverige. En lustig detalj i sammanhanget är att skylten stod 2-3 meter in på en gräsmatta och lästes absolut bäst när man stod på asfalten. Om man gick fram till skylten var man tvungen att gå ner på knä för att kunna läsa. Så uppmaningen om att gå tre till fem steg bakåt kändes lite underlig. Även denna skylt fanns i Leshan vid Buddhan.

slip carefully

Av , , Bli först att kommentera 0

jagja, bilden talar väl för sig själv

Den här skylten fanns i Leshan vid ’the Great Buddha’. Det var väldigt fuktigt nästan djungelliknande ibland, vattnet rann utmed bergssidorna så det kunde nog vara ganska halt. Jag tycker att det är en ganska söt uppmaning, om du ändå ska halka så gör det försiktigt.

barn heftily???????

Av , , Bli först att kommentera 0

jagvad kan det här betyda?

Även den här skylten fanns i konserthuset i Zibo. Vad den betyder har jag inte lyckats lista ut. Om det är någon som har en ide får ni gärna höra av er med förslag. Dom kinesiska tecknen betyder i tur och ordning ’bord’, ’kvinna’ ( som husmor typ, eller fru), ’tung’ och ’mark’. Vad får man ut av det?? Vad gäller ordet expectoration och kommentaren jag har fått till det så äger det nog sin riktighet, men med tanke på hur kineserna gör när dom vill bli av med sitt slem, nämligen att ljudligt harkla sig och sedan spotta ut det som kommit fram så tror jag att skyltens mening är att man inte får spotta. Var god svälj.

Guldfeber med Chaplin

Av , , Bli först att kommentera 0

jaggeneralrepetition på ”Guldfeber”

Torsdagskvällens Chaplinkonsert där orkestern spelade till två stumfilmer, "Behind the Screen" och "Guldfeber" blev en succe´, utsålt och stående ovationer. Det är verkligen bra musik, men nog har den gode Chaplin stulit både här och där och dessutom ganska stora avsnitt men det kan man gott bjuda på. Att blanda olika konstarter är något man oftare borde göra enligt min åsikt. När jag var yngre och mer kompromisslös var min enkla men hårda regel att musiken har ett egenvärde och att det i konsertsituationen räcker med musiker och musik. Jag har ändrat mig, att lägga till något visuellt kan definitivt förstärka upplevelsen. Gårdagens konsert visar ju att det stämmer. I och för sig var den här musiken specialkomponerad till filmerna (även om som sagt mycket av musiken fanns redan tidigare) men ändå kunde man se hur bild och musik förstärker varandra.

En av mina största konstnärliga upplevelser var på Laterna Magica i Prag där musik och projektioner blandades på ett otroligt häftigt sätt. Det var visserligen inte levande musik utan inspelad sådan som spelades upp genom högtalare spridda i rummet och projektionerna visades inte på plana skärmar utan kurviga och böjda. Mer sånt skulle jag vilja ha. Det går ju att göra så otroligt mycket med hjälp av datorer, och gränsöverskridanden och kulturkrockar är alltid (nästan) positivt. Om inte annat leder dom till diskussioner och det kan aldrig vara fel. Det måste finnas utveckling i kulturen även inom ett så konservativt område som den "klassiska" eller s.k. "seriösa" musiken. Vad är förresten seriös musik? Det måste ju helt enkelt vara musik som inte i första hand är kommersiell utan komponerad för att ge åhöraren en upplevelse, sen må det vara klassisk konstmusik, rock eller jazz. Eller något annat. Därmed inte sagt att den traditionella konsertformen ska försvinna, givetvis måste den finnas kvar, den har fortfarande mycket att ge.

Och visst har musiken ett egenvärde också.

Vad i hela friden står det?

Av , , 1 kommentar 0

no everywhere vadå???

Efter att ha sett dom två tidigare skyltarna gav vi oss ut på upptäcktsfärd för att se om det fanns fler tokiga skyltar i konserthuset. Det fanns det. Den här skylten förstod vi inte alls då, men med hjälp dels av min japansktalande dotter och ett engelsk-svenskt lexikon har jag kommit fram till att det betyder att man inte får spotta överallt?? Julias (min dotter) första teckentydning var att man inte fick kräkas, men jag sätter nog en slant på spotta. Julia håller med. Var man får spotta framgår dock inte.

No Burning?

Av , , Bli först att kommentera 0

skylten får även här tala för sig själv

Skylt nummer två satt bara ett par meter från ’no somking’ och vi svenskar gick i klungor mellan skyltarna, skrattande och med kamerorna i högsta hugg, alltmedan kineserna storögt tittade på oss och undrade vad i hela friden vi sysslade med.

No Somking

Av , , Bli först att kommentera 0

skylten talar för sig själv

Som jag tidigare nämnt träffade vi i Kina på en hel del skyltar med mer eller mindre oförståeliga uppmaningar. Det har väl suttit någon kines och med hjälp av lexikon försökt översätta kinesiska tecken direkt till engelska med ibland lite tokigt resultat. Den första skylten vi råkade på var dock ingen tokig översättning utan helt enkelt en felstavning. Den satt i konserthuset i Zibo och vållade viss munterhet hos oss.

Veckans uppmaning

Av , , Bli först att kommentera 0

miriamjag försöker förstå textens innebörd

Under vår Kinaresa träffade vi på många smålustiga eller ibland helt oförståeliga skyltar, kanske kommer några av dom i framtida inlägg. Här har vi alla dirigenters drömskylt uppsatt vid logerna i Ö-vik. Miriam tog bilden på mig och skylten med min kamera.

On the Road Again

Av , , Bli först att kommentera 0

jagAndrea instruerar stråkarna under soundchecken i Ö-vik

Så var vi då igång igen efter Kinaturnen. Själv tillbringade jag den lediga vecka vi har haft som kompensation för jobbet under jul och nyårshelg med att vara sjuk. Kinasnuvan nådde även mig två dagar efter hemkomsten och jag är fortfarande inte helt återställd.

Veckans konsert var dubblerad, torsdag i Umeå och fredag i Örnsköldsvik. Jämfört med allt resande i Kina var bussresan till Ö-vik ingenting och dessutom bekvämare och större bussar. Bussarna vi hade i norra Kina var visserligen på intet vis omoderna men dom var mindre och trängre.

Veckans konserter gick bra, i Umeå var det (som vanligt) mycket folk, lite sämre besatt i Ö-vik men absolut inte generande lite. Konsertens moderna stycke, en pianokonsert av Thierry Pecou, mottogs mycket väl på båda ställena. Umeåpubliken känns väldigt positiv till nyskriven musik, något som inte går att ta för givet annars.

Själv hade jag känningar åt bihålorna och tog det väldigt lugnt, som blåsare är det inte helt ovanligt att bihåleinflammationer blir kroniska om man inte passar sig, den här gången gick det bra med hjälp av rinexin och nässprej.

Nästa vecka väntar stumfilmsmusik till Chaplinfilmer, en kortfilm som heter "Behind the Screen" och sedan "Guldfeber". Det blir säkert kul.

Annars är det väl ganska skönt att vara hemma igen, jag gillar verkligen att resa och att äta landets eller traktens mat men den här Kinaresan var verkligen krävande pga allt resande. Tidigt uppe och sent i säng var melodin och med den sänkta motståndskraft som kroppen får när den är uttröttad så var det nog inte så konstigt att så många drabbades av "kinasnuva". Men resan skulle jag definitivt inte vilja vara utan, jag har ju varit uppe på muren.

Chiligumma

Av , , 1 kommentar 0

jaghär fanns inga språkbarriärer

När vi tog en promenad i några gamla kvarter i Leshan fick vi se den här gumman som satt och klippte torkade chilifrukter i centimeterstora bitar. Hon tog raskt fram två stolar och bjöd Annika och mig att sitta ner. Sen började hon prata kinesiska med oss. Först försökte vi med engelska men när vi märkte att hon inte förstod ett ord övergick vi till svenska. Så där satt vi och pratade, hon på kinesiska och vi på svenska. Det var overkligt på något sätt men väldigt trevligt. Innan vi skildes åt köpte vi en påse klippt chili av henne.