Att ha bil är dyrt.

Att vara drabbad av otur samtidigt som man är bilägare är ännu dyrare.

Att ha otur och två bilar är om möjligt ytterligare ännu dyrare.

Inför påsk skulle vi ta oss en tur norröver till Norrbotten och bo i husvagnen några dagar. Innan resan började motorstyrningslampan i Audin att lysa några gånger när temperaturen legat kring nollan och det varit fuktigt ute. En givare verkade fela. Den beslutade vi att byta efter helgen så den kunde bytas i Vindeln.

I Norrbotten fick vi stanna två dagar extra, för dagen för hemfärd fick jag motorstopp i Luleå mitt i en högersväng mitt i rusningstid. Fyra timmar i väntan på att få tag i hyrbil som man fick köra hundar i slutade i en hämtning av hundhotell som enklaste lösning då bara taxiresorna till den hyrbil som de lyckades ordna fram skulle ha kostat avsevärt mer än att inkvartera hundarna inklusive hämtning på ett djurhotell. Bränslepumpen. Kostnaden var förfärlig och gjordes dessutom på en av de verkstäder som jag verkligen inte önskade lämna in bilen på.

För att riktigt spika in att det rörde sig om klassisk otur på Kalle Anka vis hade hyrbilen jag skulle få låna fått punka och när de skulle tvätta den gick tvätten sönder. När jag skulle betala slutade kortterminalen att fungera på bensinmacken. Vid återlämnandet hade bilen dragit 12 liter bensin för 4 mil, vilket gjorde att den före mig hade glömt tanka också vilket jag glömde säga när jag återlämnade bilen.

I taxin jag åkte till verkstaden med för att hämta ut bilen havererade också kortläsaren när jag skulle betala så jag fick skjuts till en närliggande bankomat för att hämta ut pengar som givetvis hade slut på hundralappar. Via en omstart av lite prylar i taxin gick det ändå bra att betala.

Behöver jag ens nämna att vi hade vattenläckage i husvagnen och en vattenfylld rullgardin?

När vi lade om till sommardäck upptäckte vi att nackdelen med att låta någon annan lägga om däcken är att man inte kontrollerar däckens mönsterdjup ordentligt. Ett hjul var rätt slitet, så då blir det byte av alla fyra hjulen när man har fyrhjulsdrift. Vi får se vem som får sälja de nya sommarhjulen. Hade det inte varit för kamremsbyte, byte av låskista, service, byte av värmegrej i saaben, byte av avgassystem i saaben, byte av givare samt en ny felkod i motorstyrningen i kväll så hade det nog garanterat blivit inköp lokalt, men vi får väl se…

Besiktning på torsdag dessutom, vilket automatiskt ger antingen körförbud genom att avboka eller en ombesiktning för mönsterdjupet på ett av hjulen innan de nya hunnit beställas, anläda och monteras oavsett vem som får sälja dem.

Om du inte har bil, skaffa inte en och absolut inte två!

//Fredrik

När man bosatt sig i Vindelns kommun har man haft valet att bosätta sig i centralorten eller utanför. Om man vill bo ute på landet bosätter man sig vanligtvis utanför centralorten.

Vindeln har ett antal relativt stora byar i förhållande till kommunens storlek där en betydande del av kommunens befolkning bor i byar.

En anledning till att man väljer att bo i byarna är att det finns tillgång till förskola, skola och fritids i närheten. ’Närheten’ med byamått mätt givetvis där grannhuset kan räknas ligga i vart fall någon kilometer bort.

Många har valt att bo i byar för att man trivs med sitt boende. Alternativet är inte att bo i centralorten Vindeln. Ska man ändå bo i ett större samhälle kan man lika gärna välja ett annat samhälle som inte har lika stora ekonomiska problem och ovanliga politiska konstellation som Vindeln, i synnerhet för oss som inte bor här för att hela vår familj och släkt bor här.

Kommunen tillhandahåller några frivilliga verksamheter som man förvisso helst inte skulle vilja vara utan, men om man måste välja på att vara utan några av de frivilliga verksamheterna eller att stänga de kvarvarande byaskolorna där det finns elevunderlag, tycker jag att vi ska överväga att dra ner på dessa frivilliga verksamheter i första hand.

Att göra det sämre för byarna riskerar att familjer flyttar ut. Ganska snabbt har ett antal utflyttade familjer gjort att de besparingar man gjort på personal i kärnverksamheten på skolan snabbt blir till ingen nytta när skatteunderlaget minskar och ytterligare besparingar behöver göras.

Politiker som eventuellt läser min blogg; tänk gärna också på att jag skriver byar i pluralis! 🙂

I nästa blogg ska jag skildra vår påskresa och omständigheterna kring denna. Det är så mycket bloggmaterial att jag inte lyckats sortera ut vad som skulle betraktas som fiktion snarare än inträffade händelser att skildra… Otur är nyckelordet.

//Fredrik

När personer begår misstag följer media upp detta genom att granska det som skett. Det är bra för demokratin och gör att folk borde tänka sig för vad deras handlingar kan få för konsekvenser när man innehar en möjlighet att delta i tvivelaktiga beslut.

När media väl fått grepp om en person så börjar allt detaljgranskas och proportionerna blir oerhörda. Man dömer personer baserat på insatta källor och med saker som kanske kommit ur sitt sammanhang. Man tar verkligen ut svängarna och ser till att fullständigt sänka den drabbade personen.

Skyldig eller oskyldig har inte längre någon betydelse. Man kör på med mediedrev och fullständigt sänker en individ.

Sahlin agerar nu för att media agerar, men hade något hänt alls om man haft kunskaper i Lundby-Wedins förehavanden utan medias uthängning?

Det är bra att media granskar, men framför allt vissa kvällstidningar använder sin makt på ett sätt som oroar mig för rättssäkerheten.

Tur för Sahlin att detta händer med viss marginal innan valet, för det tar en del kraft att visa åter skapa förtroende för de personer som ännu inte fått sina förehavanden granskade.

//Fredrik

Jag har ofta känt mig stolt över att bo en liten kommun där företagarna är överlevare och strävsamt ser till att vardagen går ihop. Det handlar om människor som vigt sin hela tillvaro att få det att gå ihop och för att ge sig själv och andra en meningsfull och ofta trivsam sysselsättning om dagarna. Vid de stunder som det går bra är det ett oerhört slit, men ett slit som ger lön för mödan. Vid de tider där marknaden sviker som nu är det slit för överlevnad.

I vår kommun finns det en övervägande del små företag som ofta består av bara en person. Denne person drar ett tungt lass och skulle antagligen ha ett lättare liv som anställd i en större kommun, men väljer ändå att bo kvar och få det att gå ihop med den där extra ansträningen och ofta genom inblandning av övriga familjen.

I mina kontakter med våra lokala företagare så blir jag imponerad över hur man orkar ta sig genom dessa tider som innebär nedskärning av personal och en personlig förolämpning från marknaden och alla som tror att detta sker av illvilja och girighet när det egentligen handlar om överlevnad och att starkt kunna ta position när det vänder.

Tidigare har jag inte haft så mycket kontakt med kommunen och dess tjänstemän och chefer och de kontakter jag haft har varit positiva. Det har rört sig om handlingskraftiga människor som fungerar bra i sin roll och försöker hjälpa medborgare i kommunen efter bästa förmåga. Jag är ledsen över att personer jag tidigare haft kontakt med som haft visioner bytt arbete och lämnat vår kommun.

Tyvärr är det inte så inom alla områden och en tidigare kontakt visade på att det finns dem som sitter på en chefsposition som inte törs agera av olika anledningar. Detta gäller alltså inte en enskild person, utan en för mig upplevd känsla som förmedlas till mig via mina direkta och indirekta kontakter.

Nu kommer väl många att tycka att jag har fel, men jag anser att förutom att försöka skära ner på kostnader måste vi också säkerställa att de personer som operativt i verksamheten sitter och använder de små medel som ändå finns tillgängliga med samma anda som de privata företagarna ser till hur man får ut mesta möjliga effekt av de resurser som finns.

Några saker som man kan göra som inte kostar pengar är:

– Vara en motiverande chef som alltid uppmanar till att göra sitt bästa
– Se till att premiera duktiga medarbetare med beröm (tro det eller ej, men det är både gratis och oerhört effektivt)
– Det finns en massa bra litteratur om hur man är en bra företagsledare, läs på kvällen, man kan ju till och med bli inspirerad, upprymd och kanske motiverad.
– Fråga dina medarbetare om vad du kan göra för att bli en bättre chef
– Fråga dig hur du skulle agerat om du i stället haft en privat arbetsgivare där när pengarna är slut är pengarna slut på riktigt.

Om man sitter på en position med medel att påverka tycker jag det är varje persons skyldighet att tänka sig in i hur någon av våra skattebetalande företagare skulle ha agerat. Om man inte vore attraktiv för ett arbete i den privata sektorn, se då till att bli det!

Idag känner jag mig inte stolt över min kommun, men jag hoppas att min uppfattning snabbt förändras.

För er som undrar om min uppkörning för BE-kortet säger jag bara trasigt vänster bakljus på det släp jag hyrde och en förhoppning om en medgörlig uthyrare och att jag får en möjlighet att visa på mina kunskaper i trafiken också på nästa uppkörning med fungerande utrustning…

//Fredrik