Berättelse från en läsare

Häromdagen fick jag ett tänkvärt mail från en sjuksköterskekollega i anslutning till mitt blogginlägg-"Vilken effekt har du". Jag väljer att dela det även med er läsare. Berättelsen om Kalle.

Kalle är den typen du älskar att hata. Han är alltid
på gott humör och har alltid något positivt att säga.
När någon frågade honom hur han mådde svarade han:
"Om jag mådde bättre hade jag varit tvillingar".

Han var en naturlig inspiratör. Om en av de anställda hade en dålig dag var Kalle där och talade om för de anställde hur man kunde se positivt på situationen.
Jag blev nyfiken av att se detta, så en dag gick jag bort till Kalle och frågade honom: ’Hur lyckas du?’

Kalle svarade: ’Varje morgon vaknar jag och säger till mig själv: Du har två val idag. Du kan välja att vara på gott humör eller du kan välja att vara på dåligt humör. Jag väljer att vara på gott humör.’

Varje gång det sker något dåligt, kan jag välja att vara ett offer eller dra lärdom av det. Jag väljer att dra lärdom av det.

Varje gång någon kommer och klagar hos mig, kan jag välja att acceptera deras klagan eller jag kan välja att peka på de positiva sidorna i livet. Jag väljer de positiva sidorna i livet.

’Säkert, men det är inte fullt så enkelt’, protesterade jag.
’Det är det’, svarade Kalle. Livet handlar om val. När du tar bort allt runt omkring är varje situation ett val. Du väljer hur du vill reagera på situationen.

Du väljer hur folk skall påverka ditt humör.
Det är du som väljer om du vill vara på bra eller dåligt humör.

Till syvende och sist är det ditt val hur du lever ditt liv.   

Jag funderade över vad Kalle hade sagt. Strax därefter lämnade jag företaget för att starta eget. Vi tappade kontakten, men jag tänkte ofta på honom när jag gjorde ett val i förhållande till livet, istället för att bara reagera på det.

Många år senare hörde jag att Kalle var inblandad i en allvarlig olycka med ett fall på 20 meter från en radiomast.  Efter 18 timmars operation och flera veckor på intensiven, blev Kalle utskriven från sjukhuset med skenor längs ryggen.

Jag träffade Kalle ca sex veckor efter olyckan. Då jag frågade honom hur han mådde, svarade han: ’Om jag mådde bättre skulle jag ha varit tvillingar. Vill du se ärren?’

Jag avböjde erbjudandet om att se ärren, men frågade honom om vad som försiggick i huvudet på honom under olyckan.

’Det första jag tänkte på var på min ännu ofödda dotter’, svarade Kalle. ’Så medan jag låg på marken mindes jag att jag hade två val. Jag kunde välja att leva eller jag kunde välja att dö. Jag valde att leva’.

’Var du inte rädd? Blev du inte medvetslös?’ frågade jag

Kalle fortsatte: ’Ambulanspersonalen var fantastisk. De sa hela tiden att allt kommer att gå bra. Men då de rullade in mig på akutmottagningen och jag såg uttrycken i läkarnas och sjuksköterskornas ansikten, blev jag vettskrämd. I deras ögon stod skrivet: ’Han är döende’. Jag visste att jag måste göra något.

Vad gjorde du då?’, frågade jag.

Nå, det var en sjuksköterska som skrek frågor till mig’, sa Kalle.

Hon frågade om jag var allergisk mot något.

Ja’, svarade jag. Läkarna och sjuksköterskorna stannade upp medan de väntade på mitt svar.   

Jag tog ett djupt andetag och ropade: "Tyngdkraften".

Genom deras skratt sa jag till dem: ’Jag väljer att leva. Operera mig som om jag var levande, inte död’.

Kalle överlevde tack vare läkarens skicklighet, men också på grund av sin fantastiska inställning.

Jag lärde av honom att varje dag kan vi välja att leva fullt ut.

Inställningen är, trots allt, allt.

Gör er därför inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga’. Matteus 6:34

Egentligen är dagen idag den morgondag som du bekymrade dig för igår.

Nu har du två valmöjligheter:

1. Radera detta

2. Vidarebefordra det till människor som du bryr dig om.

Jag hoppas att du väljer alternativ 2. Det gjorde jag.

Subject: När det känns för j-ligt, tänk så här…..

Jag är tacksam…… för tonåringen som gnäller för att han måste diska för då är han hemma och inte ute på gatorna.

….för skatterna jag betalar för det betyder att jag har ett jobb.

… för att jag måste städa efter en fest för det betyder att jag har vänner.

….för att kläderna är lite trånga för det betyder att jag har mat på bordet.

… för att gräsmattan behöver klippas , fönster tvättas och hängrännor  som måste rensas, jag har ett eget hem.

…för skuggan som bevakar mitt arbete, det betyder att jag är ute i solen.

… för alla klagomål på politiker för det betyder att vi har fri yttranderätt.

… för att parkeringsplatsen är längst bort för det betyder att jag har råd att ha bil.

… för min höga elräkning, den betyder att jag har det varmt.

… för kvinnan i bänken bakom mig i kyrkan som sjunger falskt för det betyder att jag kan höra.

… för tvätthögen på bordet för det betyder att jag har kläder att ta på mig

… för trötthet och värkande muskler i slutet av dagen – jag har kunnat arbeta hårt.

… för väckarklockan som ringer på morgonen, jag lever.

… och sist men inte minst för att jag får många mail, för det betyder att någon tänker på mig.

Etiketter:

6 kommentarer

  1. Anne-Marie Mäkelä

    Ett fantastiskt tänkvärt mail du fick och vilken stark människa denne Kalle måste vara! Lite grand känner jag igen från min egen tid med brustet aneurysm och väntan på den andra operationen av tvillinganeurysmet. Det var som att gå med en tickande bomb invärtes och då gällde det att fokusera rätt för att inte sjunka ner i självömkan. När jag vaknade efter operationen stod min eminente kirurg och mer eller mindre skrek mitt namn och nöp i mina händer för det hade varit en besvärlig operation med ett aneurysm som bara var en hårsmån för att ”detonera”. Detta var vid 12-tiden på dagen och jag mådde minst sagt pyton….Men direkt på morgonen när jag vaknade så tog jag fasta på kirurgens ord ”du är frisk nu” så det var bara att ta sig ur sängen och be att få gå och duscha. Jag kan tala om att den reaktionen var inte så vanlig där på övervakningssalen, därifrån jag naturligtvis blev utflyttad direkt och till vanlig sal. Man kan faktiskt välja ibland (om bara kroppen och själen samverkar lite). Kram!

  2. Gunnel Forsberg

    Svar till Anne-Marie Mäkelä (2009-08-23 08:11)
    Ja, det var verkligen tänkvärt. Vad generöst av dig att dela med dig av dina egna upplevelser. Man bli än mer stärkt i tanken att man med sin inställning mentalt i viss mån kan styra sitt liv om det blir bra eller dåligt!

  3. Tobias

    Tack, Gunnel! Jag har haft flertal riktigt dåliga dagar i sträck nu och detta fick mig faktiskt att fundera; Jag kanske gjort fel val när jag satt mig upp ur sängen. Jag ska prova att välja det andra alternativet imorgon bitti, wish me luck!

Lämna ett svar till Gunnel Forsberg Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.