Stilla ro och frid

Av , , Bli först att kommentera 20

Den bästa morgonstunden är här, med tystnad ro och frid. I bakgrunden sorlar endast ett stilla perkulerande från en sovande gubbe. Här sitter jag och försöker komma överens med mina bihålor så att jag kan fara ut. 05.45 gjorde jag ett första uppstigningsförsök men huvudvärken satte P för det. Det lutar åt magnecylbryta till frukost innan jag beger mig ut på fisketur.

Nu har jag många hål att fiska i eftersom Robban borrade en massa igår. Några enstaka minusgrader  under natten har inte gjort att det frusit på nämnvärt. Kikmete i Öringsviken var inplanerat, men vi få se hur det går att kikmeta med sprängande bihålor. Annars är förutsättningarna optimala: Lite molnslöjor, hård fin is, kristallklart vatten och en halvmeter vatten under isen.

Bambi på hal is

Av , , Bli först att kommentera 24

Med lite god vilja och ett kraftigt brytningsfel kunde man ha sett vissa likheter mellan mig och Bambi, där jag försiktigt gick fot om storstövelfot på isfläckarna vid dagens utflykt. Jag hade visserligen bara två ben att hålla reda på, men här kunde man snabbt ha brutit både ett och annat om oturen varit framme.

 
Mellan isfläckarna var det prima före – som att gå på kex. Nästan all snö på isarna har smält bort och det är hårt och fint före överallt. Soldis vindstilla och endast någon minusgrad, trevligt sällskap, en god matsäck och spännande samtalsämnen gjorde dagen perfekt.
 
Ett stilla vemod finns naturligtvis denna dag, och som alltid tycker jag att naturen ger den bästa trösten och hyllningen till liv som är, har varit och flytt.
 
Några fina bilder har vi tagit och strax ska jag lägga in några av dem här i bloggen. Att endast en röding i matnyttig storlek behagade nappa gjorde mindre. Men retfullt nog tog den först när vi fiskat oss igenom ett par sjöar borrat mycket och återvänt till stugan. Alldeles nedanför – i det "vanliga" hålet  fick jag den – plus ett par minderåriga småbröder som genast fick gå tillbaka för att växa till sig några storlekar

O sole Mio

Av , , Bli först att kommentera 25

Vårsolen häller gnistrande vitt guld längs Krappesvares sluttning. Det är så vackert att man nästan tappar andan – och världens bästa morgonvy. Jag är vaken, pigg och ska strax bege mig ut på en första fisketur. Det blir till att promenera för skotern är inte iordningställd ännu, men isen ser hård och bra ut. Vädret ser fantastiskt bra ut och det kommer att bli en underbar dag. Något askmoln ser vi inte röken av här och snön på fjället gnistrar vit och ren. När Robban vaknat blir det frukostmys och sedan en utflykt i det strålande vädret.

Till minne av Eina

Av , , 8 kommentarer 34

För några timmar sedan fick jag ett oväntat dödsbud. Min före detta svärmor – mina barns farmor har hastigt gått bort  87 år gammal. Minnena väller över mig och hennes vänliga karaktäristiska röst tycks ännu klinga tydlig i mina öron från vårt senaste telefonsamtal på hennes födelsedag i januari. Vid det samtalet var hon glad, kände sig pigg och tillfreds med tillvaron hemma i Edsbyn i sin trevliga lägenhet som märkligt nog var belägen just i det hus där hon gifte sig med sin David för länge sedan. Cirkeln var sluten och i närheten fanns de så betydelsfulla- dotter, måg och äldsta barnbarnet Erika. Hon lät glad och trygg.

Det är märkligt svårt att ta in att en nyss levande människa – mor, farmor och mormor plötsligt inte längre finns. Hon som under våra barns småbarnsår, ständigt stickade, virkade och slog in små genomtänkta och kluriga paket, till födelsedagar och jular. Till påsken kom påskäggspengen och till barnens namnsdagar kom små roliga handskrivna kort. Det var alltid lika spännande att se barnen öppna dem. Pyssel, kritor, små väskor, klistermärken och spännande överraskningar – hennes sätt att visa omtanke och kärlek.

Jag kan riktigt se henne framför mig hur hon ständigt hade barnbarnen i tankarna när hon vandrade i Härnösands butiker. Tänk hur mycket hon sydde, broderade och märkte med namn – kökshanddukar, badlakan och  babylakan. Min syster Ellen och jag hade faktiskt ovanligt nog samma svärmor, och barnen är därmed dubbelkusiner – med syskons gener. En speciell relation!

Einas frimodiga skratt hörde liksom till när barnen busade och ibland gjorde farligheter. Hon var i motsats till barnens mormor aldrig speciellt ängslig av sig och lutade sig lugnt tillbaka när hon kom på besök. Man behövde inte städa lådor och skåp i förväg. Hon tog det som det var. Okomplicerat. Jag minns alla dessa julaftnar som oftast innehöll någon ingrediens av batteridrivna leksaker som väsnades. Ingen annan än farmor skulle komma på tanken att köpa dessa. Men de var alltid lika uppskattade av barnbarnen.

Jag kan minnas som igår och se framför mig Sandra och Daniel i tvillingsittvagnen iförda de jättefina avancerade rutstickade tröjorna och mössorna med tofs. Blått och rosa.Till och med dockan hade en likadan utstyrsel. Jag minns hur stolt jag var som ung mamma när allas blickar på bussen vändes mot mina två sötnosar. Jag minns hur söt Isabelle var i den lilla mintgröna stickade dressen hon hade på sig på hemväg från BB. Lillebror Alexander var så stilig i sin fina blå sticketröja – så fin mot hans lintottshår.

På väggen i vårt kök hängde i många år några av de fina bonader hon broderat åt mig i himmelsblått garn på vitt linnebotten: Lär dig livets stora gåta – älska glömma och förlåta. I första barnbarnsbarnet Olivers lilla BB-säng låg den gamla mörkblå babyfilten som gammelfarmor virkade till hans mamma Sandra.

Jag kommer alltid att minnas de allra första söndagsmiddagarna som bjöds hemma hos Eina o David på Delgränd 5 i Härnösand när jag som 17-åring kom på besök första gången. Hennes underbara stekar, såser, sardinerna och delikatessbrödet, vinbärssaften smakade hemma och tryggt. Jag minns hur gott det var med riktig mat för en svulten student.

Idag sörjer vi dig Eina. Men mest av allt är vi glada att du funnits i våra liv. Vi vet att du var stark i din tro att du nu förenats med din David. Vila i frid !

Varma tankar till barn och barnbarn med familjer

Packad och klar!

Av , , 2 kommentarer 13

Arbetsdagen kortades då en av dagens föreläsare stoppats av inställt flyg. Vi fick på förmiddagen lyssna till en mycket tänkvärd och gripande berättelse om hur det är att vara närstående till en yngre person med demenssjukdom. På ett fantastiskt sätt delade Malin Nygren  med sig av ord, känslor, minnen och bilder från sin mammas sjukdomtid som präglat livet för hela familjen under många år. På detta en härlig och intensiv arbetslunch med min kära mentor Anki, som var moderator för utbildningsdagen som ju anordnades av Studieförbundet Vuxenskolan. Kerstin Lundström VD för Octopus demens som skulle föreläsa om Demensjukdomar i arbetslivet får vi lyssna till vid ett senare tillfälle.

Nu bär det iväg till fjälls för en givande helg med min älskling. Fiske, mys och förhoppningsvis goda nyheter står på agendan. Vi hörs!

Från ett annat håll kom han in….

Av , , 2 kommentarer 13

Helt otippat drabbas vårt skonade avlånga land av naturens oberäkneliga konsekvens. Vulkanutbrott!! Vem hade i sin vildaste fantasi trott att vi skulle hamna i dagens situation med askmoln och lamslagen flygtrafik? Inte jag i alla fall! Med spänning följer vi det fortsatta förloppet på nyheter och väderrapporter. Domedagsprofeterna drar genast igång konsekvensanalyser och själv ser jag framför mig en fjällvärld med svart snö…vilket låter trist som bara den. I morgonbitti när det ljusnar får jag se hur det faktiskt ser ut:)