Bloggtoppen

Jag känner mig oerhört glad stolt och hedrad när jag noterar att jag finns som nummer sju på "mest lästa" vk-bloggare, samt innehar en hedrande fjärdeplats på "mest kommenterade". Med tanke på alla kloka erfarna och duktiga medskribenter här så känns det än mer kul. Jag vill tacka dig – du som brukar läsa det jag skriver -och dessutom tar dig tid att kommentera, eller är så generös att du bjussar på att trycka på tummen upp-symbolen ovanför varje inlägg. Det kanske låter fånigt, men är verkligen betydelsefullt, och betyder mer än du tror. Samspelet med läsaren, interaktionen och responsen ger ständigt ny energi och en glädje i skrivandet. Det är det som är själva bränslet.

Jag vill tacka alla ni som mejlat, skrivit, eller på annat sätt tagit kontakt. Läsare härifrån Västerbotten, från nära och fjärran länder och alla möjliga platser har delat med sig av sina intressanta och gripande levnadsöden och berättat om känslor och sammanhang. Ofta är det något i mina texter som väckt en längtan hem, ett barndomsminne, en frågeställning eller till och med ett beslut att förändra sin livssituation. Någon bestämde sig för att göra upp med gamla oförrätter, en annan har påbörjat att skriva sin egen levnadsberättelse. Det är stort att få dela en annan människas tankar.

Jag har även återfunnit avlägsna släktingar, gamla vänner och arbetskamrater, men även fått nya vänner som jag ännu bara mött i cyberrymden. Men nästan det roligaste av allt, är att jag har hittat "mitt" eget sätt att skriva, hittat åter till mina glömda minnen och till själens förunderliga stigar och kringelikrokar.

Etiketter: , , , , , , ,

17 kommentarer

  1. Margareta

    Läser din blogg så gott som varje dag, lika fascinerande varje gång. Du får en till eftertanke, igenkännande och skratt, inte alla som har denna förmåga att skriva. Dessutom har jag kommit fram till att du förmodligen har en syster som heter Sonja som var en gammal arbetskamrat till mig på 70-talet.

  2. Ingemar Wahlström

    Kanske får jag snart räkna dig som min andra författervän? Byter med väääldigt glesa mellanrum mail med författeren och dramatikern Börje Lindström. Den enda jag vet som kan skriva så håret reser sig på huvudet! Men riktigt så dramatisk behöver du inte vara, skriv som du brukar så blir detr kanon!

  3. Yvonne Domeij

    Hej, min bror mailade mig din bloggadress och jag har nu läst lite med stor behållning. Min farfarsfar farfar farmorsfar farmor pappa m fl kom från trakterna kring Önskasjön Trehörningsjö Åsele Vilhelmina Dorotea m fl. Det längsta norrut jag varit är när förlaget skickade mig på föredrag i Umeå.Själv är jag tredje generationens stockholmare med barnbarn som är femtegenerationens…

  4. Gunnel Forsberg

    Svar till Ingemar Wahlström (2010-07-19 22:32)
    Författare vet jag väl inte om jag kommer att kunna kalla mig, men VÄN – självklart! Nu gjorde du mig nyfiken på Börje Lindström, måste genast läsa…Om du gillar honom så är jag nästan bergis på att jag gillar honom:)

  5. Gunnel Forsberg

    Svar till Yvonne Domeij (2010-07-20 09:00)
    Välkommen som ny läsare Yvonne! Även om du idag är ”Stockholmare” så verkar det ju flyta en hel del norrländskt blod i dina ådror om än utspätt:) Välkommen ännu längre norrut: Det finns så mycket trevligt folk och så mycket fint att se och uppleva i norrland.

  6. Torgny Domeij

    Jo. Länkade din blogg till min syrra Yvonne ja. Att jag fastnade för den beror på ”Domeijs livs”, eftersom min farfar hade några butiker med det namnet, den sista i Vendelsö utanför Stockholm, men innan på Essingen och en del andra ställen.. Han började i Arvidsjaur, Vilhelmina och Åsele, eller rättare sagt farfarsfar.. Har sett en ”Domeijs livs” i Södertälje också. Här en till: http://www.ica-historien.se/Butikerna/Handlarna/Domeijs-butik-i-Rusktrask/

  7. Gunnel Forsberg

    Svar till Torgny Domeij (2010-07-21 17:46)
    Kul! ”Vår” Domeij hette Sture och Lisen, och Sture var om jag inte minns fel, bror till Domeij i Ruskträsk:) Ännu ett bevis på att världen inte är så stor.

  8. Torgny Domeij

    Jo. Min pappa hette Sture född 1911 i Åsele. Inte samma Sture dock. Farfar och hans far hette båda Jonas. De stammade från de bekanta ”sörkörarna” i Sidensjö/Själevad. Många vad alltså handelsmän, båda dessa hade handelsbodar och affärer på flera ställen, både norr och söderöver. Jonas var ett vanligt namn i släkterna, eftersom den första Domeij hette så, ett prästnamn från Domsjö på 1700-talet. Finns fyra släkter Domeij så vitt jag kunnat finna ut, den som känner bäst till släkterna är troligen Gunnell Forsén http://www.gunnell.name/
    http://www.facebook.com/group.php?gid=94048821604&ref=sha

  9. Yvonne Domeij, forfattare till Trasdocka

    Häromdagen skrevs i Ångermanlands Örnsköldsviks Allehanda att undertecknad är från Anundsjö, vilket gladde mig eftersom jag alltid undrat vem jag är, dock har jag såvitt jag vet aldrig varit i Anundsjö, men namnet klingar bekant eftersom det funnits med i min fars magiska uppräkningar av orter i fjärran…

Lämna ett svar till Margareta Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.