Kvinnans list -a

Av , , Bli först att kommentera 19

Sitter och skriver kom-ihåg-listor till R som ska till A-plog/A-jaur imorgon. När man bor såhär i avkroken så måste man träna på att ligga steget före och planera all inhandling och alla ärenden som skall göras. Hoppas att snöovädret som utlovats låter vänta på sig något dygn till, eller ännu hellre drar förbi utan att dränka oss i det vita pudret.

Vargen kommer….

Av , , 6 kommentarer 17

Idag fick vi av en förbipasserande norrman tips om ett ihjälkört djur någon mil härifrån. Djuret beskrevs som större än en räv, ljusgrå/svart och låg uppe på plogkanten. Eftersom det inte verkade vara en rödräv så förmodade norrmannen att det kanske rörde sig om en ung varg. Några telefonsamtal och en biltur senare kom svaret. Det handlade om en ovanligt stor och gråsvart räv, olik den vanlig rödräven som florerar i parti och minut i dessa trakter.. Lite spännande var det allt för en stund, och med tanke på att detta  tidigare varit vargrika trakter så kändes det spännande om det verkligen varit så att en varg passerat i området. Vargen kommer….kanske någon gång i framtiden istället.

Råttpestvarning

Av , , 6 kommentarer 22

Varje gång jag hämtar ved i vedboden så dammar det något infernaliskt av allt boss trä och näver. I rimlighetens namn borde det bara vara en tidsfråga innan någon av oss åker på sorkpest med tanke på den otroliga mängd smågnagare som liksom oss valt Sandviken till sitt Shangri-la. Härmed ska jag bege mig på upptäcktsfärd in till de okända domäner där R och han förfäders pinaler ligger hopade för att söka reda på slipdammsfilter att sätta över mun o näsa när det blir dags. Här har vi inte tid att insjukna i någon långvarig eller livshotande sjukdom.

Visst gör det ont…

Av , , Bli först att kommentera 20

Visst gör det ont när knoppar brister….Undrar om Karin Boye som skrev dessa rader, precis som jag påverkades av vårbrytningen. Å ena sidan så ljuvligt hoppfullt och underbart när det vita och gyllene ljuset jublande penetrerar själ och ögonlock och ger bud om vår, hopp och liv, men å andra sidan så egendomligt smärtsamt och ångestskapande. Under några brytningsdagar varje vår så påverkas jag väldigt starkt av växlingen och får kämpa hårt mot en förlamande känsla då kraften liksom rinner ur mig. Jag vet att jag inte är ensam om detta. Jag är tacksam att jag bara behöver uppleva detta under dessa korta ögonblick, men mina tankar går till dem som ständigt lever i starka växlingar och ytterligheter mellan svart och vitt genom hela livet. Efter ljus kommer mörker – efter mörker kommer ljus. Efter vinter kommer vår. Det skulle å andra sidan vara trist om livet alltid var dunkelt och outhärdligt. Vem skulle stå ut med att ständigt leva i ett skymningsland. Året, livet, dygnet, cyklerna har ett syfte. Den bästa medicinen just nu är just ljuset. Jag ska tvinga mig ut, andas djupt och kämpa emot. Jag vill bara få njuta av den här vackra tiden.

Utombordsskidor

Av , , 6 kommentarer 23

Att vara kort i rocken underlättar inte direkt när man ska tjava ut på isen  i djupsursnö med en botten bestående av 15 cm ovarnevatten. Kunde man kanske uppfinna ett par utombordsskidor så man raskt kunde brassa iväg över sjön? Tanken är inte dum. Dessvärre skulle man väl förlora en del av den fysiska träning det innebär att behöva lyfta benen hööögt, släpa på en isborr OCH på den tunga fiskpåsen:) Middagen är räddad. Som vanligt. Den här sjön kommer man nästan aldrig tomhänt hem ifrån. Storvännen är ute på premiärskotertur efter revbenshaveriet och kör upp ett spår åt mig som förhoppningsvis fryser till inatt. Imorgon ska jag prova att fara ut direkt på morgonen och fiska. Isen är 60 cm tjock så man kan känna sig fullkomligt trygg även om det känns lite läskigt med vatten på isen. Snöns tyngd skapar fenomenet ovarnevatten.

Födelsedagspojken

Av , , 6 kommentarer 22

Min älskade yngste son Alexander fyller 21 år idag.Jag pratade nyss med honom och han berättade att han och M bakat både vanlig och en fin smörgåstårta. Det känns ofattbart hur snabbt livet rusat förbi, att det gått 21 år sedan den där kalla januaridagen då han föddes, men mest av allt känns det trist att inte få träffa honom och få ge en riktig födelsedagskram. Alla ni som är mammor vet hur gärna man vill samla alla kring ett dukat födelsedagsbord bland familj och vänner, äta gott och skratta tillsammans just när det är födelsedag. Detta oavsett om födelsedagsbarnet är 5 eller 30 år. Jag önskar förstås honom allt gott, hälsa, vänner, kärlek, jobb och ett meningsfullt liv. Jag hoppas att han får bevara sin milda och goda personlighet genom livet, att han alltid ska veta vart han kan vända sig om det krisar och att vi aldrig någonsin ska tappa kontakten med varandra. Ha en riktigt fin födelsedag min son. Kom snart hit och fiska med mig!