Anonyma kommentarer

Jag har varit väldigt förskonad från anonyma kommentarer och är tacksam för det, men igår kom en sarkastisk rackare som jag inte uppfattade ironin i förrän jag idag läste den för andra gången.

Det var en indirekt anklagelse att jag skulle "fuska" mig till mina höga läsarsiffror här i Vk-bloggen – vilket är fullständigt befängt. Jag tror inte ens att det är möjligt. Jag skriver som jag alltid har gjort och att folk vill läsa är helt deras eget val. Jag ska inte sticka under stolen med att jag är väldigt glad och stolt att jag har så många trogna och återkommande läsare, men jag blir ledsen över att bli misstänkliggjord på detta simpla sätt.

Att personen ifråga dessutom gjort sig omaket att skapa en särskild mailadress bara för att kunna skapa den anonyma kommentaren här är tragiskt. Att människor kan vara så uppfyllda av missunsamhet är häpnadsväckande. Tänk – den stunden hade han/hon kunnat ägna åt något uppbyggande för egen del, eller för  att själv skriva ett riktigt bra och läsvärt blogginlägg.

Rent mjöl i påsen är min grej. Jag skriver – ni läser – frivilligt. Varje gång någon skriver en kommentar och vill kommunicera med mig så blir jag så himla glad. Det är där jag får bränslet till att fortsätta. Svårare än så är det inte. Det är så himla kul och inspirerande att så många orkar trycka på den lilla tummen – gilla-symbolen som finns ovanför varje inlägg. Håller du med mig om att anonyma sura kommentarer borde åka raka vägen till soptunnan så tryck på gilla-tummen när du läst detta!

Önskar er alla en generös och positiv dag!