Vågligt

Sitter här och jobbar vid köksbordet mitt emot R. Utanför piskar vinden upp skummiga vita gäss på den blygrå sjön. Det känns höst – både ute och inne. Måste ta mig samman och få iväg den förbenade statistiken någon gång. Vovven känner av busvädret och sussa gott i sin bädd. Min ärftliga benägenhet att känna av väderleken i kropp och själ – ger sig till känna. Kaffetåren  håller humöret oppe, men vissa dagar skulle man helst sova bort. Kanske man skulle ta och skaffa sig en egen UllaBella som gjorde allt det trista arbetet.  Säj inget till R – men idag tänker jag smygta skruvdragaren med mig och få upp lite speglar och krokar på sovrumsväggen.