En riktig rysare

Även efter en riktigt ”mörk” natt kommer en ljuvlig gryning

Jag har nyss fått hem R efter en akut resa till Sunderbyns sjukhus och nu sover han i soffan. I går kväll föll han mycket olyckligt efter att ha bokstavligen ”klättrat på väggarna” i nåt arbetsprojekt. Ramlade 2-3 m baklänges och handlöst och slog axeln ur led. Smärtan och rädslan samt den långa väntan på ambulans och smärtlindring var i jobbigaste laget för oss båda. Turligt nog var den bara 12 mil bort. Man känner sig vanmäktig och det är drygt att inte kunna följa med, men han fick ett fantastiskt omhändertagande hela resan t o r till Sunderbyns sjukhus och var så tacksam över att vara hemma igen. En nätt resan på 37 mil enkel väg med olidliga smärtor är ingen barnlek. Morfinet tog dåligt till en början. Turligt nog var inga ben skadade vilket skulle ha varit en katastrof nu inför högsäsongen med allt som skall göras. Nu hoppas jag att det inte vräker ned snö de närmaste dygnen så jag klarar det med handjagaren. Jag får kavla upp ärmarna inför morgondagens varuleveranser. Tur att man är S T A R K! Nu blir den stora utmaningen att hålla honom borta från kroppsarbete de närmaste dagarna. Om det kniper får jag ta till en lång kattstrypare som når runt fotlederna! Nöden är uppfinningarnas moder.