Julkonsert i natten

Något jag kan sakna här är möjligheten att lyssna på levande musik i allmänhet och julkonserter i synnerhet.

Som om sjön läste mina tankar spelade den efter mörkrets inbrott upp till en magnifik mäktig, ja storslagen symfoni som växte och vällde fram mellan fjällsidorna som resonansbottnar.

Isen sjöng förtrollande märkligt i takt med att temperaturen sjönk. Det ljummade klingade, kved och dundrade. Stjärnhimlen och norrskenet blixtrade som ljusorglar och förstärkte mystiken i denna naturens föreställning som bjöd på da capo efter da capo.

Den nu nästan nakna isen tillät ljudet att förstärkas och eka i decemberkvällen.

Jag tackade för upplevelsen från min plats på första parkett och gick mild till sinnes hem till en värmande brasa.