Nej det är inte smittsamma sjukdomar det handlar om. Inte heller mitt favoritgodis chokladprickar, utan öringprickar i kubik. Kvällens lyckade fiskafänge gav en skön känsla. Öringen var på hugget och gillade både släplinan och spinnaren. Imorgon får vi gäster, och nu är lunchmenyn given: Stekt öring med färskpotatis och spenatsås. Inte dumt alls! En nattamacka med gravad öring och creme fraische var sannerligen inte dumt heller.
Det handlar idag om teknikens mysterier, mer eller mindre ologiska vindlande irrfärder i maskinerier och instruktionsmanualer som lika gära kunde läsas uppochnervända. Denna gång handlar det om Robbans gamla ekolod. Rent utseendemässigt väcker den omedelbar misstänksamhet och skulle förmodligen kunna få säkerhetstjänstens bombskvadron att per helikopeter infinna sig på 5 röda även här i bakvattnets innersta avkrok.
En plastväska – modell fiskedito – med ett fönster i locket mattad av tidens tand. Till detta en lång sond som ska micklas fast på båtsidan. En manick som ska alltså se, och lyssna efter fiskstim, ubåtar och eventuella grund.
Trots att den skrynkliga men tjocka maunalen är skriven på svenska krävs det definitivt en ekolodscoach med tålamod som en ängel för att begripa. Någon sådan person finns inte att uppbringa i dessa avlägsna trakter vilket har fått till följd att eländet signalerar MAYDAY åt allt som rörs under ytan. Eftersom R knappt hör något alls bakom vaxproppen och krimmermössan blir det jag som från akterdäck ska semaforera i motvinden och i min tur med fingrar och annat göra honom uppmärksam på de ljud som bombväskan ger ifrån sig. Sådant kan vara slitsamt både för stämband och förhållanden. Framför allt hinner vi både gå på grund alt. passera eventuellea firrar.
R ställde in känsligheten för "fisk" på 7 vilket alltså endast indikerar "stora stim" vilket genast startade mina existensiella funderingar: Vad är ett stort stim? Hur stora fiskar menar man? Handlar det om krill, röding, jättetorskar eller rent av valar? Vi enades slutligen om att lägga känsligheten på 3. Det pep dock mycket mer hoppingivande och trevligt när vi hade den på 1:an.
Det lutar åt att jag för mina födelsedagspengar inhandlar mig ett eget modernare och idiotsäkert ekolod med lättbegripliga symboler även för en teknisk analfabet som moi. Vad tror du som läser. Jag behöver en expertpanel som dryftar detta angelägna ämne. Spåna fritt!
Dr Wallqvists samling av antika fiskeprylar
Ja, kanske inte riktigt, men nog har jag ovanligt mycket fiskegrejor för att vara kvinnfolk.
Utökade samlingen ytterligare igår efter besök på Arjeplogs sportfiskeaffär. En massa fina nya flugor samt tre helt oemotståndliga Rapala borte mindresortn.
Här ser ni avancerad fiskehistoria från Silvermuseet och medge att vi fiskare alltid varit en kreativ sort.
Guld i mund, var kanske att ta i, med tanke på gårkvällens snacks, men känslan att ensam i världen hoppa på stenarna med fiskespöt i handen 06.30 en underbar vindstilla morgon som denna är oslagbar. Inom loppet av 10 min var middagen bärgad. En lämplig havsöring anrättades till Morsdags-middag och det blev supergott!! Nu har Alex gett mig en morsdagskram, och serverat tårta. Det känns varmt i mammahjärtat!
Idag var det dags för Umeås Fjällor att träffas vid ”mina” fiskevatten. Vi ska turas om att invitera varandra till ställen som vi själva fiskar på. Vaknade 05.30 och steg genast upp för en tidig fisketur. Kläderna, kniven hade jag sökt fram kvällen innan för att inte väcka ’den bjöRn som sover’ Han var nämligen grå genomskilnlig och ”utschlut” i gårkväll. och behövede få sova ut ordentligt idag.
Vid Sörforsbron kl 06 stod en bil och snart träffade jag Lena – min nya fiskarkompis och initiativtagare till Fjällorna i Umeå. En underbar morgon, soligt, vackert och tyst. Vi fiskade, drack kaffe och hann prata om både livet och döden. Vi var rörande eniga om att man måste leva här och nu, försöka förverkliga sina drömmar och ta vara på livet. Något bättre sätt än en tidig fisketur denna underbara morgon hade vi båda svårt att tänka oss.
Vid mitt medarbetarsamtal i går, blev jag påmind av Maria – min chef – om vad jag hade med mig på samtalet i fjol. Det var texten till Gabriellas sång. (se nedan) som sätter så klockrena ord på min egen känsla. Med den ville jag förmedla och förstärka känslan av att jag just nu försöker leva så fullt och sant mot mig själv och andra som jag bara kan. Lära mig något nytt varje dag, bli min egen lyckas smed och sluta upp med att trycka ned mig själv i skoskaften .
Det är nu som livet är mitt
Jag har fått en stund här på jorden
Och min längtan har fört mig hit
Det jag saknat och det jag fått
Det är ändå vägen jag valt
Min förtröstan långt bortom orden
Som har visat en liten bit
Av den himmel jag aldrig nått
Jag vill känna att jag lever
All den tid jag har
Ska jag leva som jag vill
Jag vill känna att jag lever
Veta att jag räcker till
Jag har aldrig glömt vem jag var
Jag har bara låtit det sova
Kanske hade jag inget val
Bara viljan att finnas kvar
Jag vill leva lycklig för att jag är jag
Kunna vara stark och fri
Se hur natten går mot dag
Jag är här och mitt liv är bara mitt
Och den himmel jag trodde fanns
Ska jag hitta där nånstans
Jag vill känna att jag levt mitt liv
Gunnel fiskar i Central Park
Så kom vi gående genom Central Park, intensiv grönska och stilla ro. I fonden ses skraporna i kallt stål och glas torna upp sig mot majhimlen. En gammal stenbro, ett vattendrag och om hörnet – vad skådar mitt norra öga – om inte en fiskare. Jag känner pulsen stegras och vi sätter oss på en bänk för att vila fötterna. Min blick är klistrad vid det lilla kastflötet och genast får killen en fisk. Det välkända suget i fiskartarmen infinner sig direkt.
Innan jag vet ordet av har R bekantat sig med grabben som snällt lät mig pröva och lånade ut sitt haspelspö en liten stund, och så står jag plötsligt där på andra sidan jordklotet och fiskar, mitt i Manhattans myller i en grön vrå där en ström ringlar fram. Gunnel i sitt esse. Min fiskeointresserade syster skrattade lite åt sin hopplösa lillasyrra som tydligen är helt oförbätterlig, helt hopplöst ochic i storstadsmiljö och uppenbarligen passar bäst i en avkrok med storstövlen och hellyhansen.
Ett diskret ljud från mobilen fick mig snabbt vaken. Ljudlös påklädning och sedan ut på isen. Det är ett litet vanskligt projekt nu att ta sig ut på säker is nu då den börjat släppa från land. Jag känner riktigt hur jag får fälla ut tånaglarna inne i storstövlen för att inte halka och få ett oplanerat morgondopp i isvattnet. Himlen är blå men en isig vind drar fram över sjön och det känns att ett väderomslag är på gång. +1 känns lite ruggigt så här när man är nyvaken, men den omisskännliga spänningen infinner sig direkt som man släpper ned blänket i hålet. Min gamla trotjänare – ett gammalt kopparblänke med neongult och lila sviker sällan helt.
Mycket riktigt får jag en första röding alldeles nedanför stugan. I den västra viken ser jag några oprövade hål och provar lyckan. Inom loppet av 5-10 min har jag fått ännu 2 rödingar och haft 2 grova fiskar på. Ni vet den kategorin som får hjärtat att rusa. En av bjässarna hade jag ögonkontakt med ända uppe vid iskanten, innan den sjönk och vände hem igen.
Till sist ropade kaffetarmen och händerna kändes kalla och stela. Nu åter inne i stugvärmen för en morgonpuss och för att ladda kroppen och batterierna för ännu en fiskestund innan vi packar ihop, och börjar dra oss hemöver. Livet är gott!
Delikata små mackor med dagens fångst till lättlunch. Sämre kan man ha det. Solen gassar och jag eldar skräp för fulla muggar. R har haft hit en grävmaskin idag och fått tomten planerad. Min väckare ringde 05 och därmed begav jag mig ut i ottan med skotern för en fisketur. En fin öring och ett par rödingar blev dagens fångst. Märkligt att inte fisken är på hugget när omständigheterna är så fina. Nu haver jag utspisat gubbar och varit nyttig ett par timmar så jag tänker dra på mig storstövlen och vada ut på isen för ännu ett fiskafänge. Kortärmat är det som gäller i detta underbara väder.
En underbar dag har vi haft, och den är inte slut än. Vi har legat och solat/sovit ute på altanen och hört snön smälta. Tyvärr inget fjällfiske eftersom spåren är för dåliga, men här på Mittisjön har jag trugat dem i omgångar – dock utan resultat. I morgon ställer jag väckaren på 04. Då tar vi(jag) dom!!!
Just nu är det grilltajm med hasselbackspotatis ute på altanen. Fjällvärlden ligger framför oss och det SÅ vackert. Vi får strax besök av Ove o Ingrid och därefter blir det att sitta på udden kring elden ikväll och se solen gå ned bakom Ferras. Vi önskar er alla en härlig kväll!!
Hem ljuva hem, borta bra men hemma bäst….kärt barn har många namn. Att få komma in i stugvärmen när man är lite hurven efter att ha tillbringat en hel dag ute i den friska kyliga men soliga luften, det är ren och skär njutning. Fisket har varit dåligt även idag trots synbarligen optimala förhållanden. Till vår tröst har vi mött andra fiskare som likaså blivit utan. Roger fick tre rödingar och Tommy har fått en. Jag och Robert blev utan, men det är bara att spotta i nävarna och ta nya tag, det är fisket i ett nötskal…man vet aldrig när den perfekta fiskardagen kommer. Hoppas att vi hinner fiska n¨gra timmar i morgon med, innan vi styr kosan hemåt.
Efter förmaningstal och löften om försiktig körning fick R en ny chans att skjutsa mig i pulkan. Han har nu justerat den och det blev en stor förbättring. Dagens pulkresa i puckelpisten var nästan bekväm. Många vackra vyer har vi sett och även fotograferat, men kameran verkar inte riktigt frisk, så vi får se om jag lyckas delge er färska Gautobilder. Ikväll blir det pinfärsk röding med potatismos. Sitter här i soffan och skriver inlindad i en skön pläd och med brunbrända trötta tv-tittande gubbar skönt tillbakalutade i soffa och fåtöljer. Livet är ganska skönt just nu!
Välkommen hit!
Jag hoppas att du skall trivas här och jag uppskattar verkligen om du tar dig tid att skriva en liten kommentar eller trycka på "tummen upp-symbolen".
Kommunikationen med dig som läsare är ju själva bränslet i mitt skrivande.
Jag är: Västerbottning i exil, Livsnjutare, Fiskare, Mamma, Mormor , Farmor, Egenföretagare/Föreläsare. LyckosmedjanAB, Demenssjuksköterska .
Bloggar mest om: Livet förr och nu, Vardag och fest, Tokut och likt, Fjällvärlden, Äldreomsorgen och demensvården
Vill bjuda dig på: En blandad mix ur livets smågodispåse. Salt, sött och syrligt om vartannat. Här förekommer tvära och ibland halsbrytande kast mellan lättsamt och allvarligt
Drömmer om att: Tankeväcka och nå ditt hjärta. Locka till skratt, igenkännande och eftertanke.
Värdesätter: Humor, vänlighet och uppmuntran. Tillmötesgående människor och okomplicerade lösningar
Ogillar: Jantelagen, glädjedödare,och "motarbetare"
Planerar att skriva en bok
Gör helst: Fiskar i fjällen, skriver, spelar och sjunger eller går på loppis.
Lyssnar helst på: Tystnaden i fjällvärlden, hjärtats röst och barnbarnen skratt.
Skriv gärna till: [email protected]
De allra flesta bilderna i bloggen är mina egna. Hör av dig om du vill låna eller använda bilderna i din tur!
Välkommen åter!
Senaste kommentarerna