Två stolta små storfiskare en gång för länge sedan
Snart kommer Daniel o Alex hem. Robban återlämnar en grävmaskin i stan och hämtar hem killarna på samma resa. Det ska bli mysigt att träffas, äta gott och ha en lugn söndagseftermiddag tillsammans. Visst är det väl så att det är själva meningen med livet?
Den spännande fortsättningen…….
R har lejt en kille med grävare och har varit ute i kallblåsten hela dagen. Världens godaste middag – köttfärsbiffar med vitlök, fetaost och grymt god kryddning, sås, pasta och sallad står fortfarande och väntar på att ätas. Jag tappade till slut tålamodet och åt middag på egen hand.
I morgon får vi besök av min äldste son Daniel som jobbar på jazzfestivalen som ljudtekniker. Det spelar ingen roll hur vuxna de blir. Man längtar alltid efter att få träffa dem, krama om och uppdatera sig om livet jobbet och kärleken.
Godnatt små kamrater
och tack för idag
nu somnar vi alla så gott.
Guds änglar de vakar i mörkret hos oss
ty därom befallning det fått.
Godnatt Sovgott
och tack för idag.
Det känns hemskt länge sedan Sandra koncentrerat höll sin nyfödda lillasyster. Nu är famnen något större, lillasyster utflugen och Sandra själv nybliven mamma.
.JPG)
Den här bilden av morbror Daniel vittnar sannerligen om släktskap!
Kvällens höjdpunkt. Ingen tredagarstubb här inte… Bara mjuk och gosig kind.
Åker till jobbet med tankar på "livets efterrätt" i bakhuvudet och räknar dagar tills vi ses.
Mera bilder utsmugglade från BB av gossens snälla farfar Bengt som nu fått träffa lillkillen 2 gånger. Allt går bra och vi bara smälter när vi får se honom. Världens finaste….
Månadens kalenderpojke är förstås given. Här i sin lilla BB-säng med sin vän vovven och gammelfarmor Einas hemvirkade filt som nyfödda Sandra hade i sin lilla babylift på väg hem från BB för länge sedan.
Jag undrar hur det känns i ett luttrat gammalfarmor / gammelmormorshjärta när man ser generationer komma och gå.
Man är sprickfärdig av stolthet över den fina lillprinsen som vägde modiga 3935 g och var 52 cm lång. Tacksam för tekniken som gör att man snabbt kan få se bilder fastän man är långt ifrån.
Välkommen hit!
Jag hoppas att du skall trivas här och jag uppskattar verkligen om du tar dig tid att skriva en liten kommentar eller trycka på "tummen upp-symbolen".
Kommunikationen med dig som läsare är ju själva bränslet i mitt skrivande.
Jag är: Västerbottning i exil, Livsnjutare, Fiskare, Mamma, Mormor , Farmor, Egenföretagare/Föreläsare. LyckosmedjanAB, Demenssjuksköterska .
Bloggar mest om: Livet förr och nu, Vardag och fest, Tokut och likt, Fjällvärlden, Äldreomsorgen och demensvården
Vill bjuda dig på: En blandad mix ur livets smågodispåse. Salt, sött och syrligt om vartannat. Här förekommer tvära och ibland halsbrytande kast mellan lättsamt och allvarligt
Drömmer om att: Tankeväcka och nå ditt hjärta. Locka till skratt, igenkännande och eftertanke.
Värdesätter: Humor, vänlighet och uppmuntran. Tillmötesgående människor och okomplicerade lösningar
Ogillar: Jantelagen, glädjedödare,och "motarbetare"
Planerar att skriva en bok
Gör helst: Fiskar i fjällen, skriver, spelar och sjunger eller går på loppis.
Lyssnar helst på: Tystnaden i fjällvärlden, hjärtats röst och barnbarnen skratt.
Skriv gärna till: [email protected]
De allra flesta bilderna i bloggen är mina egna. Hör av dig om du vill låna eller använda bilderna i din tur!
Välkommen åter!
Senaste kommentarerna