Kategori: Sommarblogg 2009

Strandpromenaden i Vindelgransele

Av , , Bli först att kommentera 12

Världens finaste lilla 86-åring med sitt nya strandfynd – en träbit

Vi tog en liten promenad, Mamma och jag ned till älven, och än en gång fann jag mig blicka ut över den vy som är "min". Den lilla sträcka av älven som man kan överblicka från Flakabäreörn – det är min barndoms fiskevatten, selet där pappa och jag, farfar och jag kunde sitta i timtals och nöta på med utterbrädan.

Middagsberget, Fäbolia, bron över Vindelälven, Lappvallheden, Holmen. Jag kan än idag känna igen varje liten krusning, sten, eller ström där harren ska stå. Men det är länge sedan nu. Ett stänk av vemod far genom mitt bröst. Denna vackra plats töms på liv och människor. Det är så synd.

Kusin vitamin

Av , , Bli först att kommentera 10

En bild tagen rakt in i mammas gamla trotjänare – Vinbärsbusken. Det är omöjligt att ens försöka föreställa sig hur mång glas saft och goda efterrätter som kommit från denna buske  under hennes livstid.

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

Det gula guldet från Vindelgransele – Magnum Mandel

Av , , 2 kommentarer 13

Än har hon inte satt sin sista potatis….Lilla mor utfäste för några år sedan att hon härmed hade satt sin sista potatis  – i ordens rätta bemärkelse. Men åren har gått och även om potatislandet krympt i både antal och storlek så kan hon än stoltsera med sitt fina ogräsfria potatisland. Hon älskar odlandets utmaning.

Genom åren har hon försökt behålla det ursprungliga utsädet av den gula, delikata mandelpotatisen med sin lite feta konsistens, mandelljuva smak och alldeles alldeles underbara arom. Något år fick mina föräldrar delvis köpa in extra utsäde när bladmöglet tog det mesta av skörden, men visst känns den igen än i denna dag- den Vindelgranselska mandelpotatisen. Min barndoms basmat, långt före pastans, risets och couscousens tid.

Den går till allt. Tjäder,orre,saltfisk – alltså gravad sik eller lax, rökt fisk, stekt harr eller röding. Kokt fisk, kött från vår egen ladugård, älg, eller hare. Stuvad lake, hemkokt pölsa, köttbullar med brunsås eller rökt sidfläsk.

Den är sprungen ur den speciella sandjorden, intill det bugande sädesfälten, åkrarna och ängarna. Grävd med möda, lagrad med omsorg, satt med lagomt avstånd i raka rader. Vårdad, rensad, sköljd, kokat och till sist avnjuten i andaktsfull njutning. Hemma.

Himlen är bara en smörklick bort. En sillbit, ett ägg och en bit tunnbröd räcker gott och väl. Jag skulle kunna äta enbart potatisen, och jag äter den med andakt. Vem vet hur många gånger till jag får sitta mitt emot min söta skärpta lilla 86-åriga mamma och äta av hennes skörd. Livets gång.

På senaste åren har hon börjat berätta ännu mer historier från förr, och man får fler och fler pusselbitar på plats. Hon är en vandrande skattkammare. Min lilla Mamma.

2 kommentarer
Etiketter: , , , ,

På gamla dar…..

Av , , 6 kommentarer 15

Har följt debatten om maten i äldreomsorgen med visst intresse, och samtidigt reflekterat över mina egna matvanor idag och hur jag föreställer mej att jag kommer att vilja ha det på ålderns höst.

När jag blundar och försöker visualisera detta, framträder på min näthinna bilden av en liten äldre dam i snygg fotsid rökrock och fårskinnstofflor som ligger skönt tillbakalutad på en pösig divan, med en riktigt god bok, zappande med fjärrkontrollen till tv:n och med en Paradis chokladask framför sej (på äldre dar FÅR man ta från det undre lagret).

På ett runt bord med fotsid duk, bekvämt inom räckhåll ser jag hennes laptop, en kaffetermos och något fräscht och läskande att dricka samt tv-bilagan och dagstidningen intill.

I en liten sammetsask döljer sig den oumbärliga pincetten, tandpetarna och en hämtmeny i fickformat från pizzerian runt hörnet. Nu och då plingar det till i Skypen där släkt och vänner hör av sej och vinkar från webcamen.

Under armstödet ligger en halväten påse Riesen – kraftig chokladkola som hon gömmer för sina barn, så de inte ska banna henne för att hon äventyrar sitt dyra porslinsgarnityr.

I den av personalen vältummade "levnadsberättelsen" står de flesta av mina personliga önskemål, och så även mina kostönskemål.

Där kan man tydligt utläsa att ingen broccoli är välkommen över min tröskel och än mindre över mina läppar. Att jag föredrar skumtomtar och kokosprickar framför kåldolmar och att en nyligen fångad och smörstekt harr alltid får mina smaklökar att jubla, tillika den gula mjälla mandelpotatisen som växt i den sandiga Vindelgranselska myllan.

Där beskrivs vad som av mej uppfattas som julmat och framför allt: att jag innerligen för tid och evighet undanber mej rumsvarma tetror med kemisk näringsdryck vars enda syfte är att skapa en illusion av bruten nattfasta. Dessa har ofta stått framme i två dygn – öppnade.

Provsmaka om ni inte tror mej! Sällan har så dyra droppar smakat så avslaget och gett så lite effekt. Där på bordet ligger istället dietisten Magnus smaskiga recept på hemgjord sängfösare som kryllar av vitaminer och helt saknar E311.  Den serveras kylskåpskall i ett fint litet glas.

Jag kommer troligen att föredra att inta de flesta måltiderna i mitt eget rum, då jag är något av en ensamvarg, men uppskattar att alltid tillfrågas vilket jag föredrar just för dagen. Mitt rum är min borg!

När R kommer på besök vill jag använda mina fina fotglas och hoppas att han har med sej något extra romantiskt, gott och lättuggat… (ostron känns lite "passerat "- förstå mej rätt)

Då vill jag vara nyduschad – lukta gott under rökrocken och få min privata skylt – STÖR EJ – upphängd på dörren

6 kommentarer
Etiketter: , , ,

Country road….Take me home

Av , , Bli först att kommentera 14

Sörforsvägen är ett kapitel för sig nu. Visserligen börjar man ana slutet på det utdragna vägarbetet och vi ser fram emot en nyasfalterad vägbana, men det är väääldigt knottrigt nu….Speciellt som övningskörning pågår med sonen i hans lilla röda bil.

Från att sommartiden uppvisat lugna gator och vägar tills nu den här veckan när stora trafikhetsen återvänt är det en himmelsvid skillnad. Jag längtar redan efter den "sakta maken" igen.

Bli först att kommentera
Etiketter: ,

Magnecylbryta

Av , , Bli först att kommentera 16

Fast det var inte riktigt rätt. Inte en magnecyl i sikte, men väl Omega 3, Rosenrot och Mitt val kvinna. Jag brukar inte äta vitaminer men har fått stränga direktiv av vännen och sjuksköterskan Annika som tycker att jag ska ta en kur så här i början av hösten.

Lydig som jag ju är så gapar jag och sväljer. R får en släng av sleven av bara farten av samma mix . Minus "Mitt val kvinna" förstås. Jag vill ju inte behöva börja slåss  med honom på höstrean:)

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Det gäller att hålla sig flytande…..

Av , , 1 kommentar 6

Detta charmiga foto ur kvinnoboken gällande temat "simning" gav utrymme för en del vändande vridande och funderingar vad bilden egentligen föreställer. Uppenbarligen visar den en eller flera simmande kvinnor. Tänkt som avskräckande exempel eller inspiration?! Vad tror du?

1 kommentar
Etiketter: , , ,

Klara….färdiga…..

Av , , Bli först att kommentera 7

Gå!

Riktar en sträng uppmaning till mig själv, men har genast ett par tre smarta argument till hands för att skjuta upp vandrandet: Ska bara koka saften färdigt först….Ska bara laga middag först…..Ska bara städa undan lite först….Ja ni känner kanske igen harangerna? Man låter som rena rama Alfons Åberg med sitt "ska bara"

Blir aningen men bara aningen mer motiverad när jag ser denna hurtfriska bild ur "Kvinnas bok"

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Sura strömmingar och glada tjejer!

Av , , Bli först att kommentera 12

Direkt från prinsesskalaset kom Jazmine och Tindra hit till surströmmingsmiddag hos oss. Om sanningen ska fram så fuskade tjejerna lite och åt köttfärssås i stället.

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Hot dog!

Av , , Bli först att kommentera 9

Titta vilken fin gammal voffsing jag hittade på gårdagens loppis. Jag föll för den trofasta blick han gav mig. En sån här hund är lagom svårskött för mig. Ett nytt snöre behövs, annars är bara att ge sig ut på promenad.

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,