Min favoritkudde är Robbans arm. Ja inte när jag sover förstås. Den tiden i livet är förbi när man kunde sova ihopslingrad med en annan människa på det där sättet som man idag enbart ser folk göra i romantiska filmer.

Det har inget med avsaknad av romantik eller kärlek att göra. Möjligen med att man blivit något mer utrymmeskrävande, stel i ryggen och mer bekväm med åldern.

När man väl har sagt gonatt handlar det mer om att så snabbt som möjligt få inta en ohotad och bekväm sovställning i den gemensamma sarkofagen. Allt annat har sin tid. Det blir en smula mellanöstern över vårt nattliga läger och jag ser ogärna att någon tar sig över den där remsan av ingenmansland. Inget skott är inte aktuellt efter gonattandet – i något avseende. Vit flagg är hissad.

Visserligen fick jag en gång ett råd av min kära mor – det sämsta råd hon någonsin gett: Låt inte solen gå ned över er vrede. Hon syftade på äktenskapet……..

Kyss mig långsamt! Är man oense om något när det är kvällen, ska man sova på saken. Det är min fasta övertygelse. Jag är av den åsikten att små problem, missförstånd, grälsjuka och PMS-ältande  har en tendens att snabbt torna upp sig och växa till så fort nattmörkret lägrar sig över två älskande.

Börja aldrig gräla i horisontalläge är istället min devis! Sov eller ät före gräl, så går det mycket bättre. Bekymmer försvinner som troll i soluppgången och en lämplig blodsockernivå lägger sig som bomull kring brustna hjärtan.

Parallellsnarkning är vårt gebit. Vems gomsegel som är fladdrigast ska vi låta vara osagt. R somnar oftast inom 15 sekunder. Alltid före mig. Och alltid somnar jag omedelbart efter att jag hört hans första andetag. Vi är ena lyckans ostar, det är vi medvetna om. En god nattsömn är en gudagåva.

Man sover så gott i vetskapen att bara en tåpillning eller armlängd bort, så sover min sköna karl. Och så fort  John Blunds stämpelklocka klingat och han gått av eller på sitt pass, så vill man kramas igen.

Men på natten – då vill jag rå mitt eget revir. Mina 80x200cm är mina enbart vaktade av sängkvalstren. Då hänger jag gärna upp skylten:Stör ej! Men att börja dagen i en varm famn – det är mumma för kropp och själ.