Bild lånad från Google

LCHF-ar ju för fullt här igen och försöker byta bort små knapriga goda och snabba kolhydrater mot proteinstinna saker och fett. Kroppen vrenskas och försöker sig på små kuppartade utfall mot brödskalkar och annat smaskens som ligger inom synfältet.

R är inte 100 % lojal denna gång, eftersom hans kalaskula nu är ett minne blott och skinnet börjar vara i största laget. Han laddar med mellanmålsmackor medans jag håglöst  gnager på ett par mandlar och en ostskiva.

I butikshyllan står de förväntansfulla sockergnistrande små gelehjärtan som ju pryder tillvaron med sin söta glans i dessa februaridagar och bara ropar: Ät oss, sug på oss, känn huru söta vi smälter mot gommen! Men icke sa Nicke!! Jag har just tinat det allra sötaste lilla rökta renhjärta som skådats i modern tid och tänker ta fram vasskniven och karva i mig tills sötsuget försvinner. Men nu ska banne mig fläsksvålen väck! Vågen har kvidit länge nog.