Hur jag kan ha 3722 läsare redan kl 20:15 en vanlig tisdag med summa summarum ett halvtrist inlägg idag? Det övergår mitt förstånd men gör mig otroligt glad och ödmjukt tacksam! Tack mina kära läsare för att ni hänger kvar! Det skulle faktiskt vara kul att veta vad det är som gör att ni fortsätter att läsa det jag skriver. Vad är det ni gillar eller ogillar, och vad är det ni allra helst vill att jag skriver om?
Etikett: läsare
Om hur liten världen är
Här kommer en riktig solskenshistoria, egentligen osannolik men icke desto mindre alldeles sann.
En av mina läsare från Uppland som då och då kommenterat min blogg mailade mig häromdagen en berättelse från sin mammas barndom i Västerbottens inland. Han visade sig ha sina rötter bara några mil från min hemby Vindelgransele.
Jag frågade upp lite mer kring bynamnet och blev något häpen för att inte säja paff när det visade sig vara den by om två gårdar i väglöst land där min mammas farföräldrar hade sin gård, och farfarderns bror hade den andra gården. Avanäs i Blåviken. Snart stod det klart för mig att denne Erik alltså var tremänning till min mamma och att han bevistade samma släktträff som mamma och två av mina syskon i Avanäs förra sommaren.
Är det inte en otrolig men kul historia så säg? Min gamla Mamma minns Erik som liten pojke. Erik gästbloggar med historien om sin mamma Lydia i mitt nästa blogginlägg.
Solskenshistorien slutar inte här. Jag har fått ett till brev från en svensk kvinna bosatt i USA med rötterna i Blattnicksele där min mammas morföräldrar bodde, och hon antyder att det finns släktskap även här. Jag håller på att kolla upp hur det förhåller sig Barbro men jag skulle nog satsa en slant på att vi är släkt med varandra. Jättekul att du hörde av dig och tack för ditt fina mail. Kanske även du har något barndomsminne eller historia från hembyn att dela med dig av här.
Berättelse från en läsare
Häromdagen fick jag ett tänkvärt mail från en sjuksköterskekollega i anslutning till mitt blogginlägg-"Vilken effekt har du". Jag väljer att dela det även med er läsare. Berättelsen om Kalle.
Kalle är den typen du älskar att hata. Han är alltid
på gott humör och har alltid något positivt att säga.
När någon frågade honom hur han mådde svarade han:
"Om jag mådde bättre hade jag varit tvillingar".
Han var en naturlig inspiratör. Om en av de anställda hade en dålig dag var Kalle där och talade om för de anställde hur man kunde se positivt på situationen.
Jag blev nyfiken av att se detta, så en dag gick jag bort till Kalle och frågade honom: ’Hur lyckas du?’
Kalle svarade: ’Varje morgon vaknar jag och säger till mig själv: Du har två val idag. Du kan välja att vara på gott humör eller du kan välja att vara på dåligt humör. Jag väljer att vara på gott humör.’
Varje gång det sker något dåligt, kan jag välja att vara ett offer eller dra lärdom av det. Jag väljer att dra lärdom av det.
Varje gång någon kommer och klagar hos mig, kan jag välja att acceptera deras klagan eller jag kan välja att peka på de positiva sidorna i livet. Jag väljer de positiva sidorna i livet.
’Säkert, men det är inte fullt så enkelt’, protesterade jag.
’Det är det’, svarade Kalle. Livet handlar om val. När du tar bort allt runt omkring är varje situation ett val. Du väljer hur du vill reagera på situationen.
Du väljer hur folk skall påverka ditt humör.
Det är du som väljer om du vill vara på bra eller dåligt humör.
Till syvende och sist är det ditt val hur du lever ditt liv.
Jag funderade över vad Kalle hade sagt. Strax därefter lämnade jag företaget för att starta eget. Vi tappade kontakten, men jag tänkte ofta på honom när jag gjorde ett val i förhållande till livet, istället för att bara reagera på det.
Många år senare hörde jag att Kalle var inblandad i en allvarlig olycka med ett fall på 20 meter från en radiomast. Efter 18 timmars operation och flera veckor på intensiven, blev Kalle utskriven från sjukhuset med skenor längs ryggen.
Jag träffade Kalle ca sex veckor efter olyckan. Då jag frågade honom hur han mådde, svarade han: ’Om jag mådde bättre skulle jag ha varit tvillingar. Vill du se ärren?’
Jag avböjde erbjudandet om att se ärren, men frågade honom om vad som försiggick i huvudet på honom under olyckan.
’Det första jag tänkte på var på min ännu ofödda dotter’, svarade Kalle. ’Så medan jag låg på marken mindes jag att jag hade två val. Jag kunde välja att leva eller jag kunde välja att dö. Jag valde att leva’.
’Var du inte rädd? Blev du inte medvetslös?’ frågade jag
Kalle fortsatte: ’Ambulanspersonalen var fantastisk. De sa hela tiden att allt kommer att gå bra. Men då de rullade in mig på akutmottagningen och jag såg uttrycken i läkarnas och sjuksköterskornas ansikten, blev jag vettskrämd. I deras ögon stod skrivet: ’Han är döende’. Jag visste att jag måste göra något.
Vad gjorde du då?’, frågade jag.
Nå, det var en sjuksköterska som skrek frågor till mig’, sa Kalle.
Hon frågade om jag var allergisk mot något.
Ja’, svarade jag. Läkarna och sjuksköterskorna stannade upp medan de väntade på mitt svar.
Jag tog ett djupt andetag och ropade: "Tyngdkraften".
Genom deras skratt sa jag till dem: ’Jag väljer att leva. Operera mig som om jag var levande, inte död’.
Kalle överlevde tack vare läkarens skicklighet, men också på grund av sin fantastiska inställning.
Jag lärde av honom att varje dag kan vi välja att leva fullt ut.
Inställningen är, trots allt, allt.
Gör er därför inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga’. Matteus 6:34
Egentligen är dagen idag den morgondag som du bekymrade dig för igår.
Nu har du två valmöjligheter:
1. Radera detta
2. Vidarebefordra det till människor som du bryr dig om.
Jag hoppas att du väljer alternativ 2. Det gjorde jag.
Subject: När det känns för j-ligt, tänk så här…..
Jag är tacksam…… för tonåringen som gnäller för att han måste diska för då är han hemma och inte ute på gatorna.
….för skatterna jag betalar för det betyder att jag har ett jobb.
… för att jag måste städa efter en fest för det betyder att jag har vänner.
….för att kläderna är lite trånga för det betyder att jag har mat på bordet.
… för att gräsmattan behöver klippas , fönster tvättas och hängrännor som måste rensas, jag har ett eget hem.
…för skuggan som bevakar mitt arbete, det betyder att jag är ute i solen.
… för alla klagomål på politiker för det betyder att vi har fri yttranderätt.
… för att parkeringsplatsen är längst bort för det betyder att jag har råd att ha bil.
… för min höga elräkning, den betyder att jag har det varmt.
… för kvinnan i bänken bakom mig i kyrkan som sjunger falskt för det betyder att jag kan höra.
… för tvätthögen på bordet för det betyder att jag har kläder att ta på mig
… för trötthet och värkande muskler i slutet av dagen – jag har kunnat arbeta hårt.
… för väckarklockan som ringer på morgonen, jag lever.
… och sist men inte minst för att jag får många mail, för det betyder att någon tänker på mig.
Kråkkonvent
Passerade Brännland nyss. Där på lägdan satt ett stort gäng kråkor ca 30 stycken vanliga grå. Om jag inte minns helt fel från skoltiden så är Kråkan en stannfågel och borde inte vara på väg någonstans alls, och mig veterligt är vi ännu i mitten av augusti, träd och blad är ännu gröna och hösten har inte ens riktigt gjort sin entré.
Jag börjar förstås grunna över orsaken till detta konvent – denna ansamling av kråkor. Varför samlas de, i vilket syfte och vem är "sammankallande"? Hur går kommunikationen till?
Ja ja…jag begriper att budskapet löd "kra kra" möjligen med någon liten dialektal variation, men vem kunde ana att det kunde tolkas: Kom till den och den lägdan i Brännland kl 16.55 på onsdag.
Ska det bli gruppresa av? Fanns där något extra smaskens att kalasa på? Är det slagfält på gång? Underhållning?
Förhoppningsvis finns det bland mina läsare någon hemlig ornitolog som kan bringa ljus över denna tunga fråga. Tacksam för tips.
Vem behöver solen när det finns strålande solar ibland oss
Fick en sån härlig och fin kommentar från Annica, en ny läsare av min blogg. http://blogg.vk.se/gunnel/2009/07/25/vatten-130674/#kommentera
Kan man bli annat än sprudlande glad? Dessutom så brukar nästan alltid härliga kommentarer från läsare generera ideér och energi till nya blogginlägg, och så även detta.
Annica berättar om en person vars berättelser och minnen spelades in på band. Visst tänker ni på det gott folk när ni nu i sommar besöker gamla föräldrar, släktingar och personer som gärna berättar bygders och släkters historier.
Ta fram mobiltelefonen, din ipod eller kamera. Dokumentera ljud, bild och människor som präglat och präglats av sin samtid och miljö. Oskattbara dokument att ha kvar till framtida generationer för att kunna förstå sitt ursprung och sammanhang.
Morgonstund har inte guld i mund…
Snarare räv. Surt känns det att behöva bege sig ut i morgontrafiken på väg till jobbet såhär mitt i semestertider.
Visserligen är det skönt att trafiken är så ovanligt timid och stillsam. Man sitter där i sin bil och har lite av känslan att alla andra pömsigt får vända till sig i sköna sängen, kura ihop sig och fortsätter sin ljuva sömn.
Nu ser jag fram emot att favoritprogrammet Morronzoo kommer tillbaka och sprider sitt smågalna gemyt lagom till arbetsresan. Vet någon läsare om Zyrlex hjälper mot Adam Alsing-effekten?
Senaste kommentarerna