Luciamorgon. Ordet väcker många minnen från åren då barnen växte upp.  skulle Jag skulle så gärna  vilja  få återuppleva en luciamorgon från den tiden som så snabbt rusade förbi. Först det superviktiga morgonmyset hemma i soffan med egen lussning och tvlucia, med de klassiska tillbehören som lussebullar och pepparkakor, små varma tomtepyjamaskroppar, rufsiga lintottar under glittret och glittrande barnaögon. Tänk alla mina dagislucior och små tomtenissar som idag är vuxna och har möjlighet att skapa egna fina små traditioner, Jag minns alla dessa skrynkliga lucialinnen som skulle strykas, alla glappande batteriljus och alla stjärngossestrutar som skulle inhandlas sent på kvällen på någon mack. Livet i 180 knyck. Om jag bara kunde – så skulle jag köpa 10 minuter från den tiden, få se deras rosiga kinder, höra deras små röster sjunga . 

Varmt i hjärtat…. vemod och tacksamhet – känslorna är många. Vill söka fram de inspelade filmsnuttar som jag har från tiden när barnen var små. Kusiner, tomtar , sötnosar och julspel om vartannat. Vart tog tiden vägen?

Nu är det dags för R att lightlussas av en något åldersstigen och halvfalsk blondin till Lucia, vilket innebär en liten luciasång och hämtning till framdukat tv-fika. Det är väl inte läge att komma till sängen med några heta drycker antar jag? Ha en fin luciadag alla bloggläsare, och till mina barn vill jag säja: Jag älskar er så mycket och skulle önska att jag kunde "trolla hit er" och få återuppleva en luciamorgon tillsammans med er.