Den här dagen inte bara ÄR, utan verkar även vara årets längsta, det är inget snack om den saken. Ack hur enkelt är inte livet när man är en vanlig anställd och bara behöver kvittera ut löningen, deklarera och lite sånt småkrafs. Aldrig i mina vildaste mardrömmar hade jag kunnat tro att det var så mycket stök bök och pappersexercis att vara egenföretagare. Och aldrig blir det klart. Det är ständigt någon hög som växer, ska sorteras in eller paras ihop med något annat papper. Saken kompliceras ytterligare av att jag inte förstår varför olika saker ska göras och jag har svårt att tro att jag någonsin ska få en komplett förståelse för bokföringsjobb. Inser att jag hade fler svaga punkter än kompassen, motorvärmarklockan och momsen….Tur att det regnar. Jag skulle ha hatat denna syssla än mer om det varit grannvere. Avser att göra bort mitt dåliga humör ikväll. Imorgon blir det födelsedag HELA dagen. 29-årskalas IGEN!
Etikett: moms
Moms fillibabba
Lördagsmorgon med mysfrukost efter en lång arbetsvecka det är inte dumt. En snabb genomgång med R av veckans leveranser görs innan dagens första kunder kommer. Inte ens några hemska momsräkneexempel lyckas ta kål på den fina känslan av stundande helg. Det är nästan så att man får en smula julstämning redan nu. På bron står mina svarta spånkorgar dekorerade med lite fina vinterväxter och i lyktan brinner ljus. Tankarna på nära och kära som finns långt bort och som gått ur tiden finns hela tiden. Kramar och varma tankar till dig som nyligen mist någon som står dig kär.
Romantisk momsdiskussion
Just uppstigen efter en a: Trevlig kväll, b: God natts sömn, c: Romantisk momsdiskussion….Nu börjar ni undra hur det är ställt med Forsbergskan egentligen. För er som följt min blogg en längre tid så vet ni ju några av mina svaga länkar. Ni vet att jag trots att jag fungerar helt ok på de flesta plan, ändå har ett svart hål i hjärnan där förståelse för somligt borde sitta.
En av dessa obegripligheter är motorvärmarklockan. Hur man ska snurra de två cirklarna och trycka in små plastbitar för att få den att slå igång på avsedd tid följande morgon är för mig ett ogripbart mysterium. Samma gäller för kompassen. Tur att det finns modernare doningar och att man i dessa högteknologiska tidevarv kan sätta gps-sändare på små fruntimmer som irrar bort sig i såväl bärskogen, storstadsdjungeln som i livet.
I dagarna dimper deklarationskompendiet ned i brevlådan och utlöser en sedan barnsben nedärvd och grundlagd ångest. Man vill bara sätta sig i ett hörn och gunga fram och tillbaka i stället för att sätta pennan bakom örat och ge sig i kast med siffrorna. Idag kan man förvisso enkelt trycka iväg ett SMS för en okomplicerad deklaration och gamla tiders deklarerande är ett minne blott. Det är allt tur det!
I högen av mina ännu olösta livsmysterier låg idag begreppet MOMS överst. Hur man kan börja en lördagsmysmorgon i sängen i den andan kanske framstår som en gåta, men det var uppenbarligen ett optimalt inlärandeklimat där under täcket på Robbans varma sköna arm. Idag var han lite otippat värsta pedagogen! Fem stjärnor av fem möjliga.
Lugnt metodiskt och pedagogiskt förklarade han momsbegreppet så att det framstod tydligt och klart liksom i ett skimmer. Han använde sig av små lättbegripliga metaforer som den värsta pingstpastor och jag kunde lätt känna mig hemma där i liknelsernas värld medans näsan killades av hans brösthår som yrde omkring i gestikulerandet. Tack för lektionen älskling!
Nu bär jag varsamt och med tillförsikt min nya kunskap in i den nya dagen. Jag känner den brusa nästan likt kolsyra längs hjärnbarken. Med lite tur hittar den en absorberande yta där den sätter sig, blir kvar, och kanske förhoppningsvis bereder plats åt sina olycksbröder – Motorvärmarklockan, Kompassen och Deklarationen.
Senaste kommentarerna