Etikett: nöje

Vargen

Av , , Bli först att kommentera 18

Vargen kom inte ända fram. Idag mår jag lite bättre och kör dagsprogrammet enligt planerna. Kanske det känns ännu bättre om jag börjar denna tisdag med att göra räkningarna. Ett aldrig sinande "nöje". En liten parkeringbot kan väl alltid flytta fokus från en pina till en annan för en stund…

En Storskollesnäll borte störresortn.

Av , , Bli först att kommentera 7

Bildbevis saknas tyvärr och stavningen  är måhända inkorrekt, men icke desto mindre fick jag idag det färggranna nöjet att beskåda 3 Storskollesnäll – ar på ett och samma ställe. (Hur skriver man egentligen här???) 

Det handlade alltså om en stor vanlig trollslända och två mindre knallblå metallic av sportmodell som obrydda om min ingående granskning helt ogenerat kopulerade i en yster schottis.

Ja inte alla 3 utan de två blå. Nån måtta får det vara!

Hannen var mer blå än honan som var mer grå till färgen och hade en maffigare stjärt som hon placerade i ett "gynsamt" och lämpligt läge för "ändamålet". (Låter det bekant?? Hanens buklandning och en kullebytta senare tumlade båda i en svindlande flykt innan proceduren upprepades på nästa blomma.

Förundrat iakttog jag denna parningsritual och vart nalta huvuvill när jag försökte koncentrera mig på den svindlande kärleken.

Alla sätt är bra utom de dåliga – som igelkotten sa när han vänslades med rotborsten

Tänk att Blommorna – Bina Storskollesnällarna och Människorna – alla drivs vi av samma drift.

Benämningen Storskollesnäll eller Storskallesnäll är alltså Norrbottniska för Trollslända . Det har jag fått lära mig – först av en norrbottning, och sedan av en annan:)

Högtflygande planer av gästbloggare R

Av , , 11 kommentarer 13

Eftersom en del har funderat lite runt flygfarkosten så har jag lovat att komma med lite fakta:

FIB kallas den, betyder flying inflatable boat. Farkosten klassas som ultralätt flygplan av kategorin tyngdpunktsstyrd. Den andra varianten är roderstyrd, alltså samma princip som på vanliga flygplan.
 
Med tyngdpunktsstyrd så menas det att hela farkosten (gondolen) hänger i en "pivå"-punkt under vingen, och man manövererar farkosten med bygeln genom att förflytta tyngdpunkten under vingen, och därmed så tippar vingen  antingen sidledes när man skall svänga, eller tippar man den framåt när man skall sjunka, eller bakåt när man skall stiga.
 
Man kan alternera mellan att ha en gummibåten kopplad till flygdelen eller 3 st hjul kopplad till flygdelen, å då får man en sk "trike". På hjulen kan man sätta skidor också om man vill.
 
Ultralätt betyder att det är en lätt flygfarkost. Maxvikten är satt till 450 kg inkl pilot och passagerare (max 1st). Dispens finns upp till 500 kg.
 
I min FIB så sitter det en 2-cyl Rotax på 63 HP. Motorn är utrustad med dubbla tändssytem och dubbla tändstift per cyl. Marsch farten är c:a 65 km/h. Bränsleförbrukningen är c:a 15 l/h, och en tankvolym på 45 l, vilket innebär att rangen blir 15 mil med säkerhetsmarginal. Startsträckan på vatten är <100 m vid 1 pers, vid 2 pers ung 200 m.
 
I och med att Ultralätt nu har blivit  godkänt i Sverige innebär det att för den flygintresserade så finns det ett alternativ som inte är lika kostnadskrävande som tidigare.
 
På ultralätta flygplan får man göra mycket insatser själv. Man får meka med i stort sett allt. Farkosten skall dock besiktas en ggr per år. Motorn måste dock lämnas in på översyn var 300:e timme. 
   
Certifikatet som man behöver är enklare än för vanliga sportflygplan som går under klassen PPL, (privat pilot license) . Teoridelen är densamma för både tyngdpunktsstyrt  och roderstyrt.
 
Flygtiden vid utbildning på tyngdpunktsstyrt får man räkna med min 15 tim. Har man cert för tyngdpunktsstyrt så behöver man bara flyga in sig på roderstyrt om man vill fortsätta med det. Certet kostar c:a 35 000 kr med teori, böcker och flygning för tyngdpunktsstyrt.
 
Begränsningen med den här farkosten är dock att den är vindkänslig. Man ska inte flyga i starkare vind än 5 m/sec. Ej heller i regn om det ska vara ett nöje, eftersom man sitter helt öppet, .
 
Roderstyrt är dock mycket mer förlåtande mot vinden. Förhållandet mellan vingarea/vikt är det som är avgörande för vindkänsligheten. Vingarean på tyngdpunktsstyrt ligger på c.a 19 kvm, medans den är väsentligen mindre på roderstyrda farkoster . Kraftig termik och luriga vindar kring tex. bergstoppar mm måste man ta särskild hänsyn till. 
  
Välkommen med frågor för den som undrar över nåt mer än vad jag här har kommit ihåg att berätta om.
 
För att läsa lite mer om historia kring Fib titta på denna länk:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Flying_Inflatable_Boat
 
Hälsningar R(obban)