Etikett: recept

Lucka 17. Småkakor Rullrån och Syltor

Av , , Bli först att kommentera 22

Mamma Gunnel

 

 

Bland julens läckerheter minns jag rullsyltan, pressyltan, slarvsyltan och så grisfötterna förstås. Det var köttprodukter från vår egen hushållsgris, anrättade på längden, på tvären och på alla möjliga smaksättningars vis.

Frysen och svalen i källaren fylldes vartefter med godsaker som väntade bidande på att hamna mitt på det stora julbordet bland alla andra läckerheter.

Från min lilla synvinkel sett hade man kunnat begränsa sig till leverpastej och potatis, men ju äldre jag blev, desto fler delikatesser anammade jag.

Det var i alla fall väldigt fascinerande att få följa köttets väg ända från slakt till servering, så mamma fick vackert stå ut med att ha lilla mej i bakhasorna mest för jämnan i köket.

En eftermiddag när jag kom hem ifrån skolan och just hade sparkat av mig de snöiga skorna i hallen, så kände jag den omisskännliga doften av småkakor, eller "småbrösörta" som vi sa. Köket formligen ångade av välkomnande värme och goda dofter som satte fart på smaklökar och salivproduktion. 

Efter lite gott fika med hembakt smörgås, och kanske provsmakning av någon liten ändbit eller en lite misslyckad kaka, var det dags att sätta på sig lillförklädet igen och göra mamma sällskap i julbestyren. På arbetsbänken stod adventsljusstaken av koppar med sin vitmossa, sina prickiga flugsvampar och tre av de fyra ljusen tända och spred julstämning till bagerskorna.

Det fanns en tradition i kakbaket som skulle följas. En grundmördeg med eller utan ägg, som kunde bli flera olika kaksorter beroende på smaksättning var obligatorisk.


Finska pinnar med kluvna ändar, schackrutor, och så cigarrerna – mördegspinnar vars ändar skulle doppas först i choklad och direkt därefter i kokos radar upp sig på minnets kakfat. Runda kakor med ljusgrön glasyr och lite strössel på. Sandkakor – små underverk som smälter i munnen och så klenäterna förstås. Spröda små rullrån gräddades mödosamt i det lilla rånjärnet. Mandelmusslorna får jag inte glömma. Det var en typisk arbetsuppgift för mig – att trycka ut degen i de fina veckade plåtformarna. 

Snedställda snittar dekorerades med hallonsylt och glasyr, och så minns jag de tunna utkavlade spröda kakorna som penslades med ägg och hackad mandel skulle staplas i skrinen. De sega nöttopparna garnerades med en hasselnötter och sist men inte minst minns jag de lyxiga pariservåfflorna pudrade med florsocker och med smörkräm emellan de dubbla skikten. Som ni ser så var det minst sju sorter även om en viss variation förekom.

Jag hade fått ett eget litet bakbord i julklapp något år tidigare som nu kom till användning. Det stora fina paketet innehöll även en liten brödkavel, en liten kruskavel och lite blandade småmått. Det var en gåva från snälla moster Vivi och morbror Karl-Axel. De kom ofta till oss i min barndoms juUlar och förgyllde dem med spännande paket, glada skratt, kramar, lekar. Med sig förde de en fläkt av flärd. De var stiliga och väldoftande och kom alltid körandes i någon ny fin Saab. Tillsammans med mormor och morfar var de kära och välkomna gäster i min barndoms familjejular.

De fina väldiskade gamla plåtskrinen fylldes till brädden av vackra goda kakor, som sedan ställdes på den svala avsatsen i källartrappen i väntan på kalas och bågnande fikabord. En rikedom av ätbar njutning, som bådade om fest och glädje i juletid.

Vilket är ditt bästa julkakerecept?

 

Bara på ett halvår…..

Av , , Bli först att kommentera 8

Hittade ett gammalt blogginlägg från april 2010 som jag vill damma av idag, och jag  inser hur otroligt mycket som hänt i livet och tillvaron sedan dess.

 

Ålderdomen

Fågeltema blir det idag. Jag överväger om det är dags att gå in i nästa fas av livet – sitta på parkbänken och mata fåglar med gammalt bröd och fundera över tillvaron.

Vad har hänt undrar du kanske och det gör faktiskt jag med. Man är inget partylejon längre! Ja jag vet inte ens om jag någonsin varit ett för den delen. Gårdagskvällens fest med kommunfolk var det inget fel på. Glada fredagsmänniskor, god mat och dryck, fin lokal, trubadur och band…. vad mer kan en människa begära? Ingenting kan tyckas, men det var inte utan att det kändes småskönt i mina trötta fötter när prinsen på den svarta springaren hämtade upp mig vid 19.30-tiden. Han hängde av sig jackan, hälsade på mina vänner och centrifugerade min stela lekamen i ett par häftiga rockbugglåtar innan vi ”ställde hemmät vägen” som ett gammfolk efter kvällmötet. Skönt!

Jobbveckornas alla möten med människor lyfter och tröttar. Ni känner igen er va? Man är trött på sin egen och andras röster. Vila och stilla frid känns som hårdvaluta så här till helgen. Eller är ni andra på hugget så här på vårkanten och ordnar krävande bjudningar som kräver att man ska hålla in magen i timtal och spräcka både hushållsbudget och byxknapp med ännu något avancerat recept ur ”Buffé”??

På jobbet skojar vi med varann Annika och jag och misstänker att vi på grund av vårt arbete kommit in i ett för tidigt skede av ”gerotranscendens”. Googla på det ni! Det låter faktiskt märkvärdig likt eftersom vi båda gärna uppskattar egentid, att fundera över sig själv, livet, barndomen, göra upp med några gamla oförrätter, förlika sig med sig själv och sina brister, en del andras fel och brister. Stilla frid helt enkelt.

Sen kan man ju förstås alltid sitta med en gammal brödpåse och mata änderna som täckmantel, så det ser ut som om man faktiskt gör något. Att bara sitta stilla utan något för händerna och stirra rakt framför sig kan annars lätt skapa ångest – hos andra

Sköt om er och gör bara det ni själva vill och orkar denna fina aprillördag!

Nedräkningen har börjat.

Av , , 1 kommentar 40

I morgon eftermiddag kommer mina kära SoC och lille O hem. Det känns liksom i luften att något är på gång. Jag skulle vilja laga något riktigt gott till fredagsmiddag och mys. Har du ett bra recept så är jag tacksam – jag är aningen trött på de rätter jag har som standard och skulle gärna vilja prova något nytt. Har du en begagnad resesäng och babysitter att sälja billigt så är jag spekulant. Antagligen kommer sådant att behövas nu och då under överskådlig framtid. Nu ut i arbetsdagen, som b la innehåller förberedelser, ett möte och mentoravslutning. Vilket givande år det har varit – och min mentor Anki kommer för alltid att finnas i en vrå av hjärtat  som en förebild med sin värme, humor skärpa och klokskap.

Gröngrön röra

Av , , 2 kommentarer 40

Nejdå….det handlar inte om politik idag heller! Det handlar om att försöka vara kreativ med andra råvaror i matlagning än de man är inkörd på sedan barnsben. Eftersom vi äter LCHF-kost just nu så använder vi  feta råvaror som t ex vispgrädde och 34% creme fraische. R är -4kg och jag -3kg  sedan vi började för ca 1 månad sedan. Aldrig har vi varit så mätta, så balanserade i humöret  eller ätit så lyxigt gott. Jag börjar tro på att den "gamla" något smalare Gunnel så småningom ska visa sig igen. Ja – om man ser till utsidan alltså. Insidan tänker jag inte banta bort, den ska jag istället göda och vårda ömt.

Jag fick ett par kommentarer kring avocadosallad och ska försöka återge på ett ungefär hur jag gjorde. Någonstans på nätet hittade jag förslag och gjorde därefter som Cajsa Warg – "man tager vad man hafver"

3-4 mogna avocados delas på mitten, kärnas ur och skärs i små rutor direkt i skalet, gröp därefter ur med en matsked ned i en bunke där du tillsätter  1/2 -1 dl majonnäs och1/2-1 dl creme fraishe efter tycke och smak. Jag tillsatte därefter frysta kryddor – gräslök och persilja. Salta och peppra och  låt mogna en stund i kylen. Denna sats räcker till 3-4 p om du även har något annat tillbehör till köttet eller fisken. Om du tillsätter ett par droppar citron så mörknar den inte så snabbt.

Jag skulle kunna tänka mig att det skulle vara kanongott att tärna ned lite äpple, lite selleri  eller kanske ett gäng kapris för att få lite knaper i allt det mjuka. Prova gärna andra favoritkryddningar, avocadon är ju så neutral i sin smak att bara din fantasi sätter gränser

 

Lucka 17. Småkakor Rullrån och Syltor

Av , , 4 kommentarer 22

Mamma Gunnel

Bland julens läckerheter minns jag rullsyltan, pressyltan, slarvsyltan och så grisfötterna förstås. Det var köttprodukter från vår egen hushållsgris, anrättade på längden, på tvären och på alla möjliga smaksättningars vis.

Frysen och svalen i källaren fylldes vartefter med godsaker som väntade bidande på att hamna mitt på det stora julbordet bland alla andra läckerheter.

Från min lilla synvinkel sett hade man kunnat begränsa sig till leverpastej och potatis, men ju äldre jag blev, desto fler delikatesser anammade jag.

Det var i alla fall väldigt fascinerande att få följa köttets väg ända från slakt till servering, så mamma fick vackert stå ut med att ha lilla mej i bakhasorna mest för jämnan i köket.

En eftermiddag när jag kom hem ifrån skolan och just hade sparkat av mig de snöiga skorna i hallen, så kände jag den omisskännliga doften av småkakor, eller "småbrösörta" som vi sa. Köket formligen ångade av välkomnande värme och goda dofter som satte fart på smaklökar och salivproduktion. 

Efter lite gott fika med hembakt smörgås, och kanske provsmakning av någon liten ändbit eller en lite misslyckad kaka, var det dags att sätta på sig lillförklädet igen och göra mamma sällskap i julbestyren. På arbetsbänken stod adventsljusstaken av koppar med sin vitmossa, sina prickiga flugsvampar och tre av de fyra ljusen tända och spred julstämning till bagerskorna.

Det fanns en tradition i kakbaket som skulle följas. En grundmördeg med eller utan ägg, som kunde bli flera olika kaksorter beroende på smaksättning var obligatorisk.


Finska pinnar med kluvna ändar, schackrutor, och så cigarrerna – mördegspinnar vars ändar skulle doppas först i choklad och direkt därefter i kokos radar upp sig på minnets kakfat. Runda kakor med ljusgrön glasyr och lite strössel på. Sandkakor – små underverk som smälter i munnen och så klenäterna förstås. Spröda små rullrån gräddades mödosamt i det lilla rånjärnet. Mandelmusslorna får jag inte glömma. Det var en typisk arbetsuppgift för mig – att trycka ut degen i de fina vekade plåtformarna. 

Snedställda snittar dekorerades med hallonsylt och glasyr, och de tunna utkavlade spröda kakorna som penslades med ägg och hackad mandel skulle staplas i skrinen. De sega nöttopparna garnerades med en hasselnötter och sist men inte minst minns jag de lyxiga pariservåfflorna pudrade med florsocker och med smörkräm emellan de dubbla skikten. Som ni ser så var det minst sju sorter även om en viss variation förekom.

Jag hade fått ett eget litet bakbord i julklapp något år tidigare som nu kom till användning. Det stora fina paketet innehöll även en liten brödkavel, en liten kruskavel och lite blandade småmått. Det var en gåva från snälla moster Vivi och morbror Karl-Axel. De kom ofta till oss i min barndoms jular och förgyllde dem med spännande paket, glada skratt, kramar, lekar. Med sig förde de en fläkt av flärd. De var stiliga och väldoftande och kom alltid köranNdes i någon ny fin Saab. Tillsammans med mormor och morfar var de kära och välkomna gäster i min barndoms familjejular.

De fina väldiskade gamla plåtskrinen fylldes till brädden av vackra goda kakor, som sedan ställdes på den svala avsatsen i källartrappen i väntan på kalas och bågnande fikabord. En rikedom av ätbar njutning, som bådade om fest och glädje i juletid.

Vilket är ditt bästa julkakerecept?

 

 

 

OBS! Visst följer du min kalendertävling? Om du vill vara med så hittar du instruktionerna i inlägget "Gunnels barndomskalender igen" från 30/11 Där kan du se du hur kalendern ser ut om du vill köpa ett eget exemplar.

Maila [email protected]

Grekisk Pytt i panna

Av , , 2 kommentarer 9

Strimla 2 fläskfileér – ca 1 kg

Marinera över natten eller minst 5 timmar i:

3-4 pressade vitlöksklyftor

1-1,5 dl olja

1-1,5 tsk sambal oelek

2 msk soja

Nästa dag:

Smörj en långpanna

Lägg i 1,8 kg potatisklyftor

Salta, ställ in potatisen i ugnnen 220 grader i 10-15 min.

Ta ut och strö över den råa fläskfilén med  marinad samt:

1 röd strimlad paprika

1 gul strimlad paprika

1 gul lök

Överst lägger du fetaost i kuber samt cocktailtomater.

In i ugnen i 35-40 min

Serveras med en kall sås och en vanlig sallad

Kall sås:

4 dl grekisk yoghurt eller creme fraische

4 msk majonnäs

2 pressade vitlöksklyftor

2 tsk italiensk salladskrydda

Lite pressad lime

 

Lycka till!

 

 

Om att vara Pro-fet

Av , , Bli först att kommentera 8

Eller i tjockaste laget….Tur att man är omgiven av vänliga själar kloka ord och välvillga vänner. Ett av mina syskonbarn som jag både är faster och moster till (fundera på den ni!) har en fin blogg som jag vill tipsa er om: simonforsberg.se

Här kommer ett av de fina recept som han tipsade om:

Morotsbiffar med dragon

Portioner: 4 Tillagningstid: ca 15  minuter

Ingredienser: 1 kg morötter, grovrivna, 2 st ägg, 2 dl vetemjöl, 1 dl sesamfrön, 1 kryka färsk dragonkrydda, 1 tsk salt, 0,5 msk grovmalen svartpeppar, rapsolja till stekning
 
 
Gör så här
Blanda alla ingredienser väl (utom oljan). 

Forma tunna biffar och stek i olja i en het panna.
Tips: Servera gärna med en grönsallad med bl a avokado och bönor.

Two and the city

Av , , 5 kommentarer 0

Ja – jag och R då förstås, som ska göra en supersnabb stadstur. Han med lastad släpvagn med svetsar och annat otyg. Jag med storbörsen och shoppinglista inför kvällens "främmen" min kära vän Elisabeth och hennes Rolf. Vad ska man bjuda den där lilla suveräna matlagningsmänniskan på? Alla mina bästa recept har jag ju fått av henne.

Julen är härmed bortstökad och det ser lite trist ut i frånvaro av all mysbelysning. Ute får slingorna sitta kvar en vecka till….eller två. Det blir att köpa vårtulipaner idag. Färgglada och ystra. Äkta Obbolatulipaner – ty de äro ju oslagbara till sin hållbarhet och skönhet. Dessutom lokala, vilket väl är helt på rätt spår i miljötänket…eller??
CU