Etikett: röding

Morgonstund

Av , , Bli först att kommentera 28

Åkte ut och fiskade vid 06.30. Fåglarna var också vakna. Ugglan och kråkan krigade i vanlig ordning och jagade varandra kors och tvärs. Det mystiska fågelljudet – som jag tror kommer från en pilgrimsfalk – hörs hela tiden som en korseld mot hackspettens smattrande. Talgoxarna gör sitt bästa för att imitera en osmord cykelpump och det känns att våren är på gång.

Min vän kråkan och fiskätaren som troget följer i mina spår i väntan på småfisk blev besviken idag då all fisk fick följa med hem. Ett par timmar och några matrödingar senare återvände jag till hemmets härd för grötfrukost och lite gemytligt småprat över frukostkaffet. Robert öppnade butiken kl 8.00. Nu blir det till att kavla upp ärmarna. Först en massa pappersjobb och i eftermiddag kommer varorna. Men i sanningens namn skulle det vara ljuvligt med en liten förmiddagstupplur i en dunsovsäck på ett renskinn….men, men…man kan ju inte få allt här i världen. Det får bli en annan dag.

Skoterrally

Av , , Bli först att kommentera 32

Igår kom en glädjestrålande man och rapporterade att de hade lyckats tillryggalägga 10!! mil på skoter under dagen. På frågan om de hade fiskat såg han bara frågande ut. Deras nöje var tydligen själva körningen. Idag har jag kört ett par mil med Robbans hårt mobbade Lynx på den tilltänkta färden till Hemligtjärn. På grund av hårt väder på fjället så blev det ändrade planer och vi höll oss efter den pistade leden mot norska gränsen och fiskade istället i Gouletis. Det gick bra, åtminstone för fisken. Marietta lyckades få en fin röding men för övrigt var det dött. Leden var jättefin. Skotern gick som en rem, men jag kan ändå inte låta bli att förundras över det nöje som folk ser i själva skoterkörningen. Jag kan köra länge och stå ut med strapatser – om – men bara om resans mål är ett fiskevatten. Här kan Karin Boye slänga sig i sjön. Det är inte vägen som är mödan värd, det är fiskandet – med eller utan fångst.

Kluven

Av , , 4 kommentarer 32

Det blir nog till att tejpa upp en tidning på köksfönstret för att inte frestas att titta ut på allt det underbara. Svinkallt med ack så vackert! Här måste vi ta itu med administration, pappersjobb och allt sånt där trist som livet tyvärr även för med sig. Skynda skynda skynda…. Kanske ändå en röding eller två hinns med i eftermiddag!

Fiskarpontisar ska håll ihop….

Av , , Bli först att kommentera 40

Fiskarpontisar ska håll ihop…Ett fruktansvärt gulligt talesätt…speciellt när R berättar om hur han som barn  ville följa pappa och fiska och uttalade dessa bevingade ord.. Nuförtiden är det lite sämre med den saken, närmare bestämt av den anledningen att han inte gillar fiske nämnvärt mycket, men jag – hans fiskarpontis tycker ändå att det ska gälla. Idag följde han mig på fisketur för första gången sedan i augusti, borrade hål, pimplade, blundade mot solen och betedde sig som en alldeles utmärkt fiskarpontis. Jag bara njöt av sällskapet. Att det sedan blev jag som räddade middagen ska vi låta vara osagt;) Nu är vi mätta, har fått upp kroppsvärmen och mår riktigt gott. – 28,9 ute och jag tror att även morgondagen bjuder på strålande sol.

Speedtid

Av , , 2 kommentarer 42

Vart tar veckorna vägen? Nyss var det torsdag och nu är helgen över. Som så ofta avslutades helgen med ett fantastisk väder och flera av helgens gäster suckade och ville inte återvända hem. I morgon om vädret står sig, så ska jag njuta av några lediga timmar vid pimpelhålet. Jag har längtat så idag, och knappt vågat titta ut på det gnistrande landskapet, men snart är det måndag igen och DÅ får rödingarna se upp.

Pappa…ser du mig??

Av , , 2 kommentarer 35

Idag när jag stod där mitt ute på sjön i det gnistrande solljuset denna iskalla dag och drog röding efter röding kunde jag inte låta bli att undslippa mig ett något tidigt vårskrik. Ett riktigt starkt och kvittrande wohooo steg mot den blå himlen. Inte en kotte inom synhåll, bara jag, fisken och den fridfulla fjällvärlden. Jag hoppas att pappa Alvar någonstans från sin himmel fick se mig, min fiskelycka och min berusande glädjeyttring över att få befinna mig just här och nu. Han om någon skulle förstå. Jag tänkte på pappa, på hans fjällresor under några år där han åkte bort ett par dygn vid första maj för att fiska röding. Hur brunbränd och stolt han var när han kom hem med all den fantastiska fisken. Ett år hade han fått 40 kg och vi åt röding ända fram till påska följande år. Det är från honom jag fått mitt starka fiskeintresse och det känns som det finaste arv han lämnat efter sig till mig. Nu blir det stekt röding till Alla Hjärtans Middag. Strax kommer R hem. Han tycker att det är fina fisken att ha en sambo som kommer hem med all god fisk. Lucky me!

NU!!!

Av , , Bli först att kommentera 31

Dags att tanka batterierna. Nu har kvicksilvret stigit och det är bara – 15. Solen skiner och kaffetåren är på plats. Härmed beger jag mig ut med skotern och den nylagade motorisborren för att trots huggtabellens negativa besked försöka lura fast en eller annan röding. Kameran får nog följa med. Jag tänker njuta av måndagens lugna lunk efter en mycket intensiv helg med mycket arbete och långa dagar.

Utombordsskidor

Av , , 6 kommentarer 23

Att vara kort i rocken underlättar inte direkt när man ska tjava ut på isen  i djupsursnö med en botten bestående av 15 cm ovarnevatten. Kunde man kanske uppfinna ett par utombordsskidor så man raskt kunde brassa iväg över sjön? Tanken är inte dum. Dessvärre skulle man väl förlora en del av den fysiska träning det innebär att behöva lyfta benen hööögt, släpa på en isborr OCH på den tunga fiskpåsen:) Middagen är räddad. Som vanligt. Den här sjön kommer man nästan aldrig tomhänt hem ifrån. Storvännen är ute på premiärskotertur efter revbenshaveriet och kör upp ett spår åt mig som förhoppningsvis fryser till inatt. Imorgon ska jag prova att fara ut direkt på morgonen och fiska. Isen är 60 cm tjock så man kan känna sig fullkomligt trygg även om det känns lite läskigt med vatten på isen. Snöns tyngd skapar fenomenet ovarnevatten.

Balsam för själen

Av , , Bli först att kommentera 18

En kort fisketur hanns med i eftermiddag. Att få stå där lite på distans från livet, bara inandas frisk fjälluft och vänta på hugget med stort H, det är livet på en pinne. Man hamnar nästan som i ett tranceliknande tillstånd och det är SÅ vilsamt. Tyvärr har det börjat komma "ovarnevatten" nu och det är lite tunggått på isen. Hoppas på några svinkalla dagar så det fryser till ordentligt. Nyfångad röding och mandelpotatis på tunnbrödsmacka till lättmiddag, var precis så gott som det låter. Nu stundar en ganska behaglig sändagskväll efter en hektisk helg. Endast en del beställningsjobb återstår.