Vilket konstigt ord – skrider! Men på något sätt passar det fint ihop med advent. Åtminstone med adventssånger.

Antar att det har att göra med ett visst sätt att gå. Ungefär på det sätt som Luciorna skrider framåt. Sådär lite sakta och högtidligt. Så kanske det inte stämmer så bra på ett sätt med advent.  Åtminstone skulle inte de hålla med mig som tycker att advenstiden är stressens o jäktets tid. (Fast jag tror de blir lite färre för varje år som går.)

Det tycker inte jag! Och på ett sätt är veckorna som vanligt, en massa jobb på en massa olika sätt, varavat med lite ledigheter och fria stunder. Bara så mycket ljusare och finare hemma i huset, med alla ljusstakar och stjärnor. Och julen som byggs upp eftersom, särskilt under helgerna. Inte framstressat, utan som lite avslappnad avkoppling – på mellanstunder mellan annat man gör.

Så kanske ordet "framskrider" passar bra med advent ändå. För "bakåt-strider" gör man nog aldrig. Det har i varje fall jag aldrig hört!

 Och nu finns ett par julkrubbor framme…

Det är lite märkligt det här med snön, och med beredskapen! I synnerhet söderut i landet. Men ojdå snöar det – i år igen!

 "Bereden väg för Herran" – Så skrev han, Frans Michael Franzén i en psalm år 1812. Fem år senare omarbetade han texten, eftersom den kritiserats i en litteraturtidning. Vari kritiken består vet jag tyvärr inte, men blev lite intresserad av att veta varför.

Sen kanske man inte alltid sjunger alla de sju verser som Franzén skrev. Den sista är förresten borttagen nu från vår svenska psalmbok fick jag höra idag. Den som lyder –

Jerusalem är öde,
Dess tempel fallit ner.
Dess präster äro döde,
Dess spira är ej mer.
Men Kristi rike varar
Och sig alltmer förklarar.
Välsignad vare han
Som kom i Herrens namn.

Funderar lite på varför! Om det var för längdens skull, så spelar det kanske ingen större roll om man sjunger 6 eller 7 verser. Man behöver ju dessutom inte sjunga alla som finns med i psalmboken. Det är ju ganska ofta bara vissa väljs ut vid de olika gudstjänsterna.

Eller tycker man kanske att det jordiska Jerusalem ser för annorlunda ut idag, jämfört med då psalmen skrevs. Ja, staden har nog vuxit betydligt sen Franzéns dagar, men templet? Var finns templet?

Eller är det så att man tycker det är lite för jordiskt att sjunga om? Att det inte riktigt stämmer med de övriga verserna. De som handlar om att Jesus kom för att proklamera sitt rike, som inte är av denna världen, och därför är så helt annorlunda till sin uppbyggnad. Men Franzén kanske ville få det att stämma ändå – på något sätt?

Ja, det är mycket man kan fundera över då man hör denna, kanske vår mest sjungna adventspsalm. Några av svaren kanske går att få fram, men kanske inte alla?

Men vacker är den – och pampig! Man blir faktiskt glad då man hör den! För att inte säga då man sjunger den – gärna alla 7 verserna!

Gör dina portar vida
För Herrens härlighet.
Se, folken kring dig bida
Att nå din salighet.
Kring jordens länder alla
Skall denna lovsång skalla:
Välsignad vare han
Som kom i Herrens namn.

Ej kommer han med härar
Och ej med ståt och prakt;
Dock ondskan han förfärar
I all dess stolta makt.
Med Andens svärd han strider
Och segrar, när han lider.
Välsignad vare han
Som kom i Herrens namn.

O folk, från Herren viket
I syndig lust och flärd,
Giv akt, det helga riket
Ej är av denna värld,
Ej av dess vise funnet,
Ej av dess hjältar vunnet.
Välsignad vare han
Som kom i Herrens namn.

Den tron, som han bestiger,
Är i hans Faders hus.
Det välde han inviger
Är kärlek blott och ljus.
Hans lov av späda munnar
Blott nåd och frid förkunnar.
Välsignad vare han
Som kom i Herrens namn.

Jerusalem är öde,
Dess tempel fallit ner.
Dess präster äro döde,
Dess spira är ej mer.
Men Kristi rike varar
Och sig alltmer förklarar.
Välsignad vare han
Som kom i Herrens namn.

Och så berättar alla om det för varandra, på facebook, bloggar, när man träffas ute och överallt – som om det var något nytt och annorlunda. Fast "alla" gör ungefär likadant, med lite personliga variationer. Och i år har jag också bytt gardiner på ett par ställen. Fastän jag normalt inte är någon ofta-byta-gardiner- person. Dem i vardagsrummet går i grönt och rosa. Det är väl dem färgerna man har till jul, eller… Nåja, den i köket är olivgrön med broderade konturer av julrosor – i vinrött. Den rosa över lilla fönsterbrädan över diskbänken får hänga kvar. Den passar så bra till de rosa jul-advents-sakerna…

Sen finns det förstås dem som inte bryr sig. Varken om advent, jul eller att pynta och så! Och det måste man ju få välja – att välja bort, alltså. Men jag bryr mig – riktigt mycket till och med!

För mig är det heminredningstrivsel när den är som bäst!